fredag 30 maj 2008

Psychoträning

Jag är nu, en dryg timme efter dagens styrkepass fortfarande helt hög. Träningen gick obeskrivligt bra idag.

Efter en kokhet tågresa var jag inte säker på om jag skulle orka. Men jag kom in i det svala gymmet och hittade skivor som påminde mig om tiden då jag just börjat stykreträna. Devils Night av D12. Ünderbart!

(Underbart men icke träningsrelaterat utlägg)
Saken var den att jag i början av gymnasiet var helt frälst i Eminem. Allt jag gjorde färgades av min dyrkan för honom, och när gruppen han var med i, D12, skulle komma till Sverige var min lycka total. Dessvärre följde just Eminem inte med hit, men jag fick i alla fall se en konsert med hans homies ;)

Anywho bestämde jag mig för att vara så snygg som möjligt när konserten inföll. Så jag började springa och styrketräna. En sommar hade jag på mig -vartenda träningspass spelades D12 skivan. Fight music, Revelation, geniala låtar. När det äntligen var dags för konsert hade jag den otroliga turen att träffa killarna i gruppen, och få världens egoboost då de ville jag skulle följa med dem upp på hotellrummet. Classy lady som jag är avböjde jag såklart, men förstå endorfinruset!! (När Fifty tre år senare frågade samma sak var svaret kanske inte lika självklart... Skojar bara!).

Idag tränade jag till skivan igen. Mycket starkare. Mycket muskulösare. Lycka.

Bland annat den här låten är fantastisk att träna till:

Refrängen går såhär:
I'm a little bit off the chain,
call me insane, but the fact remains
That I'm a psycho
Better get it through your brain,
when you say my name,
never say it in vain
Cause I'm a psycho.

Träningslycka.

Vrål!

Jag vaknade vid sex imorse av att magen fullkomligt vrålade efter mat. Det var inget annat att göra än att gå upp en halvtimme tidigare än planerat och äta innan jag stack till jobbet. Havregynsgröten har nog aldrig smakat så bra :)

Efter gårdagens benpass var Andréa och jag som sagt ute och gick. I två timmar. Inte specillet fort, men en ordentlig sträcka. När jag kom hem var jag sjukt hungrig och åt müsli och mjölk. Vädligt gott. Några timmar senare när jag tänkt äta köttbullsmiddag var jag dock inte alls sugen, och det slank bara ner ett par köttbullar "i bare". Kanske därför jag var så hungrig. Efterförbränningen vid benstyrketräning är inte att underskatta.

Idag blev det cykel till jobbet. Andra och sista dagen jag går bredvid, innan jag ska kunna allt själv. Lite läskigt, men det känns ändå bra, för jobbet och de boende verkar väldigt trevliga. Ser fram emot att jobba här i sommar.

Dirket efter jobbet ska jag sätta mig på tåget till Småland, och om jag orkar ska jag klämma in lite rygg och magstyrka i gymmet där ikväll. På lördag blir det löpning i någon form (helst en ganska lång sträcka), och på söndag ska jag bara vila.

Nu är jag hungrig igen...

torsdag 29 maj 2008

Starka ben


Jag har just kommit hem från ett underbart benpass. Egentligen var jag inte alls sugen på att träna, men jag har haft lite småont i knäna de senaste dagarna, och eftersom det går över då jag tränar tvingade jag mig till gymmet.

Väl där började jag med benpress, räknade fel på vikterna och insåg att jag höjt dem utan att lägga märke till det :) 120 kg, 3*10. Nice. Sedan tänkte jag att det är väl bara att forstätta höja, så det gjorde jag. Vader, rumpa, axlar och triceps plågades och det var så skönt! Dessutom glest med folk på gymmet, vilket alltid är uppskattat av mig.

Nu har jag druckit vassleprotein och ätit en solvarm mango och en halv Oh yeah bar. Mätt.

Igår sprang jag förresten något som skulle ha varit fartlek. Men det var det inte. Det var nämligen inte kul alls. Jag var seg från början till slut, orkade inget, hade ont i knän och benhinnor. Allt var kasst. Jag bet ihop så gott jag kunde och sprang ändå godkända 45 minuter med 161/183. Nu ska jag vila benhinnorna från löpning ett par dagar.

Tror jag ska smyga in ett litet powernap innan jag ska iväg och promenera ihop med Andréa. Ska bli så roligt!

tisdag 27 maj 2008

GI 100

Magen krånglar igen. Fick rekomendation av sjuksköterska att bara äta oerhört lättsmällt mat, och absolut ingenting med fibrer. Vitt rostbröd rekomenderades. Det enda som får intas på ett dygn, förutom te och vatten. Nice. Nu har ju knapp några tänkande människor helvitt bröd hemma längre, så jag fick ställa mig och göra scones. På bara vetemjöl. Det känns helt sjukt...

FRÅGA: Förresten, proteinpulver - det kan väl inte innehålla några fibrer? Typ Doublepro eller Whey. Visst borde det vara lika bra ur magsynpunkt (och 1000 ggr bättre ur blodsockersynpunkt)?

måndag 26 maj 2008

Sprint ;)

Wohoo! Idag har jag varit frisk nog för att träna, äntligen. Dagen inleddes med en liten promenad innan frukost. Det hade regnat under natten, och det skånska landskapet var ovanligt grönt och underbart att ta sig fram i.

Direkt efter frukost blev jag sugen på att utföra dagens inplanerade löprunda, men logiken talade om för mig att jag borde vänta. Igår fick jag nämligen återigen en släng av magsjukan, så matintaget under dagen var i och för sig kolhydratrikt, men ändå knapphändigt. Löprundan fick skjutas upp till efter lunch.

