fredag 30 januari 2009

Nikeschema lördag

Kimberlee Jay

Här laddas det för fullt. Andréa och jag har ätit take away pasta, naturgodis, Ben och Jerry glass och druckit rödvin. Samtidigt har vi kollat igenom schemat för morgondagen och planerat att smita en på extragrjer samt försökt att undvika att missa skådning av kända instruktörer.

Imorgon ser min Nike dag ungefär ut som följande:

  • Smita in och lyssna på Paulun
  • Träna Video dance för Tony Stone
  • Träna Krump för Kimberlee Jay (kolla attityden på bilden ovan, lär bli fantastiskt!)
  • Träna Atletisk Muskel för Jari Ketola
  • Träna Pole dance för Sjöberg och Hedin
  • Träna Bosuball för Marc Santa Maria
  • Smita in och spinna för Monica Björn

    Dessutom kommer det att intas otaliga Swebars, drickas vatten och gainers och kanske utnyttja den naprapat som ska finnas på plats. Däremellan kommer jag nog att svepa runt området med ett stort leende på läpparna. Det här ska bli hur roligt som hellst!!!

torsdag 29 januari 2009

Beyoncé BodyStep och massa annat


Här händer så mycket att jag inte riktigt hunnit blogga. I tisdags, efter en elvatimmars arbetsdag tränade jag BodyStep. En för mig ny release med steg och musik som jag älskade. Om jag inte hörde fel var det två låtar med Beyoncé, och det var inte direkt svårt att ta ut sig till tonerna av "Ring the alarm". Jag hade på pulsklockan under hela passet, uppvärmning och styrka, och fick ändå en medelspuls på 79%. BodyStep är underbart!

Annars är det alltså massa saker som ska fixas. Med en knapp månad kvar till inflyttning i den nya lägenheten börjar flyttningsplaneringen ta fart på riktigt. Något annat som planeras och packas för är helgens Nike-konvent som ska bli oerhört roligt. Och on top of everything else ska jag idag för första gången prova på att arbeta med det som jag alltid velat arbeta med och som fick mig att börja studera socialpsykologi - idag ska jag provjobba på ett ungdomshem! Känslor jag har i skrivande stund är spänning, panik, förväntning, oro men framförallt otålighet. Jag vill testa nu! Men först väntar ett par timmars tvättande och packande, det kommer gå åt ett par träningslinnen i helgen...

måndag 26 januari 2009

Informativ information

1. Vilken typ av löpare är du?
En som vill vara ifred och i sin egna lilla värld. Jag vet för övrigt inte riktigt om jag kan klassas som löpare än, så sakta som det går... Joggare kanske? ;)

2. Hur länge har du löpt?
I perioder under uppväxten, mest på sommaren när det varit behagligare ute. Någorlunda regelbundet i drygt ett år och förhoppningsvis ännu mer under det kommande året när mina skoinlägg får mina benhinnor att sluta trilskas.

3. Hur mycket löper du per vecka?
I nuläget ungefär tre gånger i veckan, i genomsnitt 8 kilometer. Jag skulle gärna springa lite oftare, så det kommer jag att börja göra när mina benhinnor vill det :)

4. Vilket är ditt “feelgood” tempo?
Eh... Runt 7 kanske? Jag gillar att jogga fram sakta genom skogen och känna att jag kan fortsätta i all evighet.

5. Vid vilken ålder började du springa?
Lite då och då under högstadiet och gymnasiet. Under universitetstiden tränade jag mest kondition på gym och så började jag springa igen för ett år sedan.

6. Vilka andra sporter utövar du regelbundet?
Styrketräning och annan konditionsträning på gymmet så som combat, step, dans och spinning.

7. Vad måste du ha med dig på ett pass?
Pulsklockan! Om inte jag får mina siffror att anteckna känns passet inte alls värdefullt. På huvudet har jag oftast min väldigt slitna men älskade D12-keps som skyddar mot sol i ögonen och som ger anonymitet när jag inte känner för ögonkontakt med mötande människor.

8. Varför springer du?
Den där frågan har väldigt många svar! De viktigaste är nog för att det känns så bra att springa, för att hålla mig i form och för att det får mig att känna mig fri.

9. Har du någon gång ljugit för att få springa? Hur löd lögnen?
Det tror jag inte men det vore ganska konstigt av mig i så fall...

10. Hur ofta köper du skor?
Två gånger om året.

11. Hur ofta köper du annan löprelaterad utrustning?
Inte så ofta, jag har inte så mycket high tech löparkläder än, men jobbar på det. Varannan månad lägger jag nog en slant på löpningen och köper då oftast en hel del åt gången.

12. Var/hur handlar du utrustningen?
Skor i affärer som specialiserar sig på just det, kläder där priserna är vettiga.

13. När föredrar du att springa?
Morgonturer för att tänka och för att starta dagen på världens bästa sätt, eller mer högintensiva pass på eftermiddagen för att rensa huvudet och få ta ut mig till max.

14. Hur ofta tävlar du?
Aldrig :) Jag gillar att springa själv och i skogen så tävlingar lockar inte direkt.

15. Vilka distanser?
I så fall skulle det nog hellre bli ett marathon än ett millopp eftersom jag gillar att springa länge men saktare.

