fredag 31 juli 2009

(försök till) Löpning

Typ såhär blöt blev jag idag. Dock inte lika glad.


Det gick inte alls bra att springa idag. Vid de första stegen kände jag av en sträckning/överansträngning/inflammation i vänsterbenet som antagligen kom i söndags. Jag har försökt stretcha bort den men har inte riktigt lycktas komma åt. Det känns inte så mycket när jag går, men just i löpsteget kändes det stelt och ömt. Inget jag inte hade kunnat springa igenom dock, det har ju uppenbarligen inte hjälpt med vila och stretching så att försöka mjuka upp det med löpning vore kanske inte helt fel.

Alltså sprang jag på, men märkte ganska snart att allt inte var ok. Löpningen kändes mycket tyngre än den brukar och jag kände mig väldigt ansträngd. Jag bestämde mig för att ge det ett par kilomter och se om det blev lättare, men icke. Luftrören började kännas ansträngda och jag mådde lite lätt illa. Ingen bra idé att fortsätta. Jag vände och gick hemmåt. Uppenbarligen behöver kroppen ett par dagar till på sig att återhämta sig från förkylningen. Och jag får väl snällt lyssna på den och vila lite till då. Skit.


Tur att jag fick kladdkaka och hallon efteråt i alla fall.

Födelsedag med löppresenter


Jag tjuvstartade min födelsedag idag med frukost och paket på sängen. Mycket trevligt. Jag fick bland annat ett jättefint halsband och armband, coola massagetvålar som avger olja när man stryker dem över huden, en prenumeration på Runners World, en startplats i Göteborgsvarvet (!), en söt scrapbok, löparstrumpor, hudvårdsprodukter badbomber. Med hjälp av dessa presenter kan jag alltså först träna hårt och sedan mysa med spaprodukter. Perfekt balans.

Nu väntar jag på att hällregnet ska avta så att jag får springa någon freaking gång!!

onsdag 29 juli 2009

Nope

Jag hade hoppats på att åtminstone kunna träna en halvtimme core idag, men jag fick ge upp den drömmen då halsen fortfarande värker. Crap! Jag får sitta här med min tekopp och suktande lägga mitt träningssug på hög istället.

Imorgon jobbar 9-22 och efter det åker sambon och jag till Småland. Där stannar vi ett drygt dygn och firar våra födelsedagar. På lördagen bär det av till Skåne i samma ärenden. Om allt går som jag hoppas är jag pigg nog att springa backintrevaller på fredag och fartlek på söndag. I så fall får jag typ ihop den här veckans marathonprogram. Om jag fortfarande är hängig framåt helgen är det nog smartare att köra ett par lättdistanspass istället och hoppar på denna veckans marathonprogram först nästa vecka. Vi får se hur det här utvecklar sig helt enkelt.

tisdag 28 juli 2009

Återhämtningsjogg

Det blir dessvärre ingen skön återhämtningsjogg för mig idag. Inatt vaknade jag flera gånger av hosta och en lätt ömmande hals. Nu under dagen känns det bättre men fortfarande inte ok nog för att springa. Kanske, kanske imorgon. Om inte hoppas jag i alla fall vara pigg nog att träna core eller något annat lite lugnare. Det är svårt att inte träna efter en så härlig träningsupplevelse som söndagens!

söndag 26 juli 2009

4 timmars löpning (Bohusleden extended version/marathonpass 3, vecka 13)

Igår natt vaknade jag flera gånger och inbillade mig att jag var på väg att bli sjuk. Min kropp fungerar ofta så; när jag ser fram emot något eller är nervös ser den till att stirra upp mig ytterligare genom en öm hals och en stressad puls. Tror dock inte det låg speciellt mycket bakom känslan den här gången heller.

Jag steg upp tidigt i lördags och försökte få i mig en ordentlig frukost men kunde bara äta halva. Blev jättemätt och sprang mest omkring och fixade saker (bland annat med min nya fina ryggsäck!).

Vid halv tolv sprang vi iväg. Jag fick liksom tidigare i veckan känna på hur mysigt det är att springa i grupp. Jag gillar det verkligen! Det är något tryggt med att springa omgiven av människor och tiden går så mycket snabbare när man kan lyssna till folk som småpratar. Jag var till mitt stora förtret inte en av dem som kunde prata, jag hade så gärna pratat med de härliga människorna jag sprang ihop med men min ansträngningsgrad var för hög. Trots att gruppen saktade in ordentligt sprang jag den första timmen med en puls kring 90% av max. Inte så bekvämt.

Efter den där första timmens sjukt höga puls pratade jag mig själv tillrätta på skarpen och saktade in tempot. Bestämde med gruppen att de kunde springa på lite men vänta in mig (och Sara som gulligt nog sprang med mig hela tiden) lite då och då. Det funkade perfekt. Vägen var helt galet backig och de branta sluttningarna gjorde att det gick riktigt sakta både uppför och nerför, men naturen var trots sina onda backar väldigt vacker och det var underbart att passera genom alla typer av skogar, korsa ledningsgator där sikten var kilomterlång och det var väldigt coolt att få springa på berghällar.