Så bar det så småningom av, i ösregnet. Roligt att springa just den enda dag på två månader som det regnar... Men, jag försökte att inte bli nedslagen av det - jag hade ju mina nya skor på mig! De är så oerhört sköna! De sitter helt perfekt på foten, och vore det inte för den underbara dämpningen skulle jag inte känna att jag hade några skor på mig. Det känns så mycket lättare att springa när jag har dem på mig. Nice. Dock har jag inte ännu (andra löpturen i dem) listat ut riktigt hur de ska knytas, vilket resulterade i ett par irriterande omknytningar längs med vägen.

Rundan jag sprang går förbi betesmarker med kor och hästar, bokskogar och stengärdesgårdar, och är runt 5 km kuperad terräng. Ickeexisterande löpare som jag är har jag tidigare som kortast tagit mig runt den på 35 minuter under ett fartlekspass (de första fem minutrarna springer jag dock alltid saktare, orkar inte värma upp "utanför rundan").

Idag var det jätteskönt att få sträcka ut, de första hudra metrarna i alla fall. Sedan var jag tvungen att justera skorna, och när jag började springa igen kom jag i otakt med mig själv. Jag blev jätteanfådd direkt och kunde inte hitta tillbaka till ett bra tempo. Jag började mixtra med steget och ta ut det extra mycket och således inte behöva lyfta fötterna lika ofta, och det ledde till en lite lägre puls.

Sedan börajde jag störa mig på alla ljud. Regnet öste högt, vinden dånade och vindjackan knastrade. Jag vill ha tyst och fridfullt när jag springer - inte kaos! Sprang ett tag och funderade på om man kan ha öronproppar då man springer, men insåg snabbt att man nog missar annan nödvändig information då, typ bilar eller livsfarliga djur.

Passerade ett ståk med stora stenar, och efter det var det så skönt att springa på plan mark igen att allt flöt på lättare. Sista 10 minutrarna gick som vanligt skönt och lätt, kanske för att dessa ofta sammanfaller med asfaltslöpning.

Jag försökte så gott jag kunde att bara lägga märke till pulsen då jag kollade på pulsklockan, eftersom jag ska springa efter puls och inte hastighet, men när jag hade några hundra meter kvar kunde jag inte hålla mig. Klockan stod strax under 30 min, och jag blev glatt överraskad och sprang allt jag hade "in i mål".

Tiden blev 30:24, vilket jag är oerhört nöjd med. En förkortning med över 4 minuter!! Trots, eller kanske beroende på, att jag varit sjuk. Sjukdomen har nämligen inneburit en kost nästan helt bestående av kolhydrater, och det kanske var de som medförde att jag orkade mer idag. Hursomhelst sitter jag i soffan nu, helnöjd =)

lördag 24 maj 2008

24 h

Ett dygn var jag kass. Nu är jag frisk igen. Om än slö och med huvudvärk, på grund av mat och vattenbrist.

Jag var så slö igår att jag inte ens orkade kolla på tv. Ljudboken blev min räddning, för då kunde jag ligga i soffan och blunda och bara lyssna. Att kolla på en stirrig tv-skärm ökade nämligen mitt illamående.

Framåt eftermiddagen lyckades jag dricka en mugg buljong. Det var det godaste jag någonsin druckit, och nån timme senare åt jag lite müsli med kall mjölk. Det var det godaste jag någonsin ätit. Hunger är den bästa kryddan, I guess. Efter de intagen mådde jag dåligt igen, men fick i alla fall ha kvar det i magen.

Vid fem i morse vaknade jag och var så hungrig att jag hade ont i magen. Gick upp och åt en banan. Inte så gott som jag hade trott faktiskt. Övermogna bananer är inte min grej, tacka vet jag gröna! Efter bananen kunde jag dock somna om, nöjt konstaterande att pärsen nog var över.


Idag åker vi till svärföräldrarna i Skåne. Joggingskorna är nedpackade, för det finns underbart fina löpstigar där. När jag orkar vill säga. Datorn packas inte ned, men jag ska nog se att få låna lite datortid där för att rapportera min träningsvärk efter löppassen :)

Tack för alla kyra på dig hälsningar, och hoppas ni har en underbar helg!

fredag 23 maj 2008

Magsjuk


Jag vaknade vid två inatt och mådde riktigt illa. Hoppades det berodde på att jag druckit för lite vatten, så jag drack och gick och lade mig igen. En halvtimme senare vakande jag och fick springa och spy. Usch vad obehagligt det är! Och det är visst inte över än... Aja, på den ljusa sidan har jag i alla fall en ursäkt till att bara ligga och kolla på Grey's Anatomy hela dagen.

torsdag 22 maj 2008

Svettig combat


BodyCombat stod på schemat ikväll. Det var några veckor sedan jag körde den träningsformen, och efter varje sådant uppehåll blir jag lika euforisk. Det är så roligt! Man känner sig så stark och snygg då man står och slåss och ser sina arm- och axelmuskler spela. Det var många armbågsslag idag, så jag planerar att ha skön träningsvärk i baksida axel imorgon...

Idag försökte jag att ta i så mycket jag orkade i varje slag och spark, men ändå kom jag inte upp så mycket i puls. Höga knän och sparkkombinationer passerade utan att pulsen steg speciellt mycket. Jag tror faktiskt att det främst beror på att jag jobbat upp konditionen en del nu. Skön känsla! Då passet låg vid halv sju passade jag också på att inta kvällsmaten innan träningen, och det inverkade nog också till att ge mig extra energi. Ska försöka göra det i fortsättningen.
50 min, 157/185

Cykelturen hem var förövrigt helt fantastisk. Det är så skönt att cykla sakta hemåt och tillåta sig att varva ner både fysiskt och psykiskt.

