Igår när jag skulle somna var jag egentligen jättetrött, men kunde verkligen ändå inte somna. Kroppen och framförallt pulsen kändes lite konstig. Dels slog pulsen ofta snabbare än den borde vid sängliggande, och dels sjönk den ibland ner till normalläge för att sedan skjuta iväg och bli snabbare igen. Och även fast kroppen rimligen borde vara helt slut efter all träning som skett den dagen var den inte det, bara pigg och redo för fler ansträngningar.
Hm.
Jag tror jag har tränat lite för mycket.
Den senaste tiden har jag tränat en eller två gånger om dagen, fem-sex dagar i veckan. Det kan exempelvis ha varit jogging på morgonen och styrka på dagen, eller powerwalk på morgonen och konditionsträning på kvällen. Soo faar so good. Ganska mycket träning, men med två vilodagar borde det funka. Men! Sedan har vi cyklingen till och från jobbet också. Jag har en dryg mil till jobbet, så varje dag blir det totalt 55 minuters cykling där jag har en puls på runt 67% av max. Den "träningen" är inte att underskatta! Ibland glömmer jag att räkna med den, eftersom jag inte byter om till träningskläder för att cykla till jobbet. Samtidigt är jag svettig då jag kommer fram, får tvätta av mig och byta tröja.
Om vi ser till igår som ett exempel på träningsdag. Då såg dagens pulshöjande aktiviteter ut som följer:
Cykel tur och retur jobb, 55 min, 67% av max.
Cykel tur och retur gym, 30 min, 65% av max.
Styrketräning 30 min, puls kanske 55% av max.
Body combat 50 min, 81% av max.
Alltså 165 minuter, eller 2 timmar och 45 minuter med en medelpuls på kanske 70% av max. Det är ganska freaking mycket, och ändå inte en helt ovanlig dag för mig. Inte konstigt att det märks på vilopuls och i kroppen.
När denna insikt slog mig igår bestämde jag mig för att sova lite längre idag, och sedan helvila kroppen genom att ta bilen till arbetet idag. Det är liksom inte ok att anse sig vila en dag då man cyklar 55 minuter med så hög puls. Fy på mig!
Hädanefter ska jag se till att ha vilodagar de dagar jag slipper cykla, och att bara träna en gång extra de dagar jag faktiskt cyklar. Punkt. Icke förhandlingsbart, hur roliga pass som än erbjuds.
5 kommentarer:
Jag känner verkligen igen det där. Hela min sommar har bestått av en jävla massa träning och även om psyket känns toppen så pallar inte kroppen det.
Man får komma ihåg att träning är ett intresse och inte låta det ta över livet...
Det finns ju så mycket mer som är roligt att göra. Dricka vin tex. och det ska vi göra imorn! :)
Jo det kan nog vara bra att vila lite mer.. Tur att du är så klok :)
Julia - Ja det är svårt att stanna upp och se att det kanske inte är så bra även om det är roligt... Tack själv för igår förresten, hur kul som helst! Längtar tills jag kan gå ett pass för dig, det vore superkul!
Och ja, balans är ju bra, tur att vin finns :D
Andréa - Haha, jaa :) Efter att dina lopp är över får vi se till att träna ihop (när jag inte har vilodag förstås...). Antingen springa, eller nån annan kul träning. När är det du har ditt första spinningpass?
Ja det låter inge bra det där, hmm har du fettnoja? är du rädd att om du drar ner på Kardion kommer du lägga på dig? Som du beskriver så bryter du ner kroppen i stället för att bygga upp den å få den hälsosam å stark, men antar du redan vet allt detta....
Hoppas du finner en bättre balans mellan träning å vila...
Vänligen
Lo Wol
Lo - Nja inte direkt fettnoja, jag har inget emot att tappa 2-3 kilo, men det är inget större mål. Värre är problemet att det är så fantastiskt kul att träna, och att jag har så mycket fritid nu när jag jobbar (jämfört med när jag pluggade). Det är liksom svårt att inte träna när det är min roligaste fritidssysselsättning... Men jag märkte nu i en reflektion att det blivit lite väl mycket, och då är det ju som du säger bara dåligt och nedbrytande. Så jag ska lugna ner mig lite, det är bra att du håller koll på mig :)
Skicka en kommentar