Ett par timmar in i löpningen började min kropp slappna av lite och ansträngningskänslan var inte längre lika hög. Oerhört skönt! Sara och jag fick sällskap av både River, Kent och Andréa och vissa sträckor sprang vi ihop hela gruppen. Det var jättekul! Dessutom höll vi ett tempo som var bekvämt så min kropp skickade ut ordentligt med härliga lyckosignaler som tack :)

Väl framme i Skatås efter en evighet stod klockan på 24 kilometer. Ville gärna upp till 25 så Andréa, Rena och jag sprang en kilomter till. En seg och lång sådan, men plötsligt slog klockan om och jag hade nått mitt mål. Underbart!

Jag är så oerhört nöjd över att ha klarat detta. Sprungit dubbelt så långt som jag någonsin sprungit och dessutom i extrem terräng. Benhinnorna ömmade inte det minsta och coremusklerna kändes starka trots att jag sprang med ryggsäck. Det var häftigt att känna hur erhört stel jag var i baksidan, så stel att alla små backar i slutet kändes som obestigbara berg, men ändå fixade man på något sätt att ta sig upp för dem. Kroppen är ganska fantastisk.

Idag är jag mer än lovligt stel i benen, men försöker stretcha och röra på mig så mycket jag kan för att slippa stelna till ännu mer. Om allt känns som det ska springer jag fem lugna kilomtetrar imorgon. I denna veckans marathonschema är det passande nog långpasspaus, men kvalitativt blir det ändå en bra vecka med både backlöpning och fartlek. Och jag längtar!

Ytterligare redogörelser (och bilder!) hittar ni hos medlöparna:
Andréa
Sara
Kenth
Joel

Emil
Mikael

Tack så mycket för en jättetrevlig dag och ett äventyr jag gärna gör igen!

25 kilometer bohusled (kort version)

Bild lånad av Sara

Jag klarade det, jag sprang till Skatås!!! Jobbigt var det, nog ganska mycket jobbigare än någon av oss trott, för ingen av oss var väl egentligen beredda på alla freaking miniatyrberg vi ständigt fick bestiga. Upp ner, upp ner hela tiden under vissa sträckor (ja ni ser ju!). Hade jag inte sprungit med den underbara lilla grupp som jag sprang med hade det inte gått, men de var gulliga nog att vänta in mig hela tiden, och Sara sprang vid min sida hela sträckan. För det mesta var det ändå ordentligt jobbigt för mig att hålla en duglig fart, pulsen låg kring 90% under långa sträckor och jag tror att min medelpuls under de drygt fyra timmarna vi sprang hamnar runt 82-84%. Ni kan ju tänka er hur mycket salt jag hade i pannan efter det här äventyret...

Men det gick, jag dubblade mitt distansrekord och lyckades hålla mig igång i över fyra timmar! Jag är dock säker på att mitt marathon inte kommer att ske på Bohusleden...

lördag 25 juli 2009

I can run faster in heels


Eh... På marathon.se varnar de för att springa omkring och turista i Stockholm dagen innan loppet. Dumt att trötta ut benen. Idag har jag gått i affärer från kl 10 - 19. Antagligen inte så smart, men som jag har shoppat!

Nu ska mina trötta ben strax föra mig till Andréa för lite uppladdning inför morgondagen, iklädd en nyinköpt outfit såklart!

fredag 24 juli 2009

Laddning och förberedelser


Idag är jag ledig (jobbade från 09 i onsdags till 21 i torsdags)! Och finns det något bättre sätt att njuta av ledigheten än att bjuda hit en god vän, ta en runda på stan, köpa med sig några flaskor vin och sedan landa här:



Hagabadet känns som en perfekt uppladdning inför söndagens strapatser. Jag ser jättemycket fram emot att springa på söndag. Jag har inte direkt några förväntningar på själva löpningen, hur snabbt eller hur långt (även om det vore smidigt att orka springa till Skatås eftersom jag bor där, 27 km), men jag ser jättemycket fram emot känslan. Att vara en grupp människor, en del bekanta och andra inte, som tar sig fram genom skogen tillsammans. Och fikapauserna sen, de ser jag verkligen fram emot! Jag hoppas på en dag där jag kan få springa runt och vara sådär lyckligt träningshög hela dagen. Längtar!

Jag tror inte jag tränar idag. Jag hade tänkt det först, men så kommer min kompis och jag får inte riktigt in det i schemat. Det skulle ha varit styrketräning i så fall, men ben vill jag inte träna så nära inpå löpningen och mage och rygg tränade jag nyss. Känns inte riktigt högprioriterat en vecka som denna att stressa ner till gymmet för att få träna armar... Nej slänger mig nog i soffan med en lättläst chiklit bok och varvar ner istället. Det är nice.