16. Vilken är favoritdistansen?
Uppenbarligen inte en mil eftersom alla klagar så på just den, haha. Men när jag springer ett vanligt pass ligger jag kring 8 kilometer som sagt, och knappt det dubbla på långpassen.

17. Har du ett mantra som du rabblar i huvudet?
Jag lyssnar på ljudbok och ignorerar tankarna :) Om jag behöver extra pepp, som när jag springer intervaller, lyssnar jag på låtar som betyder mycket för mig. Det kan vara allt från låtar som uppmanar till fysiska stordåd till långsamma kärleksballader som framkallar fullt av känslor.

18. Vilken typ av vätska dricker du?
Som den duktiga elev jag är dricker jag sportdryck och/eller vatten när jag springer långpass och gainer eller mjölk och banan efter passen.

19. Springer du helst i grupp eller ensam?
Ensam! Jag springer ofta för att få vara för mig själv och bara tänka, eller för att jag helt enkelt är trött på människor - som efter en arbetsdag, haha.

20. Hur återställer du dig efter ett långpass?
Med gainer, mat och vatten.

21. Vilken snabbhetsträning föredrar du?
Korta intervaller, backintervaller och tempopass (vilket i mitt fall snarare är högpulspass än högtempopass).

22. Vart blir du oftast skadad?
Direkta skador kan jag väl inte kalla det, men benhinnorna besvärar mig när jag springer mycket.

23. Vilket lopp drömmer du om att springa?
Lopp är inget jag drömmer om. Lidingöbanan vore nog vacker, men jag skulle hellre springa den en dag då jag slipper trängas med allt folket.

24. Vilken kändis skulle du helst vilja springa med?
Heller inget jag känner så starkt inför, men Jessica Biel är het så henne kanske man kunde snappa upp något från.



25. Vilken idrottsstjärna skulle du vilja springa med?
Jag är inte så intresserad av idrottsstjärnor så jag vet inte.

26. I filmen om dig, vem spelar rollen som du?
Jessica får gärna ställa upp på det ja...

27. Vilka tre löp/träningsbloggare utmanar ni?
De flesta har nog redan fått ställa upp så jag tror jag stoppar det där :)

Ännu lugnare morgonjogg

Idag då jag vaknade var nog min vätskebalans fortfarande inte riktigt återställd efter helgens tjejfest. Men jag hällde i mig en Loka och gav mig ut på en lååångsam joggingtur ändå. Det gäller att passa på då man är i Småland och får ha hela skogar för sig själv!

Målet idag var att ligga så nära 70% av maxpuls som möjligt, och det gick faktiskt. Men på tal om gick tar jag mig faktiskt fram lika långsamt då jag joggar sakta som då jag går fort. Föga upplyftande. Men min puls låg där den skulle i alla fall, man får vara glad för det lilla (eller i detta fallet, viktiga).

Tid: 56 minuter
Medelpuls: 71%
Maxpuls: 77%

Här gör det ont!


Mina fötter känns dock ganska ansträngda. Benhinnorna smärtar lite, men värre är två punkter på insidan av fötterna, ovanför fotvalvet. De ömmar, är svullna och blodådrorna på området är mörkare och liknar nästan blåmärken. Antagligen är det nya partier av fötterna som belastas nu med inläggen. Så på basis av det, och av att det ska tränas 10 timmar i helgen (NIKE!) blir det lite lugnt med träning i veckan. Fast inte imorgon förresten, då blir det BodyStep. Men sen blir det lugnt.

lördag 24 januari 2009

Det här kommer att bli en bra dag

Och såhär kommer den att se ut:
  • Frukost, bloggande.

  • Bilresa, latte.

  • Framme i småland. Ombyte till löppass - backintervaller! Ensam i skogen med favoritlöppasset, ska bli underbart!

  • Lunch, umgås med släkten.

  • Styrketräningspass i hemmagymmet. Även här favoritpasset - ben (om det finns något kvar att ge i dem vill säga...).

  • Mat och dusch.

  • Tjejfest! Vin, god mat och underbara kompisar.

    Vilken dag det kommer att bli!
Vet ni vad jag åt igår förresten? Ett Kinderägg. Hur kommer det sig att kinderchokladen faktiskt är som godast i äggform? Aja, gott var det i alla fall :)

fredag 23 januari 2009

Bränna fett eller elda muskler

Efter 10 ljuvliga sömntimmar iklädde jag mig löparkläder och gav mig iväg på en mogonjogg. Det hade snöat lite under natten vilket medförde både för och nackdelar - lite halka och lite dämpning. Fokus idag var på att stanna kvar i rätt pulszoner för en morgonjogg, det vill säga jogga med en puls på mellan 70-75% enligt vad jag snappat upp från en viss löparnörd ;) Det gick fint men det var lite tråkigt att springa sakta så jag upprepade för mig sjäv att antlingen springer jag såhär sakta och bränner fett, eller så springer jag snabbare utan energi i kroppen och bränner upp mina muskler. Då blev det allt lättre att sakta in!

Tid: 61 minuter
Medelpuls: 73%

Guldstjärna till mig!

torsdag 22 januari 2009

53 plågsamma minuter BodyAttack


Och då menar jag dessvärre inte plågsamma på ett härligt sätt...

