Pojkvännen och jag ska antagligen ut till hans föräldrar i helgen. De bor oerhört fint ute på landet i Skåne, mitt i en bokskog. När jag ska dit tar jag med löpskorna och försöker komma ut i skogen så mycket som möjligt. Det går en precis lagom runda genom skogen, 7 km tror jag att den är, som funkar bra vare sig det blir powerwalks, intervaller eller fartlekar.
Just fartlekar gör jag helst inne i skogen. Jag misstänker nämligen att jag ser fruktansvärt löjlig ut när jag genomför dessa. Jag har liksom inte kommit till insikt med att ett fartlekspass kan bestå av tempoändringar här och var, och endast det. Nej, när jag "fartlekar" försöker jag göra så många saker som möjligt, samtidigt som jag håller pulsen uppe. Jag gör indianhopp, springer baklänges och åt sidan, hoppar grodhopp, gör utfallsgång, sprintar - gör två armhävningar och sprintar igen, hoppar in i skogen och springer omkring i mossan med höga knän, kommer ut på stigen igen och springer allt jag kan uppför en backe fem gånger och så vidare... Det häftiga med ett sådant pass är att man kan ge sig ut och springa utan att ha någon direkt plan för vad och när olika inslag ska komma, utan bara låta sig inspireras av naturen, och komma på saker att göra allteftersom. Sen kommer man hem och är helt tom i huvudet och mör i hela kroppen. Nice!
Ni förstår nog varför jag måste hålla mig till skogen nu förresten. Tänk om mina blivande svärföräldrar skulle få syn på mig under ett sådant pass - då vore det ju kört för mig, haha! Så skogen it is...
3 kommentarer:
dina fartlekar låter superskojiga!! måste vara kul att göra såna ihop med en kompis oxå och typ "leka följa john" halva vändan var!? fast jag tror jag skulle göra som du, köra dem i skydd av skogen och träden!! hahaha! =)
härlig träning - värsta crosstrainingen där inne i skogen!! bokskogar är underbara att springa i. min favoritmiljö!
Låter som skitrolig fartträning!
Skicka en kommentar