Uppdatering: Nej jag kunde visst inte hålla mig borta från gymmet när jag märkte hur mycket tid jag fick över. Kilade ner och tränade axlar, biceps och triceps så att det skakar gott i armarna. Nu kom just min kompis och vi ska laga lite pannkakor innan vi drar till stan. Trevlig helg allihopa!

tisdag 21 juli 2009

Backintervaller och styrketräning (marathonpass 2, vecka 13)

Älskling, ställ dig där borta tack...

Pass enligt schema:
2 kilometer uppvärmning 14-15 minuter
Löpskilning, skip
Lång backe, 15 minuter
2 kilometer nedvarvning 14-15 minuter
Fokus på teknik. Inte springa för snabbt utan tänka på steget. Mellan 35 sekunder och 1 minuts löpning uppför, sedan vända ner igen.

Känsla innan passet:
Efter att ha sovit ordentligt inatt igen kände jag mig ganska pigg imorse. Efter frukost bar det av till gymmet där jag tränade rygg och mage. Jag testade på ett par nya maskiner idag, en magmaskin där man rörde knän mot armbågar - riktigt jobbig, och en ryggmaskin som liknade t-rodd som också tog bra. Energin dalade mot slutet av passet och när jag kom hem lade jag mig och sov en stund. Efter det var jag någorlunda pigg igen.

Min plan:
Idag sprang jag alltså med Andréas löpargrupp. Jag vet att alla där har sprungit väldigt mycket längre än mig och således springer snabbare, så jag förberedde mig på att det skulle bli spyjobbigt. Dessutom skulle de springa en sjukt lång backe (300m), så jag fick frångå schemat lite, men jag ville testa att springa ihop med dem ändå.

Känsla under passet:
Efter samling satte vi av i gemensam trupp mot intervallbacken som låg tre väldigt kuperade kilometrar bort. I några minuter sprang vi alla tillsammans och det var riktigt mysigt måste jag säga, men när backarna började fick jag släppa dem och springa lite saktare för att ha energi kvar till backen.

Och så kom backen sen då. 20 minuters löpning upp och ner, upp och ner. Jag mätte aldrig tiden upp men jag kan tänka mig att det tog mig ungefär 2 minuter att springa upp. Det var extremt jobbigt. Min kropp består främst av explosiva muskelfibrer och glänser på backar som tar runt halvminuten att springa, därefter dör jag. Väldigt nyttigt med längre backar alltså. Efter varje uppförsbacke vände illamånendet i halsen, och ändå kunde jag njuta av den galna känslan av total mjölksyra i ben och rumpa och den konstiga segheten som följde detta.

De där 20 minutrarna gick ändå fort
(det var väldigt bra att ha folk omkring sig hela tiden, och ännu bättre att ha en snygg och peppande Andréa med sig i backen), och vips var det nedvarvning. Underbar nedjogg och stretch och nu väntar jag på att den där härligta "dagen efter extrem tränings"skänslan ska infinna sig imorgon.

Mitt pass:
3 kilomter uppvärmning: 20 minuter, medelpuls 84%
22 minuters backlöpning: medelpuls 86%, maxpuls 94%
2 kilomters nedvarvning: 12:33 minuter, medelpuls 82%
Ett tufft pass med andra ord...

Inför nästa pass:
Veckans långpass byts ut mot Bohusledslöpningen på söndag, och eftersom den löpningen förhoppningsvis blir bra mycket längre än det schemalagda långpasset på 13 km byter jag ut veckans tredje löppass (5 km lättdistans) mot alternativ träning, förhoppningsvis denna. Nu blir det mat och dryck i soffan!

Sådärja!

Flexitarian in the making

På senare tid har jag vid fler och fler tillfällen valt vegetariska livsmedel framför kött, fisk och fågel. Om vi ska laga köttfärs hemma slänger jag i sojafärs innan sambon hinner protestera, lagar jag pastasallad fylls proteinkvoten minst lika bra med keso som av kyckling, och finns det egentligen någon smidigare snabbmat än att ha kikärtsbiffar i frysen?

Det är egentligen inget aktivt val jag kämpar mot och jag kommer nog heller aldrig att helt sluta äta kött. Dels ser jag ingen anledning att inte äta kotletterna från grisen som är född och slaktad hemma på gården, eller färsen från kon jag vet har mått väl på gräset från ängarna hemmavid. Dels skulle det heller inte fungera att krångla till det ytterligare när jag ska äta borta (jag har nu konstaterat att jag är allergisk mot laktos och ägg, och sannolikt också vissa sorters fisk och vissa nötter). Därtill tycker jag att kött är gott, så visst kommer jag att äta det ibland.

Nej, varför ska det behöva vara svart eller vitt egentligen? Jag konstaterar att jag äter mindre och mindre kött, och det känns bra. Vi nöjer oss med det så länge. Vem vet hur jag känner om ett år?

måndag 20 juli 2009

Lättdistans (marathonpass 1, vecka 13)

Pass enligt schema:
6 kilometer lättdistans på 42-45 minuter.