Det började bra, med uppvärming som påminde om rörelser i BodyStep. Men mitt under uppvärmninen började mina fötter göra ont och krampa, benhinnorna ömmade och vaderna stelnade. BodyAttack går nämligen ut på att använda vaderna, i allt och hela tiden. Passet bestod liksom bara i hopp upp och åt sidan, höga knän och så språng åt sidan igen. Och allt i så snabb takt att det blev väldigt svårt att hinna tänka "sviktande knän". Vad händer när man inte hinner vara mjuk i knäna? Jo vaderna får göra jobbet istället.

Nu var det väldigt olyckligt att jag testade inläggen i gymskorna för första gången på ett pass som var extremt påfrestande för underben och fötter, men jag hade trott att passet var mer en kombination av styrka och kondition, med övningar som typ utfallsgång, och inte bara massa hopp hit och dit. Dessvärre hoppade jag alltså bara omkring och hade ont i 50 minuter, vilket såklart inte ger en så positiv bild av upplevelsen. Men även utan smärtan tror jag att jag kunnat konstatera att BodyAttack (som av instruktören beskrevs som 'höginstensiv aerobics', inte riktigt vad jag tolkade det som på les mills hemsida) inte direkt är för mig. Jag tränar mycket hellre BodyStep eller Spinning, där har jag samma puls men med mycket mindre slitage på kroppen.

Tid: 53 minuter
Medelpuls: 80%

tisdag 20 januari 2009

Isgata = bålträning

Igår då jag var uppe vid Fontin i Kungälv och sprang var allt tvärt om vad man vill att det ska vara. Isen på dammen var borta, mendan isgatan på motionsspåret bestod. Inte idealt för en fem kilometers medelhård löptur. Men det var bara att spänna bålen och ge sig iväg. Ibland blev det dock mer kanande än springande, men jag tog mig runt i alla fall. Den sista biten blev jag dock lite stel i benhinnorna och så jag stoppade pulsklockan och gick nog ungefär de sista 500 meterarna. Man ska ju ta det lugnt med inläggen i början. Hursomhelst blev det en ok löptur och gav rejäl träningsvärk i sidomagmusklerna till idag. Ganska kul att inse hur mycket man fått spänna sig vid halka...


Tid: 33 minuter
Medelpuls: 78% (lite lågt, siktade på strax över 80, men det gick inte att ta sig fram fortare...)
Maxpuls: 85%



Idag vaknade jag till regn och blåst. På stod schemat stod morgonjogg, och tanken på att denna bara skulle bestå av mellan tre och fyra kilometer fick mig att ge mig ut trots lockande tankar om att stanna inne. Det blev en ganska kort runda eftersom jag var stel, men det kändes ändå bra att springa. Hoppas fötterna och resten av kroppen vänjer sig snart, jag vill springa längre NU!

Tid: 28 mintuer
Medelpuls: 77%
Maxpuls: 82%

måndag 19 januari 2009

Grr

Min kropp måste ha listat ut att det vankades träning idag, för jag vaknade vid sextiden och var vrålhungrig. Sådär hungrig att jag var tvungen att gå upp och äta något, även fast jag egentligen inte behövt lämna sängen så tidigt. Jag tassade upp, åt havregrynsgröt med hallon och hackad mandel, och kröp ner i sängen igen. Egentligen var det bara bra att jag åt mitt första mål så tidigt, för då skulle jag hinna med ytterligare ett mål innan Challengepasset skulle börja vid 11.30.

Något Challengepass blev det dock inte för det freaking passet blev inställt!! Mycket irriterande för en planerande människa som mig, nu får jag ju planera om hela träningsveckan. Nästan i alla fall. Efter en hel del velande kom jag på att jag kunde byta ut dagens Challengepass mot ett pass BodyAttack (har aldrig testat det, ska bli spännande!) på onsdag. Och byta onsdagens spinning mot löpning idag istället. Ni hänger med va? Dock får jag ju inte springa hur långt som helst i mina nya inlägg än, så det får bli 5 kilometersslingan i Kungälv. Den går ju på ett mjukt underlag så jag hoppas att det kommer fungera.

Först ska jag dock avsluta lunchen och packa träningsväskan, för sedan blir det jobb mellan 15 och 22. Dag 8 av 10. Snart över!

söndag 18 januari 2009

Kändisar tränar


Vem hade kunnat tro att Amy Winehouse skulle lyckas med sin helomvändning och byta knark mot yoga? Härligt! Nu fattas bara ett nytt album Amy, för att jag ska bli nöjd.

Känslan dagen efter

(Bild lånad från idrottsortopedi.se)

Nu har jag gått omkring med inläggen i två dagar, och testat att jogga lite i dem. Det känns verkligen häftigt! När jag står upp skjuter jag automatiskt fram höften lite mer, vilket får konsekvensen att jag böjer bak övre delen av ryggen. Såhär i omställningsprocessen känner jag mig lite trött i ryggen, men jag hoppas och tror att det har att göra med att min rygg ska vänja sig vid att vara i ett läge som är bra för den. Kanske är det som mannen som gjöt inläggen sa, att till och med mina ryggproblem skulle minskas med hjälp av skoinlägg. Ganska galet i så fall.

