tisdag 3 februari 2009

Knastrande grus


Jag är precis hemkommen från ett försök till att mjuka upp mina oerhört stela benmuskler med en promenad. Vädret ute var helt fantastiskt! Solen sken och luften var frisk. Det oslagbart bästa med turen var känslan av torrt knastrande grus under skosulorna. Vad man kan bli lycklig av vårkänslor!

3 kommentarer:

Löpning & Livet sa...

Vår? Hos mig är det vinter :)

Fattar inte hur jag kan vara så pigg?? Både yoga och tempolöpning avklarad och jag vill bara ha mer! Dina pass var uppenbarligare mycket jobbigare än mina, jag kanske får dansa lite nästa år :)

Säg till om du vill äta semla nån dag föresten, jag är sjukt sugen! Löpning först semla sen kanske?

Lilla my sa...

Mmm vår lät inte helt fel just nu ;) Här är det ruttet kallat och flera dec snö... och jag har ont i halsen och hostar. Lät som en mysig promenad i vart fall.

Susanna sa...

Andréa - Du måste se det från den ljusa sidan!
Jag förstår heller inte hur du kan vara så pigg. Lyckligtvis släppte den västa träningsvärken av promenaden i förmiddags, men pigg är jag ändå inte.
Har du något pass inplanerat som går att synka då tror du?

Lilla my - Usch då! Hatar att frysa... Krya på dig!