Känsla innan passet:
My god såhär seg här jag nog aldrig varit! Efter att ha sovit tungt och länge hela natten har jag ändå inte känt mig vaken idag. Jag har gått runt som en zombie hela dagen med en kropp tungt sömndrucken och en kognitiv förmåga såpass nedsatt att det varit svårt att läsa och finna ord (så förbered er inte på något litterärt mästerverk i detta inlägg, haha).

Min plan: På basis av min extrema seghet förberedde jag mig på ett pass där jag nog skulle få kämpa mot kroppen. De passen är inte speciellt roliga. Samtidigt som jag fasade inför hur segt det skulle gå att springa var jag väldigt sugen på att få springa av mig. Det fick gå som det gick helt enkelt.

Känsla under passet:
Jodå, jag satte av i ett härligt tempo och pulsen rusade genast iväg uppåt. Där höll den sig sedan under passet, 5-10 slag högre än vanligt. Då och då kändes det tungt ansträngningsmässigt, men benen var hela tiden jättepigga och ville springa på fortare och fortare. Ibland gav jag efter för benen och sprang på (i ett riktigt högt tempo för att vara mig, wohoo!) och ibland saktade jag ner och lät hjärtat lugna sig, vilket ni kommer se på kilomtertiderna.

Allt som allt blev det ett riktigt härligt pass, återigen med den där känslan av att jag faktiskt sprang fort. Nice!

Mitt pass:
6 kilometer på 41:05 minuter
Kilometer 1, 6:32 minuter, medelpuls 79%
Kilometer 2, 6:44 minuter, medelpuls 80%
Kilometer 3, 6:59 minuter, medelpuls 81%
Kilometer 4, 6:40 minuter, medelpuls 81%
Kilometer 5, 7:22 minuter, medelpuls 81%
Kilometer 6, 6:46 minuter, medelpuls 82%

Inför nästa pass:
Imorgon blir det premiär för backintervaller. Ska bli hur roligt som helst! Men först, myskväll på stan och lite allsång på Liseberg.

Vargatider

Jag sov som en stock inatt, helt slut efter att ha jobbat all min vakna tid fyra dagar i sträck. Det har gått väldigt bra, varit roligt men intensivt men man förstår hur mycket det har slitit på en då det dröjde fem minuter mellan att jag kom hem och satte mig i soffan och till spänningshuvudvärken däckade mig.

Det blev lite träning i helgen ändå. Dels spelade jag en väldigt intensiv fotbollsmatch (vi var 2 mot 2) som fick mig att uppnå intervallstatus på andningen. Det man saknar i bollteknik får man väga upp i sprint förstår ni :) Dels passade jag på att träna ett någurlunda bra rygg och bicepspass när vi ändå var i gympahallen.

Idag ska jag mest ta det lugnt och umgås med sambon, men också väcka kroppen med ett behagligt lättdistanspass. Imorgon blir det nämligen backintervaller, antagligen ihop med den här pinglans löpträningsgrupp.

Slutligen, ni kanske vet vid det här laget att jag är hemma på mina föräldrars gård i Småland ibland. Där har vi fullt av fina kossor och kalvar. Döm min förvåning när jag fick dessa bilderna mailade till mig i helgen, helt galet!


torsdag 16 juli 2009

Lättdistans (marathonpass 3, vecka 12)

Jag har just sprungit 6 kilometer i strax under 7.00 fart. Det kändes otroligt härligt och snabbt och ändå var min känsla "knappt ansträngd". Nice! Inte riktigt lika nice att mina ben var megastela men jag hoppas att den kvart jag avsatte för stretch efter löpningen tillrättalade problemet. Eller åtminstonde det faktum att jag under de kommande tre dygnen är instängd på jobbet och på min höjd kommer att få till lite armstyrketräning i cablecrossen.

Vi ses efter helgen underbara bloggläsare!!

onsdag 15 juli 2009

Challenge och annan träning

Usch i eftermiddags kände jag lite "på väg att bli sjuk" symptom. Men nio gånger av tio baseras den känslan på inbillning och jag tränade ändå idag. Först ut var det underbara cirkelpasset. Så kul det är! Nästan obeskrivligt härligt att stå där och svettas och ta i järnet i muskelgrupp efter muskelgrupp i varv efter varv. Vi lämnar det vid att jag älskar den träningsformen och att det är ett riktigt bra komplement till löpningen där man tränar hela kroppen effektivt.

Efter Challengen var det meningen att jag skulle spinna men den blev till min stora besvikelse inställt. Damn! Försökte mig på att cykla lite i konditionsparken på gymmet men jag hade inget tålamod utan min mp3 och gav upp efter cirka 2 minuter.

Jag hade siktet inställt på att få ihop minst 90 träningsminutrar idag eftersom det var så länge mitt långpass skulle ha varat. Efter tråkcyklingen tog jag min riktiga cykel hem, hämtade mp3:n och promenerade i snabb takt tills jag samlat ihop mina minutrar.