Nu sitter jag här framför datorn och kan knappt hålla ögonen öppna. "Chokladpudding" och oliver har intagits som mellanmål, och kroppen har behandlats med de nyinhandlade BUS-produkterna. Ska bli spännande att se hur man ser ut imorgon :)

Premiärjogg

I morse var jag ute och sprang. Det är inte klokt hur slö jag är de första 20 minutrarna efter att jag har lämnat sängen. Trots att jag noga lagt fram och förberett allt jag skulle ha på/med mig på joggingturen tog det nog en halvtimme innan jag kom iväg. Jag vandrade fram och tillbaka mellan klädhög, proteindrink och mp3. Jaja, tur man inte tar tid på den delen av träningen =)

Jag hittade en runda på funbeat som var mellan fem och sex kilometer. Hade inte bestämt mig i förväg för hur mycket jag skulle springa och hur mycket jag skulle gå, men det slutade med att jag sprang nästan hela rundan. Gott.

Det är ganska skönt att springa nu, för jag har, delvis efter att ha läst kloka Pumas funderingar, slagit bort alla prestationskrav på att springa fort. Jag vet helt enkelt att jag inte är speciellt bra på det. Vad jag vill ha ut av löpningen är dock inte hastighetsrekord, utan pulshöjning. Därför springer jag hellre efter hjärtfrekvens än efter hastighet.
Imorse var planen att ligga på runt 165 (80% av max), och det gick fint. Tillräckligt snabbt för att känna av ansträngningen, men sakta nog att kunna njuta lite. Och njöt gjorde jag. Idag invigde jag nämligen mina nya fina skor!


I veckan var jag och provade ut ett par som efter löpbandslöpning och diverse konstiga fotställningar sades passa mina fötter. Saucony heter märket, har för mig att jag har läst något om de någonstans, men det var inte helt känt för mig ändå (nu när jag gogglade för att hitta bild inser jag att skorna kostar halva priset i usa! Nästa gång ska jag helt klart gå in och prova skor i en affär här i Sverige och sedan beställa dem därifrån.).

Hur som helst var det jätteskönt att springa i ett par ordentliga löpskor. Steget kändes lättare, det var ordentlig dämpning i dem och de satt bra på foten. Det enda negativa var ett par blåsor på hälen, men det är väl inte annat att vänta såhär i början.

Efter rundan var jag härligt slö i benen, men pigg i huvudet. Den perfekta kombinationen ;)

onsdag 21 maj 2008

Rea!


Idag svängde jag in på Åhlens för att handla brun utan sol. Jag vandrade runt lite i butiken men hittade knappt några av de produkter jag sökte. Men så kastade jag en blick på rea-hyllan. Där fanns Piz Buin brun utan sol produkter, till halva priset! Jag gillar verkligen produkterna i den serien, men eftersom de är dyra och jag gör åt med ett par flaskor i månaden har jag inte råd med dem. Så ni förstår ju min lycka då de såldes till halva priset! 83 kronor/flaska. Billigare än de sämsta lotionsorterna, som inte ens är lika dryga.

Det är ett tag sedan jag använde märket, så jag vågade bara köpa på mig tre flaskor. Imorgon ska jag testa dem, och om de är lika bra som jag minns ska jag rensa reahyllan =)

Core och psykiska sjukdomar

Nu har jag varit och tränat core. Det känns i magen!

Jag är tillbaka i Göteborg och cyklade till gymmet som vanligt. Fram och tillbaka resulterar det ju i 30 extra träningsminutrar med cirka 140 i medelpuls. Innan corepasset började passade jag på att köra lite ryggstyrka, eftersom denna brukar vara nästintill obefintlig på ovan nämda pass.

Coren gick bra. Jag körde samma pass för drygt en månad sedan, då det var nytt, och jag kan faktiskt känna att jag blivit starkare i magen sedan dess. Härligt! Däremot är det ju fortfarande vissa övningar som tar knäcken på mig. Som en där man står som i utgångsläget för en smal armhävning, och sedan ska lyfta in knäeet mot magen och vrida. Liggande cykling med armar och ben i tre omgångar sista låten bränner också där det ska...

Igår provjobbade jag på sommarjobbet. Har varit lite negativt inställd till det innan, för jag trodde att de boende där var äldre och sjukare. Nu visade det sig att hälften av de som bor där är under 30 och har mildare psykiska åkommor. Det känns bättre. Jag tycker att det är oerhört intressant att komma i kontakt med olika typer av psykiska sjukdomar, och ännu interssantare att lära sig interagera med personerna på bästa sätt. Så nu känns allt spännande och bra. Jag cyklade till jobbet som ligger dryga milen bort, så sammanlagt tog cyklingen fram och tillbaka 55 minuter. Det blir en sommar med mycket cykling alltså. Kommer nog göra under för formen =)

söndag 18 maj 2008

Resten av veckans träning

Nu har jag suttit och kollat runt hos er som sprang igår. Vad roligt det låter, och vad imponerad jag blir! Ni är coola :)

Själv sitter jag lite lätt bakfull vid datorn. Försöker trycka i mig så mycket vatten det går. Jag var ute med kompisarna och killen igår och det var hur kul som helst. Dock hade jag fått för lite sömn några dagar i rad, och valet stod mellan att vara trött eller full. Jag valde det senare... Vin och jellyshots slank ner så det blir vila för mig idag. Tänkte dock ta mig för att sammanfatta de senare delarna av veckans träning.