När jag sprang igår kändes det också väldigt annorlunda. Den stora skillnaden var såklart att jag på något magisikt sätt inte hade alls ont i benhinnorna, trots att jag joggade på asfalt. Men när jag sprang märkte jag att jag även då sköt fram höfterna mer, vilket om jag tänker rätt borde avlasta vaderna. Och mindre spända vader borde leda till ett minskat tryck över benhinnorna. Win - win.

Framskjutningen av höfterna gör visst att jag får jobba lite mer med rumpan när jag går och springer. Ingenting jag direkt märkte igår, men det kändes däremot ordentligt när jag cyklade till jobbet imorse. Det brände av mjölksyra på utsidan av låret från de allra första cykelminutrarna tills jag var framme. Det blir till att stretcha ordentligt idag alltså.

Ikväll efter jobbet ska jag göra lite mag och ryggövningar på boll, och imorgon är den lugnare veckan över. Då vankas nämligen ett Challengepass - allt annat än lugnt!

lördag 17 januari 2009

Suverän Susanna-hastighet på premiärjogg

Jag är så glad! Jag joggade just två kilometer på asfalt utan en tillstymmelse till smärta i benhinnorna!! Och lite snabbt dessutom!

Ont gjorde det förresten ingenstans, men lite trött blev jag i vissa senor vid vristerna. Inte så konstigt om de nu får anstränga sig på ett helt nytt sätt. Jag lade upp mitt lilla testpass så att jag först promenerade en kilometer, sedan joggade två och promenerade ytterligare en. Redan då jag började promenera med inläggen kändes det helt ovant men bra. Speciellt min högerfot vill vrida sig och det ville den då den var i luften nu också, men så fort den tog i marken tvingade inläggen den till en mer korrekt bana. Det kändes som om jag gick väldigt... rakt. Fötterna pekade rakt fram och balansen mellan in och utsida på fötterna var perfekt. Coolt!

Efter en kilometer började vi alltså jogga (ja, jag lurade faktiskt med sambon!). Planen var att jogga riktigt sakta och bara känna efter, så det gjorde vi. Jag hade en puls på strax under 75% av max. Och så råkar jag snegla på klockan och upptäcker plötsligt att vi springer i ett tempo på strax över 6min/km. WOW!

Här har jag sprungit och sprungit i skogen i över ett år nu, och blivit helt nedslagen varje gång jag mätt en sträcka och räknat ut tempo. Varit övertygad om att jag aldrig kommer att kunna springa med en fart som jag skulle våga tala om för någon. För det har gått sakta i skogen. Ofta ungefär lika sakta som jag skulle kunnat gå sträckan. Men så gör jag en testrunda på asfalt som är menad att gå riktigt sakta, och så springer jag nästan i 6-tempo. 6-tempo som markerar den där drömgränsen som innebär att milen kan passeras på exakt en timme, och detta gör jag med låg puls. Hur coolt som helst!!

Snacka om att jag älskar flacka asfaltsvägar nu alltså. Helt överlycklig!

Twilightkärlek


I onsdags var jag och såg träningsbloggsvärldens mest hypade film; Twilight. Trots alla förväntnignar kunde jag inte annat än att svepas med och bli kär jag också. Mest kär blev jag i kemin mellan skådespelarna. Det är sällan jag sett två personer lyckas förmedla så oerhört mycket känsla med så få ord. Avskalat (jag gillar verkligen att den kvinnliga huvudrollsinnehavaren fick vara vacker i all sin naturlighet!) och innerligt. Definitivt en film att se igen. Fast först ska jag läsa boken.

fredag 16 januari 2009

Allt känns annorlunda.

För jag hämtade ut mina skoinlägg idag!

Wow så häftigt det var att sätta inläggen i ett par neutrala skor och bara känna. Känna hur inlägget gjöts samman med min fot, foten och inlägget som två perfekta pusselbitar. Och känslan av att gå var så häftig och konstig - att plötsligt få stöd på fotens alla delar, samtidigt? Märkligt men gott. Samtidigt lite ömt, eftersom vissa av fotens delar fått belastas onödigt hårt.

Mina gamla löparskor dömdes förresten ut. De hade gjort sitt och bidrog nu snarare till att min fot rörde sig fel. Out with the old, in with the new. New Balance alltså. En neutral sko med bra dämpning + mina inlägg = löpnings-himeln. Snart i alla fall. Först ska jag vänja mig vid inläggen genom att dels gå i dem hela dagarna, och dels börja springa korta distanser i dem. Ett par-tre kilometer varannan dag kanske. Fötterna, benen och hela kroppen måste vänja sig vid det nya sättet att springa. Sen ni, kommer jag kunna springa på alsfalt! Ganska underbart skönt att bara kunna ge sig utanför dörren och börja springa.

Jag tror det var den här modellen jag blev tilldelad (jag har den inte framför mig).
Inte världens hetaste sko. Jag frågade om de hade den i en annan färg, men det fanns nog inte för expediten bara skakade på huvudet och skrattade...

Yoga for Athletes

Yoga stretchning


Igår morgon testade jag "Yoga for Athletes" av Rodney Yee. Ett trettiominuters yogapass utformat för folk som tränar mycket. Dvd:n fungerar nog väldigt bra, om man just har tränat. I min version ingick nämligen ingen uppvärmning, utan vi gick direkt på olika stretchande poser. Just stretchningen var i fokus, och vi kom aldrig igång med några värmande positionssekvenser, så det gäller att vara varm innan man ger sig på den här dvd:n.