Det blev en väldigt bra träningsdag idag trots alla omplaneringar. Nu kom jag inte upp i samma intensitet i mina träningsminutrar idag som om jag hade sprungit, men i gengäld tränade jag igenom hela kroppen. Jag insåg inte hur mycket jag saknat känslan av att vara så slut i armarna att man bävar för att lyfta vattenglaset!

Istället-för-långpassträning

Igår jobbade jag hela dagen med en löparveteran. Nu fick jag det visst att låta som att mannen i fråga är gammal, det är han inte, men han har fullt av erfarenhet av löpning och marathons ändå. Löparveteranen har problem med en knäskada och får byta ut löppass mot skonsammare crosstraining eller spinning ibland. När jag inför honom nobbade en fotbollsmatch med ungdomarna med förklaringen att mina benhinnor ömmade, men i nästa stund förklarade att jag skulle springa långpass dagen efter kollade marathonmannen strängt på mig. Således ingen bra idé att fullfölja.

Nej, idag kommer jag byta ut mitt långpass mot alternativ träning. 60 minuters spinning för en suverän instruktör är redan spikat, men jag vill få in en timmes träning till. Kanske crosstrainar jag en timme på gymmet före spinningen, då blir mitt träningspass ganska likt ett långpass. Eller tränar jag underbart svettdrypande och spyjobbig cirkelträning innan spinningen, och väljer bort långpasslikheten till förmån för brännande muskler och träningsglädje. Hm. Valet är inte så svårt.

måndag 13 juli 2009

Fartlek och core (marathonpass 1, vecka 12)

Pass enligt schema:
Fartlek
1,5 kilometers uppvärmning på ca 11 minuter
4*80 meter koordinationslopp
4 kilometer fartlek på 27-29 minuter
1,5 kilometers nedvarvning på ca 12 minuter

Känsla innan passet:
Igår gjorde jag inte många knop. Huvudet bankade elakt och det var en aning ansträngt att äta... Idag försökte jag således kompensera genom att vara noga med mat och dryck, och samla ihop lite extra energi genom att dricka juice istället för vatten.

Min plan:
Ingen speciell, bara springa och ha roligt som vanligt.

Känsla under passet:
Inga stela benhinnor idag, tack och lov. Däremot ett par ben som visst inte var helt återhämtade från lördagens styrketräning, men det släppte under uppvärmningen. Koordinationsloppen flöt på bra som vanligt, och så även fartleken. Jag sprang på i ungefär samma fart och intensitet som jag gjort de två föregående fartlekspassen, men det kändes lite tyngre ansträngningsmässigt idag ändå, och konstigt vore det kanske annars. Väl i mål hade jag tydligen ändå sprungit på samma tid som sist, fast jag gick under två av återhämtningsminutrarna. Gott!

Mitt pass:
1,6 kilometers uppvärmning på 13 minuter, medelpuls 75%
Koordinationslopp
2 kilometer fartlek på 11,58, 6:00 tempo, 83% i medelpuls
2 kilometer fartlek på 11,33, 5:45 tempo, 84% i medelpuls
1,6 kilometers nedvarvning på 13 minuter, medelpuls 78%

Inför nästa pass:
Efter att ha varit ledig idag börjar imorgon den extremt intensiva jobbveckan - 80 arbetstimmar (inkl. en natts sovande jour) på fem arbetsdagar. Phew! Träningsveckan blir såklart anpassad till detta, eftersom jag jobbar från 8 - 23 nästan varje dag. Veckans långpass kommer att springas redan på onsdag eftersom jag är ledig då, och det tredje och sista löppasset är planerat till torsdag kväll för då slutar jag "redan" vid 22...

Styrketräningsmässigt är jag just hemkommen från ett 45 minuter lång corepass som verkligen sög musten ur min mage och rygg. Jag hoppas kunna övertala någon av ungdomarna att gå och träna i helgen (brukar inte vara så svårt) och i så fall tänkte jag träna armar och axlar. Om det blir tid till träning utöver detta ser jag det som en bonus...

lördag 11 juli 2009

Godbits styrketräning

Från förra sommaren - brodern, jag och sambon. Önskar vädret vore lika fint idag...

Jodå, mina benhinnor är stumma idag och jag bytte därför ut lättdistansen mot styrketräning. Fokus låg på ben och core, såsom alla mina senaste styrkepass sett ut. Jag börjar bli riktigt sugen på att få pumpa upp armar och axlar, men hinns inte riktigt med just nu.

Med några specialövningar funna i en gammal body fick rygg och baksida lår jobba, medan benen tränades med de vanligare övningarna vadpress, utfall med ena benet på bänk och benpress. Min energinivå var lite låg, och jag kunde inte vara speciellt explosiv utan lade till ett extra set i de flesta övningar som konpensation.

Ett problem, om än ett angenämt sådant, är att mina muskler definitivt börjar träda fram mer nu. Jätteroligt och snyggt, men blir till ett problem när man är ensam i gymmet och upptäcker hur ljuset smickrar ens konturer. Lite långa pauser mellan seten idag alltså, haha.