Fredag - Promenad och coreträning
Dagen efter löpningen och kroppen var lite seg. Först hade jag planer på att springa en lugn runda, sedan byttes planerna mot att gå en långrunda och men till sist genomfördes en 45 minuters promenad. Mer energi fanns inte. Det var dock väldigt skönt att gå i skogen och bara andas den friska luften. Det hade regnat några stänk tidigare på dagen, och jag tycker inte att det finns mycket som slår "efter regnet lukten".

När promenaden utförts gick jag till hemmagymmet och tränade mage och rygg. Min kiropraktor rekomenderar mig att utföra så mycket stabilitetsträning som möjligt, eftersom min ryggrad tenderar att röra sig lite för mycket. Jag tror att jag ska börja träna mage och rygg två gånger i veckan istället för en gång som nu. Eller kanske ett pass vanlig styrketräning, och ett Core eller Pilatespass.

Väl inkommen efter träningen gjorde jag en mycket angenäm upptäckt. Om jag håller in och spänner magen jättemycket kan man i en viss vinkel urskilja det lodrätta strecket mellan mina magmuskler. Och inte bara just under revbenen, utan även på nedre delen av magen. Häftigt. En halvtimme senare upptäckte jag att intag av föda suddar ut linjen igen...

Lördag - Morgonjogg och utecykling
Mors dag skulle firas i förväg, så jag var uppe tidigt och gjorde scones. Sedan hjälptes familjen åt att duka fram en ordentlig frukost med tillhörande fika. Jag smet dock ut i 25 minuter och joggade lugnt en sväng. Tänkte att det skulle smaka ännu bättre med alla kolhydrater då =) Scones gjorda på lika delar havregryn, dinkel-, råg- och grahamsmjöl smakade underbart.

På eftermiddagen hade jag planerat in veckans sista träningspass. Hade tänkt att det skulle bestå av en fartlek, men jag kände mig fortfarande lite sliten i ben och leder, så passet fick utföras på cykeln istället. Trots att cykeln jag lånade inte direkt var någon racercykel gick det fint att komma upp i bra puls. Dessutom cyklade jag genom underbara jordbruksmarker med blommande hagar och gulliga kalvar. Det gjorde väldigt gott för själen. Hemma igen efter 55 minuter stod pulsklockan på 159/195.

Sammanfattningsvis har det varit en väldigt bra träningsvecka. Det känns som att jag har fått in många varierade pass, och det är kul och bra. Dessutom har det limiterade kolhydratsintaget (i kombination med det ökade fettintaget) gett utdelning i lite synligare muskler, och jag har faktiskt den senaste veckan fått inte mindre en tre kommentarer om att jag sett muskulös/vältränad ut. Yay!

fredag 16 maj 2008

Jag klarade det!

Igår sprang jag en mil. Tio kilometer. Det längsta jag sprungit innan är sex kilometer. Jag har väldigt få förutsättningar för att kunna springa långt. Men jag klarade det!

Veckan spenderas i föräldrahemmet i Småland. Uppsatsen är inlämnad för bedömning hos handledaren, så jag passar på att jobba lite. Dessutom ser jag till att variera min träning en del när jag ändå är här. De vanliga gympassen byts ut mot löpning i skogarna.

Måndag - Backintervaller
Det kan tyckas lite konstigt att springa backintervaller dagen efter ett benpass. Men saken var den att min storebror ändå skulle springa, och jag kunde inte motstå att ha lite sällskap och extra motivation till att springa fort. Efter en kvarts lugn jogg hittade vi till backen där intervallerna skulle utföras. Målet var att komma upp så nära maxpuls som möjligt. Till min förvåning hade jag inte ont av mina stela ben, efter att det fått värmas upp kändes de helt ok. Första gången jag sprang uppför backen kändes det verkligen som att jag flög fram, som att jag var hur snabb som helst. Underbart! Dessutom var pulsen där uppe på 196 (min riktiga maxpuls är cirka 203), very good. Därefter sprangs backen fem gånger till, och varje gång kändes det bra men jobbigt fram till några meter innan krönet. När jag kom dit kändes det som att jag stod still på stället och sprang. Jättejobbigt!

När backen var besegrad och vi varvade ner blev mina ben helt plötsligt stela som stockar. Det gick knappt att böja dem, haha. Jag såg till att stretcha ordentligt, men träningsvärken följande dag blev ändå inte nådig...

Tisdag - vila

Onsdag - Styrka
Onsdagens träning bestod av ett styrkepass. Jag försökte beröra alla muskler utom ben och mage, vilka tränats på söndagen. Dock var jag ganska seg och orkeslös, så passet blev lite halvdant. Dessutom hoppade jag över den inplanerade kvällspromenaden.

Torsdag - Morgonpromenad och Milen
Dagen inleddes vid sextiden med en fantastisk morgonpromenad. Det skulle bli en varm dag, vilket morgonen skvallrade om då dimman låg stilla över ängarna (haha, jag har lyssnat på talböcker hela dagarna på jobbet, har visst ryckts med lite i språket där...). Det är så fint att vara ute i skogen och promenera på sommarmorgonar! Jag gick och njöt hela timmen.

Efter jobbet var det då dags. Jag har aldrig sprungit långt eftersom jag är extremt dålig på att springa. Jag har helt enkelt inte en kropp som fungerar för löpning. Spinning, box, simning - där kan jag dominera, men att löpa smidigt och energisnålt kan jag inte. Dessutom äter jag minimalt med kolhydrater förtillfället, så de depåerna kunde man inte vända sig till vid motgångar. Men jag hade bestämt mig för att testa.