Alltså, ingen vanlig yoga i "Yoga for Athletes" men däremot en dvd att ta till efter ett löppass för att garantera kvalitativ och avslappnande stretchning. Det ingick också en efterföljande dvd där tips gavs på yogaställningar lämpliga för specifika sporter, så som löpning och cykling. Dessa ställningar kändes väldigt genomtänkta och välbehövliga - ett stort plus. Det kan vara skönt att höra någon annan berätta varför det är så viktigt att stretcha vissa muskler då man tränar på ett visst sätt.

En trevlig och genomtänkt stretchningsdvd.

torsdag 15 januari 2009

Att knäcka eller att inte knäcka

De säger olika och jag vet inte vem jag ska lyssna på...

Under de två år som jag har haft problem med min rygg har jag besökt flera olika kiropraktorer, sjukgymnaster och naprapater. De flesta håller samma linje - försök inte framkalla knäckningar i ryggen på egen hand. Det kan bli fel och det kan slita på ryggen. Låter logiskt, jag köper det. När jag lever efter detta går det dock inte många dagar innan jag börjar känna mig stel, och heller inte många veckor innan jag måste uppsöka behandlaren igen för att knäcka bort låsningen.

Sen finns det den här andra killen, som förutom sjukgymnast också är personlig tränare. En man som säger sig ha haft liknande problem som mig då han pluggade och satt still mycket. Han hävdar att allas ryggrad ska klara av ett visst mått av rörlighet. Vissas ryggar stelnar dock av olika anledningar till och då kan man hjälpa ryggen genom att själv röra sig på speciella sätt. Två av dessa sätt är ryggresningar på sidan och sidomagträning i maskin där man tvistar ryggraden. Båda dessa rörelser ska kunna utföras av en normal rygg, och de kan utföras av mig också, bara det att då jag gör det knäcker det till i ryggen. När det knäcks känns det skönt och befriande, och efter att jag gjort dessa två övningar känns ryggen ledigare, och det kan gå längre tid innan jag behöver uppsöka en behandlare för att knäcka bort låsningar. Problemet är att det här synsättet låter lika rimligt som det förra.


Så, vem har rätt? Vems råd lyssnar man på? Det är så svårt! Jag vill undvika att lägga pengar på dyra kiropraktorsbehandlingar var och varannan vecka, men jag vill också verkligen undvika att skada ryggen genom eget knäckande.

onsdag 14 januari 2009

Så stelt och ömt

Mina benmuskler reagerar lite annorlunda än jag förväntat mig på den här viloperioden. De gör ont!


Gluteus är värst. Det värker och molar och är stelt, trots stretchning och (försök till) massage. Låren är stela de också, som om jag tränat jättehårt typ igår. Och tidigare idag då jag cyklade en liten sväng började jag svettas något oerhört med en gång. Vad är det som händer här egentligen? Är det mina muskler som äntligen får slappna av och bearbeta all uppbyggd stelhet och alla belastade muskelfibrer? Eller är jag så van vid att röra mig hela tiden att jag stelnar till såhär när jag skär ner på träningen?

Nej, det är ganska märkligt det här, och obekvämt. Jag kan liksom knappt sova på sidan i dagsläget eftersom jag är så stel och öm i sätesmuskulaturen. Imorgon bitti är det jag som ägnar en timme åt yoga. Förhoppningsvis lättar ömmandet lite då.

tisdag 13 januari 2009

Knaprigare kvällsmål


Jag improviserade just ihop ett nytt kvällsmål. Yoghurt med kiwibitar och hackade naturella cashewnötter. Väldigt knaprigt och gott både från nötterna och kärnorna i kiwin. Därtill åt jag en rostad macka med kaviar (blev plötsligt väldigt sugen på just kaviar, även fast det inte alls passade ihop med kiwismaken...). Det var också väldigt knaprigt. Knaprigt är gott!

Jag tränar hårt hela tiden...

... men det är ju inte speciellt smart!

Jag följer inte ett träningsschema ihopsatt av något proffs, och jag tränar inte någon enskild idrott där viloperioder blir en naturlig följd efter tävlignssäsong eller diet. Jag bara tränar på som jag känner för. Dessutom har jag en strävan efter att få lite mer synliga muskler, och då blir det lätt att jag lägger det ena hårda träningspasset efter det andra - för jag vill ju ha resultat nu. Och det går ju bra att träna hårt ett tag, men inte hela tiden. Jag missar ju helt uppenbart att lägga in lugnare perioder i min träning, som om det inte skulle vara nödvändigt bara för att jag inte tävlar i något, eller för att jag inte kör samma sak hela tiden och tröttnar.

Så nu är det dags. En lugn vecka. Från och med idag till nästa måndag. Inga större pulstoppar, bara behanglig vardagsmotion och ett par pilates eller styrkepass för bålmuskulaturen. Jag är förresten inne i en arbetsperiod med jobb 10 dagar i rad, så det passar väldigt bra att träna mindre nu och istället lägga tid på att laga bra mat (och inte bara en laxfilé i ugnen, med pasta och sallad utan några egentliga smaksenationer), även på veckorna.