Veckans träning är härmed avslutad. Strax ska jag bege mig till en 25-årsfest, och senare ikväll ska jag per cykel möta upp ett par andra vänner mitt ute i skogen varifrån vi i gemensam trupp ska cykla till nöjesmetropolen Sigges Loge. En årlig traditon som brukar ge vackra sångstunder och flertalet dryckespauser. Hoppas er lördagskväll blir lika fylld av lycka och gemenskap som jag hoppas att min blir!

fredag 10 juli 2009

Långpass på asfalt (marathonpass 3, vecka 11)

Pass enligt schema:
Långpass om 12 kilometer och 87-96 minuter

Känsla innan passet:
Redan i onsdags eftermiddag, några timmar efter morgonjoggen, blev jag sugen på att springa igen. Det hade inte varit en så smart idé eftersom mina benhinnor var så stela, istället plågade jag mig själv genom att behandla mig med min nya massagerulle. Ajaj. Hursomhelst hoppades jag nu att musklerna skulle vara medgörliga till ett härligt långpass!

Min plan:
Efter en tågresa i förmiddags befann jag mig i Småland. Mest lättillgängligt var en tidigare utmätt alfaltssträcka om fem kilomter som jag adderade en kilomter till. Dessutom placerade jag ut en vätskebältesflaska vid 3,6 och 9 kilometer.

Känsla under passet:
När jag började springa kände jag att benhinnorna inte var helt mjuka men de gjorde heller inte ont. Starten gick bra och jag sprang på ganska fort utan att det var jobbigt alls. Det kändes lite i kroppen att jag sprang på ett hårdare underlag än jag brukar, steget kändes inte riktigt lika sviktande som det brukar, men samtidigt höll jag lite högre fart än vanligt. Då och då under passet högg det till i benhinnorna och efter passet var de ganska stela - det ska bli intressant att se hur 12 kilometer på asfalt påverkar dem på lång sikt.

I och med att jag hade mina flaskor utplacerade efter varje tre kilometer kändes sträckan aldrig särskilt lång, men det blev ändå tråkigt vissa sträckor. Det är verkligen inte samma sak att springa på vägen som att springa i skogen!

När jag hade två kilometer kvar blev jag stoppad av en förbipasserande släkting som jag stod och pratade med i runt tio minuter. Jag bävade för hur stela mina ben skulle vara när jag satte igång igen men det gick faktiskt jättelätt att börja springa efter pausen! Sista kilometrarna avverkades snabbt och jag sprang i mål med mycket energi kvar i kroppen. Gissa hur härligt ett glas kall mjölk och en kexchoklad smakade efter det?!

Mitt pass:
12 kilometer på 92:12 minuter.
Tempo 7:42
Medelpuls 79%

Kilometer 0-3 (flack): 22:25 minuter, 7:28 tempo, 77% i medelpuls
Kilometer 3-6 (backig): 23:02 minuter, 7:40 tempo, 80% i medelpuls
Kilometer 6-9 (backig): 23:43 minuter, 7:54 tempo, 80% i medelpuls
Kilomter 9-12 (flack): 23:02 minuter, 7:40 tempo, 79% i medelpuls

Övrigt:
Väldigt kul att långpassen (och löpningen i allmänhet) går såpass fort frammåt! Imorgon ska jag egentligen springa 6 km lättdistans men jag tror att jag ska vara snäll (...) mot mina ben och först köra lite styrketräning och därefter cykla en runda. Imorgon kväll bär det av på 25-års kalas!

torsdag 9 juli 2009

Jag gillar inte poweryoga

Nej, poweryoga är inget för mig, och gårdagens tolkning av poweryoga var det sannerligen inte. Insturktören kom in två minuter innan passet började och upplyste oss om att hon minsann tränat både core och spinning innan yogan, och samtidigt som hon bad oss sätta oss i lotusställning och varva ner flängde hon runt i salen och trixade med matta, kläder och headset. Det kändes som ett skämt.

Bättre blev det inte. En axelstretch som uppvärmning och hackiga postitionsbyten. Tio andetag i glödpositionen, upp och stå på mattan igen och invänta nästa instruktion. Inte alls min kopp te. Jag gillar flödande yoga där postitionerna går in i varandra och där smidigheten och kroppskontrollen går före den benstyrka som eventuellt byggs i en utdragen glödpostition.

Hursomhelst fick jag stretchat gluteus och höftböjarna en del och insåg ännu tydligare hur mycket jag gillar anusara yogan jag tränat under våren. Nu ska jag återgå till viloställning i soffan.

onsdag 8 juli 2009

Morgonjogg (marathonpass 2, vecka 11)

Min lediga dag idag startades på bästa sätt, med en lugn och härlig morgonjogg. Fem kilomters jogg stod på schemat, men mina idag inte speceillt älskade underben var riktigt riktigt stela under hela rundan. När jag efter 4,3 kilometer stannade till vid ett konditori för att köpa med mig färska frallor (hur perfekt är det inte att göra det i slutet av löprundan...?) bestämde jag mig för att det fick räcka för idag. Då jag stod still i affären märkte jag nämligen hur det molade av värk i skenbenen och då är det inte värt att pressa på i några minuter till bara för att få ihop exakt rätt sträcka.

