Ordningsfreak

Jag har ett lite mer än hälsosamt behov av att saker och ting ska vara ordnade. Lägenheten ska vara städad, inga onödiga saker ska finnas framme, och det ska såklart alltid vara diskat.

Dammtussar och diskberg gör mig okoncentrerad och stressad, medan prydliga och städade utrymmen gör mig lugn och avslappnad. So faar, so good. Det är nog ganska många som håller med mig om att de själva känner likadant, medan en mängd andra människor inte skulle kunna bry sig mindre om hur många prylar som ligger framme i lägenheten.

Stressande

Men ibland går min längtan efter ordning lite för långt. Som i veckan, då jag hade ett par viktiga samtal att ringa - då kände jag att jag inte riktigt kunde koncentrera mig på dem förrän jag städat undan på tv-rumsbordet. Eller som i fredags, då jag var jättehungrig och just lagat mat - då var jag liksom bara tvungen att diska kastrull och stekpanna innan jag kunde äta.

Nu kanske det inte är riktigt lika många personer som håller med mig längre. Och lite onödigt kanske det är, att diska innan man äter, men det är helt enkelt då jag mår som bäst. Sedan är vår lägenhet så skönt konstruerad att man inte ser diskbänken då man sitter och äter, så därför väntar jag för pojkvännens skull med disken ett tag... i alla fall tills han just svalt sista tuggan och skjutit ifrån sig talriken :)