Cykla kommer jag göra en hel del, fyra dagar närmare bestämt, nästan en timme om dagen. Jag ska dock bege min hemifrån i god tid så jag slipper köra på fullt hela vägen som jag gör ibland. En morgonpromenad lägger jag nog in mitt i veckan också, bara för att det är ett så oerhört skönt sätt att starta dagen på.

There you have it. En lugn vecka.

måndag 12 januari 2009

The best life (mellanmål)

När jag cyklade hem från träningen ikväll var jag extremt hungrig. Under dagen hade jag nämligen inte alls varit hungrig (väldigt ovanligt för mig!) och antagligen ätit för lite. Så under de 15 minutrar jag satt på cykeln hem hann jag bli galet sugen på allt från sura remmar till gainern som jag visste väntade hemma. Nu var det dock ingen bra idé att köpa sura remmar idag, det har blivit godis lite för ofta den senaste tiden, så jag började fundera på nyttigare mellanmål att ta efter middagen.

Till sist kom jag på det ultimata, ett mellanmål som nån Bob från "The best life diet" tipsade om på Oprah för länge sedan. Yoghurt med mango, blåbär och hackade valnötter. Helt fantastiskt gott! Jag åt det som frukost en period för länge sedan, men det blir dessvärre lite dyrt i längden. Men nån helg ibland kan man ju slänga in det. Ikväll ska jag lyxar jag dock till det med vaniljyoghurt. Mums!

Min pulskurva under ett RPM-pass

För en överanalyserande människa som jag är en av de stora fördelarna med min nya klocka all data som trådlöst laddas upp i min dator efter träningen. Där får jag bland annat upp hur länge jag legat i respektive pulszon, hur snabbt jag sprungit olika delar av passet (om jag nu sprungit) och kan även få en sammanställning av passet på en vacker graf. Väldigt uppskattat av mig!

Här nedan är grafen för dagens spinningpass:


Spinningen gick ok. Cyklingen dit var faktiskt inte alls farlig, visst regnade det lite, men på mitt underbara regnställ lägger sig bara dropparna på utsidan ändå. Väl på spinnigcykeln var jag redan uppvärmd, men det var dessvärre inte bara svetten som kom tidigare än vanligt, så gjorde även mjölksyran, och den begränsade mig en hel del. Trots det var passet roligt och kändes lite sådär lagom halvjobbigt.

Tid: 40 minuter
Medelpuls: 76%
Maxpuls: 87%

Ösregn!

Blä! Det är ungefär en timme tills jag ska cykla de fyra kilometrarna till gymmet för att spinna, och regnet verkligen öser ner. Blåser gör det också. Och bilen har såklart min pojkvän just ikväll. Usch. Well, tur i oturen är att jag har världes vackraste regnställ och pannband, som ni dessutom äntligen får se på bild!

söndag 11 januari 2009

Plågsam morgonjogg, hyfsat styrkepass

När jag vaknade imorse ville jag inte alls genomföra den morgonjogg jag hade planerat. Huvudet kändes lite tungt och en blåsa stor som en femkrona sved på min högra häl. Efter många minuters velande begav jag mig ändå till löpspåret, påskjutsad av tanken: Det är bara en morgonjogg. Den bekvämaste formen av löpning. Bara att jogga på i ett lungt tempo och njuta.

Det var inget njutningsfullt med min morgonjogg. När jag tog mitt första joggingsteg kände jag hur stel jag var, i typ alla leder och muskler nedanför och i knäet. Inte så njutningsfullt. Benhinnorna var allra värst (oj vad jag ser fram emot skoinläggen nu!). Jag började ta mig sakta framåt, men var så stel att det var svårt att ens komma upp i önskad morgonjoggspuls. Suck! Jag joggade dock envist på och tänkte att de första minutrarna ju måste vara värst, att allt borde mjukna efter att jag blivit varm - men icke. Alla de 30 minutrar jag stod ut var mer eller mindre plågsamma. Usch. Imorgon blir det således stötningsfri träning i form av spinning istället för den tänkta löpningen.

Ett par timmar och ett mål mat senare befann jag mig på gymmet. Där gick det bättre. Jag supersetade hela passet igenom och fick till ett väldigt effektivt pass med följande övningar:

  • Rodd och plankan
  • Hantelpress (axlar) och hammercurls (biceps)
  • Latsdrag med V-handtag och crunches på boll
  • Tricepspress och hantellyft åt sidan (axlar)
  • Smal latsdrag och magövning på boll där man börjar i armhävningsposition med benen på bollen och drar in knäna mot bröstet
  • Ryggresningar

Jag hade nog ätit lite för tätt inpå passet för i början mådde jag lite illa. Då blev det lite tungt men jag försökte att koncentrera mig på de bra sakerna, som att det iaf inte var lika tungt som imorse, och som hur stressad kille jämte mig blev när jag tog samma vikter som honom i hammarcurls :) Nu ska det bara njutas av söndagskvällen, nedbäddad i soffan med alla mina intressanta låneböcker och en stor kopp vitt te.

lördag 10 januari 2009

Checklista

Vet ni förresten hur mycket jag hade för mig igår? Här är några av sakerna jag betade av:

  • En morgonpromenad på 60 minuter.
  • Grundlig städning av lägenheten.
  • Utprovning av skoinlägg (får dem om en vecka, så spännande!)
  • Cykling hem från stan, 30 minuter.
  • Klippning och slingning av håret (det tar nästan tre timmar! tur att frisörerna där känner mig nu och inte kollar snett när jag plockar fram mitt mellanmål...).
  • En lånestund på stadsbiblioteket där jag bland annat lånade dessa böcker:

Spring för livet av Sam Murphy


Ryggens pussel av Björn Hjortstad


Spring fortare av Camilla Porsman


Livskraft av Tana Djelevic



The Runner's world complete book of running for beginners



Nu ska jag således ägna en stund åt att sticka ner nästan i någon av dessa godingar!