Ikväll tänker jag gå på yoga och förhoppningsvis stretcha ut mina stela muskler ordentligt. Imorgon väntar vilodag och ett efterlängtat frisörbesök, och om benen fortfarande känns stela på fredag lutar jag åt att byta ut det planerade lätt distanspasset där mot ett skonsamt cykelpass. På lördag är det ju dags för långpass igen!

tisdag 7 juli 2009

Fartlek (marathonpass 1, vecka 11)

Pass enligt schema:
1,5 km uppvärmning ca 11 minuter
4*80 meter koordinationslopp
5 kilometer fartlek
1,5 km nedvarvning ca 12 minuter

Känsla innan passet:
Sambon och jag försov oss galet nog i över två timmar. Larmet startade inte och vi bara sov, långt mer än vi behövde. Det gjorde att jag vaknade groggy och slö, dessutom hann jag bara med ett mål mat innan löpningen istället för de två jag hade tänkt hunnit äta.

Min plan:
Forsätta på spåret som verkar funka - värma upp och varva ner supersakta men springa på ordentligt under fartleken. Fartleken lade jag upp som förra veckan 3, 2 och 1 minuts hård löpning varvat med 1 minuts lugn löpning, om och om igen.

Känsla under passet:
Inte speciellt angenäm. Underbenen var stela och kroppen kändes inte alls alert. Dessutom hade jag ont i magen lite till och från i passet.

Jag värmde upp i långsam takt och efter uppvärmningen kändes kroppen något piggare. Koordinationsloppen gick fint och steget kändes bra.

När jag började fartleken märkte jag dock att konditionen inte riktigt fanns där den skulle idag och speciellt de längre intervallerna blev ordentligt tuffa. Ett par återhämtningsminuter i mitten av passet bytte jag ut mot gång för att hinna få ned pulsen lite till, och på nedvarvningen varvade jag gång med jogg.

Mitt pass:
1,5 km uppvärmning på 12 minuter, medelpuls 75%
Koordinationslopp
5 km fartlek på 31:10, tempo 6:12, medelpuls 84%
1,5 km nedvarvning på 13 minuter, medelpuls 80%

Övrigt:
Coolt att nästan lyckas springa 5 kilometer på en halvtimme när man varvar löpning med gång och dessutom känner sig ha en dålig dag! Det här marathonprogrammet funkar ju hur bra som helst!

måndag 6 juli 2009

Corestyrka

Jag känner fantastiskt nog inte minsta tillstymmelse till stelhet i benhinnorna eller vaderna idag, trots långpasset igår. Däremot är jag lite stel kring knäna, jag antar att stretchen av andra delar av benen har kommit i skymundan nu vid allt vadfokus. Det är förhoppningsvis lätt återgärdat med lite vanlig stretch bara.

I förmiddags var jag nere på gymmet och tränade rygg och mage. Det blev ett bra och diciplinerat pass trots att jag brukar kämpa hårdare när jag tränar core i grupp. För nedre delen av magen gjorde jag ett par övningar från den där artikeln jag berättade om i förra veckan, och dessa fick mina magmuskler att skaka ordentligt. Nice!

Nu väntar en sen lunch innan jag beger mig till jobbet. Imorgon väntar fartlek.

söndag 5 juli 2009

Långpass efter medelhavskost (pass 4, vecka 10)

Pass enligt schema:
Långpass, 11 kilometer på 79-88 minuter.

Känsla innan passet:
Igår drack jag vin. Det har jag gjort nästan varje dag den här veckan faktiskt. Inte så mycket, men ett glas här och där. Matintaget har därtill varit lite oregelbundet och sömnen sådär. Inga skyhöga förväntningar på en superprestation, alltså.

Min plan:
Springa den 12 kilomter långa slinga från vår lägenhet till skatås, ett varv på åttan där och hem igen. Lite längre än schemat ville, men smidigt.

Känsla under passet:
Jag bävade inför det första löpsteget eftersom det är då jag på allvar brukar känna om jag är stel i benhinnorna eller inte, och med tanke på hur stel jag varit i vaderna ända sedan styrketräningen i onsdags förväntade jag mig att vara det, men icke! Löpsteget rullade på och musklerna var spänstiga. Underbart!

Jag joggade in i skogen, lyssnade på min ljudbok och njöt. Jag tyckte inte ens att de 12 kilomterna kändes speciellt långa, trots att sträckan är bland det längsta jag har sprungit. Hyfsat snabbt gick det också, och puslen var låg. Vin is the shit alltså ;)

Mitt pass:
12 kilomter på 94 minuter
7:50 tempo
79% i medelpuls

Övrigt:
Nästa vecka ska egentligen vara återhämtningsvecka och veckan efter tuffare, men jag kastar om dem eftersom jag nästa vecka bara jobbar 30 timmar jämfört med följande veckans galna 80 timmar. Motivationsmässigt och kroppsmässigt är det helt i sin ordning, jag är på gång!

lördag 4 juli 2009

Nej det blev ingen löpning idag, istället lite ytterligare socialiserande följt av shoppingdag imorgon. Men imorgon kväll torde benen vara redo för långpasset!