De första kilometrarna gick ok. Jag kände av benhinnorna lite innan jag var helt genomvarm, men sedan gick det över. Jag sprang och lyssnade på min talbok, så jag slapp bli alltför uttråkad, trots att jag sprang på en alltför välbekant tråkig väg. Min plan var att släppa alla prestationskrav på tiden, och bestämma tempo efter pulsen istället. Tanken var att ligga på runt 165 slag. Det gick visst inte. Så fort jag började springa i någorlunda fart låg min puls mellan 175-180. Jag gjorde lite försökt till att jogga saktare, men då hade jag fått gå istället, och det ville jag ju inte. Det var bara att bita ihop och försöka hålla pulsen under 175. När halva sträckan passerat och jag vände var det riktigt jobbigt. Jag hade sprungit i en halvtimme och kroppen började protestera lite smått. Var tvungen att sakta av och gå i ett par minuter. Sedan bestämde jag mig för att bita ihop. Fötterna började göra ont, men det fick gå. De sista kilometrarna gick faktiskt riktigt bra och lätt. Redan då började jag väl bli stolt över att ha sprungit så långt. Helt plötsligt var jag hemma igen. En dryg timme hade gått och jag hade haft 175/195 i puls. Förstår inte hur jag orkade, men oj vad glad jag blev för att det gick. Nu blir det till att pressa tiden =)

söndag 11 maj 2008

Att lyfta 75 kg sandsäck

Vilken härlig dag! Då min kompis kom hem till mig snabbfikade vi med DoublePro choklad och grönt te. Därefter begav vi oss in till stan. Jag hittade en hel del billiga men snygga kläder. Allt på HM faktiskt. Tre linnen, ett långt linne man kan ha som klänning och ett par halvlånga linnebyxor. Allt var behövligt så jag är väldigt nöjd. Ska se om jag kan låna kamera och visa sen.
Lunchen intogs på Paprika, ett ställe i Nordstan där man får plocka ihop sin egen sallad. Andréa var snäll nog att tipsa om det, och det var riktigt bra mat där. Jag gjorde en sallad med kyckling (massvis!), isberssallad, feta ost (massvis), soltorkade tomater (typ tio stycken), oliver (ja ni fattar...) och örtagårdssås. Väldigt gott och mättande.

På eftermiddagen hade jag turen att kunna lifta med kompisen hem till Småland. Very nice!

Efter ett snabbmellanmål här i Småland begav jag mig till mitt älsklingsgym. Åh vad jag gillar att träna ensam! Det är så skönt att bara kunna ta hänsyn till sig själv, att kunna spela sin musik i cdspelaren, att kunna lägga sig och dö mellan seten. Dessutom tränades ben och mage, mitt favoritpass :) Är det bara jag, eller tränar ni också magen hårdare nu när ni efter Bootcamp vet hur mycket magträning ni faktiskt klarar...?

Min storebror, som tränar och tävlar ganska framgångsrikt i strongman, hade en träningskompis hemma. De lyfte säckar, bar stenar och drog slädar. Jag gick och pratade med dem en stund innan jag började träna. Dock fick jag inte vara ifred helt i mitt pass, för mitt i min träning knackade brodern på och sa att "Min kompis här vill att du ska testa att lyfta säckarna. Han tror absolut att du klarar det." Ojdå tänkte jag och blev nervös men lite smickrad. Det är ju alltid kul när folk tycker att man ser stark ut. Men att klara lyfta säckarna som de där 100 kilosmännen lyfter...? Nja. Men, stolthet som man har, måste man ju testa! Så det var bara att gå dit och lyfta. 75 kg vägde de. Och det gick!!! Lite tungt var det, men inte så farligt som jag hade trott. Och när säcken väl var uppe hade det inte varit några problem att bära runt på den ett tag. Ganska coolt tyckte jag. Killen brodern tränade med blev dock lyrisk =) Han började berätta om att i kvinnoklasserna i strongmantävlingar (strongwomen?) väger säckarna bara 60 kg, så det tyckte han inte jag skulle börja med. Nej, han tyckte absolut allt att jag redan i sommar skulle börja tävla med killarna, "bara för att du kan". Haha, riktigt så roligt ska vi inte ha! Tror för övrigt inte att min rygg skulle hålla för det. Men det är kul prestige i att kunna lyfta en 75 kilos säck!

Bästa starten

Åh vilken härlig morgon. Fortfarande sommarvärme och en klar himmel. Efter kaffe och en proteindrink (Mocha Cream, helt fantastisk god, smakar lite åt cappuchinohållet) begav jag mig ut på en joggingtur. Det var så skönt att springa! Jag hade sett ut en runda på Funbeat (det är ju en väldigt bra funktion det där med träningsrundorna, jag kanske skulle börja vara aktiv där...).

Jag kollade dock lite fel på funbeat, så rundan som skulle vara 6 km var avsevärt kortare, och jag var bara ute i 26 min (163/178). Nästa gång får jag leta mig vidare in på en som är längre :)

Oavsett hur långt jag tog mig är jag väldigt väldigt nöjd, för att jag lyckades springa på tom mage. Det brukar jag inte ha energi till. Och foten gjorde inte ont heller. Dock MÅSTE jag införskaffa ett par löpskor, för just nu springer jag i ett par aerobicsskor *skäms*.

Idag kommer en kompis hit och hälsar på. Vi ska gå på stan och ta det lugnt hela dagen. Det ska bli jättekul! Sedan åker jag med henne hem till småland där jag ska jobba ett par dagar. Hoppas dessuom komma fram i tid för att träna benen idag.