Tempo, tempo

Ah, vilken underbar lördag det ser ut att bli! Smög upp före pojkvännen och åt min goda frukost i all stillhet. Idag blev det müsli med hackad mandel och torkad frukt, och en knäckemacka med keso och gurka. Efter att pojkvännen väckts och maten smälts begav jag mig till Sisjön för att springa ett tempo/tröskelpass (inte helt säker på definitionerna här, men det löser sig nog efter att den hög löparböcker jag lånade igår plöjts igenom).

I drygt tio minuter lunkade jag fram för att värma upp kroppen. Allt kändes som det skulle och benen var pigga. Bra, för här skulle det springas! Planen var en dryg halvtimmes löpning i pulszon 4. Det gick hur bra som helst! Det klart att det var lite tungt ibland, men det var mest eftersom det på sina ställen var extremt backigt. I övrigt har jag uppenbarligen inga större problem med att springa på med en puls på närmare 85% av max. Ganska imponerad av mig själv :)

Uppvärmning: 12 minuter, medel 64%
Tempo: 42 minuter, medel 84%
Nedvarvning: 15 minuter, medel 70%

Ett av mina fokusområden i år (och speciellt med min nya underbara pulsklocka som kan dela upp träningen i varv) är att verkligen lägga tid på en ordentlig uppvärmning och nedvarvning. Hittills har jag skött mig väldigt bra, och gillar det verkligen. Träningen blir så mycket mer njutningsfull då jag ger kroppen den där lilla extra tiden att bli varm och att få varva ner.

Nu väntar lunch och därefter en tur in till stan där jag definitivt ska inhandla en god latte, och senare ikväll kommer Andréa. Som sagt, det ser ut att bli en underbar lördag!

fredag 9 januari 2009

Styrketräning med medelpuls på 83%?

Eftersom måndagens pass valdes bort befann jag mig istället på onsdgens nyinsatta version av S-Challenge i förrgår. Premiär för en ny dag, ny tid och ny instruktör. Jag gillar dock den gamla (och lyckligtvis kvarstående) versionen mycket bättre!

Uppvärmningen under de S-challengepass jag varit på har alltid varit dålig. Från att ha stått helt stilla i salen uppmanas vi springa runt, runt i salen. Efter cirka en halv minut ska vi dessutom alternera höga knän, spark i baken, indianhopp och nuddningar av handen i golvet. Vet ni vad det resulterar i för puls (på mig)? Cirka 80% av max. Under uppvärmningen... I onsdags drogs denna "uppvärmning" dessutom ut från de vanliga två-tre minutrarna till cirka fem. Därefter skulle vi två och två nudda varandras knän i över tre minuter, och instruktören konstaterade därefter nöjt "Nu var ni nästan uppe i maxpuls va?". Skulle det vara bra i det här läget, menar du?

Hursomhelst, uppvärmningen är kass och det visste jag redan. Det blev dags för styrke och konditionsstationer. Dessa var också lite sämre än de på måndagspasset. Färre övningar att välja mellan, lättare vikter vilket inte inspirerade till stordåd, och två riktigt tuffa konditonsstationer gjorde att träningsvärken såhär två dagar efteråt är obefintlig. Däremot lyckades jag under de 40 aktiva minuter jag tränade ha en medelpuls på 83% av max, så ett riktigt konditonspass fick jag ju istället. Inte ett behagligt sådant dock, eftersom kroppen var pressad från minut ett och inte vågade slappna av.

Nu var det dock instruktörens första pass och det klart att allt inte stämde, men jag förstår ändå inte hur man tänker när man direkt efter "idioten" ber oss lägga oss ner på mattan och viga flera minuter åt avslappning, när kroppen fortfarande pumpar runt på mjölksyra...

Nej, tacka vet jag måndagens pass som ges av en härlig instruktör som överöser en med komplimanger och peppningar :)

onsdag 7 januari 2009

Det märks att du tränar spinning din jävel!


Ett annorlunda spinningpass

Instruktören på gårdagens spinningpass var en mästare på att visualisera. Till tonerna av mäktig musik guidade han oss deltagare i en åtta minuter lång cykeltur genom Toscana. Trots att min puls låg över 80% procent av max var mitt huvud bara fyllt av de underbara beskrivningar av landskapet som instruktören målade upp åt oss. Det var bara att sluta ögonen, trampa på och låta sig uppslukas. Helt fantastiskt!