Aktiv bondevila


Istället för att sitta helt stilla med mina extremt träningsvärksfyllda ben hjälpte jag igår till att köra in torv på föräldragården. Aktiviteten går till så att man plockar upp torvblocken från marken där de ligger och kastar upp dem på en traktorvagn. Varje block väger drygt fem kilo och gissa hur många sekunder det gick innan jag förstod hur denna marklyftsliknande rörelse skulle påverka mina stela baklår. Aj!

Ett halvfyllt lass och en strongmantävlande bror som just startat träningsjournal.

Om ni undrar över min klädsel hittade jag inget annat lämpligt att ha på mig i flickrumsgarderoben...


När vi var svettiga, dammiga och färdiga började det ösregna. Välkommet svalkande. Efter att vissa sköljt av sig vid stupröret gick vi ned till sjön och tvättade av oss. Åskan låg i luften och temperaturen hade fallit så att det var varmare i vattnet än det var i luften. Hur coolt som helst!

Idag återstår lite gårdsjobb innan vi åker tillbaka till göteborg igen ikväll. Där väntar ett långpass på 11 km. Frågan är bara hur det ska gå när jag grimaserar av smärta så fort jag funderar på att resa mig...

torsdag 2 juli 2009

Två läsvärda länkar

Är dina magmuskler tillräckligt starka? Är din kropp fin nog?

Efter lite planlöst ledighetsruntsurfande hittade jag till två sidor som jag vill dela med mig av.

Den första handlar om just din kropp och hur du ser på den, och även om vi nog alla hört det förr kan det vara skönt att bli påmind.
Läs här.

Länk nummer två hittade jag när jag försökte läsa på kring hur man tränar för att minska sin svank. Ungefär mitt på sidan finns ett intressant test att göra för att se om ens nedre magmuskler är starka nog att hålla emot ett framtippande bäcken (svankframkallande). Mina var det inte. Lyckligtvis finns det tips på stärkande övningar på samma sida. Ska lägga till några av dessa i min magträning då jag försöker minska mitt svankande.
Läs och testa magmusklerna här.

En optimal träningsvecka (marathonpass 3, vecka 10)

Innan klockan slog tio idag var jag färdig med dagens träning. Jag tycker alltid det är lika skönt att träna tidigt de dagar jag är ledig, för då kan alla ens inplanerade aktiveter utföras tidigt och resten av dagen ligga fri till att göra vad som helst.

Gårdagskvällen var jätterolig med underhållande vänner och häftig 3D-bio. Redan då kunde jag känna av hur effektivt mitt styrkepass tidigare under dagen varit. Jag velade lite innan jag kom iväg till gymmet på grund av mystisk huvudvärk, men den släppte så som den brukar i första träningssettet. Därefter blev det ett hårt och väldigt svettigt pass med lite extra fokus på baksida lår och rumpa.

Att garciöst ta sig ur sängen imorse var helt omöjligt. Benen, rumpan och vaderna var fantastiskt stela. Jag fick ligga på soffan nästan en halvtimme innan jag samlat energi nog att ta mig ut på min morgonjogg, men när jag väl kom ut var det jättehärligt, om än extremt svettigt. 6 kilometer joggade jag idag, återigen väldigt lugnt vilket borde få mina stackars ben att mjukna lite.

Den här veckan har för övrigt sett helt optimal ut. Ett fartlekslöppass, ett kommande långpass, två jättelugna lättdistanser samt två styrkepass, ett för bålen och ett för benen. Sweet!

Något som kanske inte är helt optimalt är det under semestern ökade intaget av drycker som får en att knäppa kläder som på nedanstående kort. Men what the heck, ett glas vin här och där sägs ju bara vara bra, right? ;)


onsdag 1 juli 2009

Gårdagen (marathonpass 2, vecka 10)

Igår var en sådan där perfekt semesterdag. Jag gick upp tidigt och sprang ut i skogen på en härligt lugn morgonjogg. Därefter hämtade sambon och jag upp Andréa och take away frukost (den himmelska på Condecco) och åkte ut till havet.

Vid havet stannade vi sedan nästan hela dagen och varvade läsning med svalkande bad. Hemma igen blev det lite powernaps och sedan Rosé och grillning.

Jag tänker fortsätta mitt optimala semesterfirande idag också. Förmiddagen har spenderats läsandes en härligt okomplicerad bok i soffan, och efter ett svidande tungt benpass i eftermiddag tänker jag svalka mig med ett dopp i nämrsta sjö. Ikväll möter jag upp kompisarna för ett glas kallt vitt innan vi ska ta på oss nördiga glasögon och se 3D bio.