Ha en härlig söndag!

fredag 9 maj 2008

Solig ickekinky dag

Idag har varit en fantastiskt härlig och avslappnande dag. Jag har tagit ledigt från uppsatsen ett par dagar och är och hälsar på kompisar i Skövde. Dagen började med en sovmorgon, vid nio steg vi upp. Jag intog en "chokladpudding" och sedan träffade A och jag Julia för en powerwalk. Den gick undan, galet vilket fart Julia hade :) Det är riktigt sommarväder här, soligt och varmt, och det blev en härlig promenad. Väldigt kul med sällskap! Det funkade ok med halsen, hostade och snörvlade lite, men det funkade. Nu får vi ser hur förkylningen utvecklas. Förhoppningsvis kan jag träna igen på söndag.

Efter promenad och frukost begav sig A och jag till campusområdet. Sedan lunch har jag bara druckit gott kaffe, suttit i solen och umgåtts med kompisar. Perfekt :)

Ikväll blir det utgång. Det är kinkytema på kåren här, och det säger väl det mesta. Förra året hade jag en väldigt het polisoutfit, men i år ska pojkvännen inte med, och det känns lite väl uppmärksamhetskrävande att ha världens mest utmanande klädsel när pojkvännen inte får se... Men det ska bli väldigt underhållande att se vad andra ska ha på sig!

onsdag 7 maj 2008

Lyxprotein!



Efter att Sofia varit snäll nog att röra ihop en portion Double Pro Double Chocolate insåg jag att jag måste få ha sådant lyxmellanmål hemma. Kosta vad det kosta vill. Och faktum var att inte inte kostade speciellt mycket. 3 * 0,75 kg för 499 (från Gymvaruhuset). Åh så gott det är! Det är så häftigt, för man kan dosera pulvret så att det antingen blir till en vanlig men lite tjockare proteindrink, eller så att det blir tjockare, så att man äter det med sked i en skål. Dessutom löser sig pulvret jättebra, och det känns liksom inte alls "pulvrigt". Jag rörde snabbt ihop en liten portion av varje smak, och chokladsmaken är verkligen ett helt ok substitut till vanlig chokladpudding. Den smakar riktigt gott! Banan-Jordnöt var också väldigt god, men då tycker jag mycket om banansmak också. Jordnötssmöret kände jag inte av alls. Smaken gick dock inte hem hos pojkvännen som tyckte att det smakade för konstgjort. Tredje och sista smaken var pistage och kokos, och jag tyckte såklart att smaken påminde lite om Pina Colada, eftersom jag tycker att allt som smakar kokos gör det... En ok smak, lite för söt kanske.

Förutom detta halvlångsamma protein köpte jag också vanligt vassleprotein. Jag är förkyld och har inte varit inärheten av att träna idag, så jag har inte smakat på dem än. Jag blev dock väldigt överraskad då denna motsvarighet till Star proteins Whey 80 faktiskt var billigare! Bara 132 kr/kg. Det fanns i flera smaker, men jag valde Vanilla, Mocha Cream & Milk Chokolate. Den förstnämda tänkte jag testa att ha i frukostsmoothien, och den andra kanske man kan blanda lite kaffe i. Men jag återkommer med rapporter på dessa senare.

Köpte även tre Oh Yeah! bars, då dessa var en femma billigare än på gymmet. Testade Peanutbutter & Strawberry, har bara tagit en testtugga, men mmm. Gott, gott, gott.

För övrigt är jag väldigt irriterad i luftrören och hostar massvis. Det är helt ok dock. Jag hostar mycket hellre än jag har ont i halsen. Dessutom är jag pigg i huvudet, så det påverkar inte mina studieprestationer. Jag får fortsätta vila några dagar till helt enkelt. Har dessutom för mig att det ska vara som allra värst att träna om man har feber eller problem med luftrören. Det enda som gör mig riktigt besviken är att jag måste skippa att träna BodyCombat för underbara Julia imorgon. Skit! Jag ville verkligen... Men det kommer väl en annan gång. Nu ska jag dricka grönt te och äta "chokladpudding".

tisdag 6 maj 2008

Jag vill!


Å vad gärna jag vill träna! Hela kroppen är full av träningsinspiration, och jag vill helst träna allt som finns, NU. Det går ju inte riktigt. Jag hade tänkt gå ut och powerwalka innan frukost idag, men när jag vaknade hade min förkylning tagit ett nytt grepp och jag hoppade över det. Kanske imorgon.

Idag börjar jag dessutom känna av träningsvärken. Igår var det faktiskt ganska lugnt på den fronten, och jag började fundera på om jag verkligen inte använt musklerna mer än så. Men det hade jag ju. Nu sitter jag här och har vissa problem med att hålla ihop armarna för att kunna använda tangetbordet, bröstmusklerna gör ont! Dessutom drar jag mig för att snyta mig, för ni kan ju tänka er hur det känns i magen när jag måste skjuta ut luft därifrån...

Update: Det är inte helt behagligt att nysa heller... :)

måndag 5 maj 2008

Boot Camp igen

Tae Box
Jag gjorde misstaget att dricka en latte ihop med en halvliter vatten kvarten innan passet skulle börja. Vet inte riktigt hur jag tänkte, så när jag gick in i salen var jag lite rädd för hur det skulle gå. Förkylningen kändes dock bra så jag bestämde mig för att ställa mig längst fram och bara köra. Det var rätt beslut, för det var en galen engelsman till instruktör som var väldigt underhållande. Det var något i hans sätt att kommentera som fick mig att le. Jag gillar verkligen BodyCombat, och detta passet blev väldigt roligt eftersom gänget som tränade var så roliga, men passet i sig var lite långtråkigt. Samma slag hela tiden, och knappt inga sparkar heller.

Och jag förstår för övrigt inte varför man ska träna mage efter varje pass. Tror de som sätter ihop passen att människor är förmögna att träna alla andra muskler i kroppen själva, utom just magmusklerna?! Denna helgen blev det löjligt uppenbart hur konstigt systemet är. Det finns om jag har förstått det rätt, ingen anledning att träna magmusklerna oftare än några andra muskler. Nu ska mina få vila i en vecka iaf :)

Yoga
Sist men inte minst var det dags för yogan. Jag hoppades på ett lugnt avslappnande pass, och så blev det väl delvis. Skönt med en instruktör som förstod att vi redan tränat hårt. Min kropp tolkade dock solhälsningen som att det var dags för hård konditionsträning igen, för jag började svettas någon oerhört! Jag var snart helt genomsvettig på både magen och ryggen! Det kändes lite löjligt... Men yogan var väldigt kul, häftigt att få testa på lite avancerade grejer. Och ännu häftigare att se att det fanns folk som klarade av dem! Jag är imponerad!

Hemfärd
Efter en snabbdusch bar det av till tåget. Med alla väskor som bars trodde kroppen återigen att det var dags för konditionsträning, stackarn. Jag var helt genomsvettig igen! Dessutom tog det alltför lång tid innan jag fick i mig mat, så jag blev ganska slö. Men, till sist kom tåget så vi kunde placera oss i den efterlängtade förstaklassen! Härligt! Där fanns dagstidningar och kaffe, alldeles gratis. Det bästa var dock internet, för det gjorde att vi kunde sitta och läsa bloggar hela vägen hem =)


Slutligen
När jag ser tillbaka på helgen gör jag det med väldigt mycket glädje. Jag tycker att det var fantastiskt roligt att träffa andra människor som är lika galna i att träna som jag är. Passen vi tränade ihop blev ju så mycket roligare eftersom alla hade så kul!

Nu sitter jag har och gäspar igen och inser att kroppen behöver ännu mer sömn. Så märkligt.

Tack alla ni underbara förmedlare av ren och skär träningsglädje, hoppas vi ses snart igen!

söndag 4 maj 2008

Min syn på Boot Camp

Vad händer om man på 30 timmar tränar 6 av dem?
- Man blir sömning och man svettas oerhört mycket.

Blogger Bootcamp är över. Det har varit en helt fantastisk helg. Jag har haft så roligt, jag har tränat så mycket, och jag har träffat så trevliga människor!

Fredag
Äventyret började med en tågresa. Andréa och jag hade lyckats boka samma tåg både dit och hem, så vi kunde sitta ihop en del vilket var väldigt kul. På kvällen kom vi fram till Sofia där Emmelie också befann sig. Sofia hade komponerat ihop en lyxig trerätters middag, som vi avnjöt ihop med ett glas vin. Det gällde att förbereda sig ;)
Dessvärre var jag lite orolig hela kvällen, för jag började känna av förkylningssymptom. Jag har känt dem från och till i en vecka, och mitt i all spänning kom dem. Under natten till lördagen vaknade jag flera gånger och var öm i halsen. Inte bra.

Lördag
Det var bara att inse fakta: jag var förkyld. Satte på mig pulsklockan och hade runt 100 i puls fast jag satt ner (brukar ligga runt 50). Men jag kunde ju inte missa alla upplevelser, och jag brukar ju vara snäll mot kroppen i vanliga fall, så jag bestämde mig för att köra ändå, men försöka ta det lugnt. Jag knaprade i mig några av Sofias piller (det var ett väldigt pillerknaprande i den där lägenheten...) och sedan var det bara att bita ihop.

Vi dukade fram en stor härlig frukost och begav oss till gymmet. Där var det lite nervöst att träffa alla, och väldigt svårt att förstå vem som var vem. Men det löste ju sig med min lilla lek ;)

Styrka
Bootcampens första pass. Frågan var - ge allt eller spara på musklerna? Min plan var att gå ut fullt i allt utom benen, eftersom de skulle användas så mycket hela helgen. Den planen gick ju sådär, jag kände det som att vi nästan bara tränade ben. Dessutom var detta det första passet i världshistorien där insida lår fick sig en omgång. Inte så välkommet efter veckans ridturer. Jag kände mig ganska svag och lite yr under passet, och det var inte lite stolthet jag fick svälja då jag avböjde att ta en gul (tung) stång. Lite underhållande tyckte jag ju dock det var när instruktören fick mindervärdskomplex då bland annat Andréa och Sofia hade tyngre stänger än hon hade... I övrigt var nog passet ganska beiget, för såhär i efterhand kommer jag inte ihåg så mycket.

Spinning
Så dags för en av de saker jag sett fram emot - Tereses spinning! Det var väldigt roligt! Dels blev det en väldigt mäktig känsla när man "kände till" instruktören och alla andra i salen, och dels var det ett väldigt bra pass. Jag tog det lite lugnt här, men rycktes ändå med i stämningen. Det var också väldigt inspirerande att se att Terese såg ut att ha så kul då hon instruerade, det smittade verkligen av sig! Jag satt och log fast det var jobbigt. Detta var verkligen en av helgens höjdpunkter!

Lunch
Första tillfället att verkligen prata med folk. Jättekul! Dessutom fick ordentligt med mat, wohoo! Fick dock pigga upp mig med en latte för att orka med eftermiddagen.

Pilates
Jag har aldrig tidigare kört pilates med en livs levande instruktör. Däremot har jag två pilates-DVD:er. Det var ganska underhållande att konstatera att jag genom dessa DVD:er faktiskt testat på alla övningar vi gjorde på passet.
Jag gillar pilates. Det är kul med ett pass som fokuserar mycket på mage, nästan lika mycket på rygg, och även lite på andra diverse muskler. Att ge sig på rumpan igen efter förmiddagens killer-övningar kändes kan jag tala om.

Aqua-bikes!
Eftersom det inte blev någon box fick vi leka istället. Bland annat hittade vi Aqua-bikes - flytande stänger med ett låtsasstyre på, som kan användas för att "cykla" i vattnet. Man sätter sig alltså på cykeln (som håller en flytande) och trampar runt med benen. Det var skitkul! Vi fick också en galen idé om att försöka tävla med cyklarna, och det var så roligt för man kom ingenstans! Vi måste ha sett så löjliga ut! Haha, skrattar när jag tänker på det.

Middag
Efter att ha ätit och vilat (vilket såklart förevigades, tack Sofia ;) ), bar det av till Vimmel. Trevligt ställe och ett ännu trevligare sällskap. Jag fick nöjet att prata lite mer med Lisa, Andréa, Sofia, Sara och Pernilla. Dessutom fick vi såklart i oss god och välbehövlig energi, men sällskapet var allt det bästa!

Söndag
Förkylningen kändes lite bättre då jag vaknade, hur det nu kunde ha gått till. Hur som helst är det bara att tacka och ta emot =)

Boot Camp
Dagen inleddes med Boot Camp och det var nog det roligaste på hela helgen! Tio stationer med pulshöjning och styrketräning, två personer vid varje station, och så runt, runt. Instruktören var hur härlig och peppande som helst, och rätt som det var när man låg och gjorde armhävningar lade hon sig jämte och gjorde samma sak.
Jag tyckte att var jättepeppande att träna ihop med alla bloggarna, och stämningen var fantastisk. När jag gick utfallsgång genom lokalen blev jag nästan lite löjligt lycklig över att ha funnit människor som är lika galna i att träna som jag är.

På tal om jobbig träning, nu är jag jobbgit trött. Jag har suttit här och ätit Djungelvrål då jag bloggat och hållig energin uppe (och värmen, svettas lite än!), men nu borde jag nog sova. Jag får fortsätta min redogörelse imorgon helt enkelt...
Ps. Då så många redan knäppte massa kort länkar jag helt enkelt till dessa, om någon läsare vill se vad vi hade för oss. Bilder finns bland annat hos:
Felicitas

fredag 2 maj 2008

Glad och förväntasfull


Jag är glad igen. Skönt. Jag ser väldigt mycket fram emot helgen! Det ska bli så spännande att få träffa alla, och så roligt att träna ihop! Dessutom kommer nog en ganska skön känsla infinna sig i kroppen efter de sista passen har avslutats.

Nu håller jag på och laddar med en Sparrissoppa som ser väldigt god ut.


Vi ses i helgen!!! =D

Ridtur


Jag har glömt att nämna onsdagens och torsdagens underbara ridturer! I onsdags blev det ingen helvila för mig, eftersom min snälla granne fixade en lånehäst till mig så jag kunde hänga med dem ut och rida.

Det var helt underbart att få sitta på en häst igen! En och en halv timme var vi ute i skogen och ridturen gjorde mig helt lugn och lycklig i kroppen. Jag mår så bra när jag sitter till häst. Jag fick dessutom rida en väldigt väluppfostrad häst, så under hela skogspartier kunde jag sitta och slappna av, andas djupa andetag av frisk skogsluft och bara må bra.

Hästen jag red (till vänster i bild) var dock inte världens lättaste att rida sist på. Han ville nämligen för allt i världen vara först. Så när mina ridkamrater satte av i galopp fick jag känna att jag levde. Jag fick samla all min styrka för att försöka hålla min häst. Jag satt verkligen och drog och sågade allt jag kunde, lutade mig bakåt och fick ta i allt jag hade, för att ha någon som helst inverkan på hästen (mycket märkligt att inte uppfostra en häst bättre...). Efter ett par minuters galopp kändes det som att jag var uppe i maxpuls, och det var jag säkert också. Hårt kroppsarbete i kombination med adrenalin över den snabba ridturen. Svettigt men roligt! Och vet ni, dagen efter hade jag världens träningsvärk i ryggen. Helt galet. Dessutom var jag otroligt öm i rumpan när jag igår hängde med på ytterligare en ridtur. Jag undrar hur det ska gå att sitta på spinningsadeln imorgon =)

torsdag 1 maj 2008

130 kg

Jag är lite låg. Det beror lite på den ängslan som finns inför helgen. Det är inte det att jag känner någon prestationsångest över vem som kan spinna hårdast eller lyfta tyngst, den har Sofy med sin gulliga inställning lyckats sudda ut helt. Det som gör mig ledsen är att min kropp inte riktigt speglar den träningsmängd och kosthållning den utsätts för. Om man ser mig tror man antagligen inte att jag tränar som jag gör. Det känns ganska orättvist. Jag läser allt jag kommer över i ämnet kring träning och hälsa, och jag skulle vilja säga att jag är ganska påläst inom området vid det här laget. 97 dagar av 100 gör jag precis allting rätt. Men min kropp är inte med på noterna. Om min kropp skulle få bestäma, eller om jag inte skulle träna, eller om jag skulle äta som mina kompisar äter - då skulle jag lätt väga 130 kilo inom några månader. Det känns som att det är där jag genetiskt är programerad till att vara. Allt annat är en stor strid med enorma insatser.
Suck. Delar av mina negativa tankar beror säkert på att en viss vecka stundar; det är svårt att känna sig snygg och vältränad då kroppen är svullen. Men delar av det bottnar också i den uppgivenhet som infinner sig när jag känner att jag inte får de resulat som jag förtjänar.
Jag vet inte riktigt vart jag vill komma med det här inlägget. Främst vill jag nog bara skriva av mig lite. Jag lovar att försöka rycka upp mig inför helgen. Nu hägrar sängen. Förhoppningsvis är jag gladare imorgon.