Det var en man som gjord för att stå på scenen som instruerade. Hans spexighet och härliga attityd vägde helt klart upp för en kanske bitvis lite bristande teknik och en inte helt supermanlik kropp. Det var bara att låta sig charmas när han efter uppvärmningen utbrast "Åja, nu börjar det hända saker efter julmaten. Jag känner mig nästan lite smärt!" samtidigt som han strök sig över bröstet och magen. Folk som bjuder på sig själva är underbara!

Genom de visualiseringar som han tvingade på oss fråntog han oss också viljan att ge upp eller fuska. Som då vi satt mitt i en tung sittande backe, och instruktören berättar för oss att vi ser en vän ståendes mitt i backen. En vän som har stukat foten och som undrar om han inte kan få åka med oss upp. Det var bara att snurra på ett halvt varv motstånd och bita ihop. Man sviker ju inte en kompis i nöd!

Det absolut roligaste var dock när vi befann oss ute i skogen, mountinbikanes med några kompisar som vi slutligen lyckades dra ifrån. Då berättar instruktören triumferande hur vår bästa kompis argt skriker på oss bakifrån "Det märks att du tränar spinning din jävel!"


Tid: 52 minuter
Medelpuls: 80% (yes, det var inte bara roligt, det var superjobbigt också. perfekt kombo!)
Maxpuls: 88%

tisdag 6 januari 2009

Vintertrött


Jag vill bara sova!

Usch vad seg jag har varit de senaste veckorna. Jag har sovit mellan åtta och nio timmar varje natt, men likväl varit slö hela dagarna och extremt trött på kvällen. Först trodde jag att det var en effekt av den mindre närigsrika födan och de oregelbundna mattiderna under helgerna, men nu har jag varit tillbaka i vardagen med någurlunda vettig mat i flera dagar utan att ha blivit piggare.

Antagligen är det vintertrötthet som har börjat stöka. Förra senvintern var jag lika trött, och kände till och med en riktig fysisk längtan efter solljus. Jag ska försöka vara ute i dagsljus så mycket jag kan, men det är svårt när jag jobbar dagtid och måste vara inne. Raster är dessvärre ickeexisterande på båda mina jobb, så de kan jag inte utnyttja. Jag har också svårt att bara vara ute när jag bor i stan. Folk tror ju att man är knäpp om man bara står och njuter av solen... Nej, i sådana lägen saknar jag verkligen landet och att bara kunna gå utanför dörren utan att behöva möta något folk.

Imorse var jag förresten så trött när fågelkvittret startade att jag övertalade mannen att skjutsa mig till jobbet så att jag skulle få sova 20 minuter till. Väldigt nödvändigt...

Har ni några tips kring hur man får bukt på sin vintertrötthet?

måndag 5 januari 2009

Dagens träning

Planen: Säsongsstarten för S-challenge, 30 + 60 minuters cyklande (transport)
Känslan i kroppen: Extrem träningsvärk i ben och rumpa. Lite konstig känsla i halsen. Väldigt trött.
Termometern visade: -11 grader

Med dessa förutsättningar reviderade jag min träningsplan. Jag har haft tre riktigt bra träningsdagar (spinning/ morgonpromenad + styrketräning/ löpning + yoga) så att skjuta upp den superhårda cirkelträningen kändes som ett inte alltför tokigt beslut. Dessutom kändes det inte som en bra idé att cykla hem från gymmet eftersvettandes och med fuktigt hår i sådan kyla. Nej, jag stannade inne istället, med min nya favoritsysselsättning - träningsdvd:er.

Nu när jag råkat upptäcka hur lättillgängliga dessa videos är, känns min naprapats råd om att tränga rygg och mage 3 ggr/vecka som lite mer uppnåligt. Om jag styrketränar dessa muskelgrupper på gymmet två gånger i veckan, och tränar pilates eller styrka med balansbollen en gång i veckan borde min rygg bli bra på nolltid! Vi får hoppas på det i alla fall.

Idag testade jag hur som helst en dvd som hette "Pilates with gymball" (finns att köpa billigt på Ginza, för er som har ett samvete...). Även denna dvd var bra. Det var inte extremt tunga övningar, men det är det väl sällan inom pilates. Istället var det mycket fokus på hållningen och mjuka rörelser som ändå fick mina muskler att bli trötta.

När det sedan böjrade närma sig startid för jobbet måste jag säga att bilen lockade mer än cykeln. Men plötsligt kom jag på att jag känt mig väldigt trött i ett par dagar, och såg att solen lyste vackert i kylan, så att jag bet ihop och cyklade trots allt. Frös gjorde jag inte knappt alls faktiskt, bara lite om fötterna. Det återstår dock att se hur bra beslutet känns vid hemfärden 22.15...

Update: Klockan är 20:41 och det har inte blivit vamare som utlovat (smhi, det är ganska dåligt att slå fel på 7 grader!). Skjutsen hem är således beställd :)

söndag 4 januari 2009

Yoga Conditioning for Women

Med denna dvd spenderade jag en timme nu ikväll. Mina förväntningar var inte speciellt höga, men jag måste säga att den levererade precis det jag var ute efter: kroppsmedvetenhet, härliga stärkande och stretchande rörelser samt en bra instruktör som lät sessionen flyta på utan avbrott. Något jag ska fokusera på under året är att verkligen stärka upp min bål för att slippa mina ryggproblem och denna dvd, ihop med pilatesdvd:er och min nyinköpta balansboll (återigen, bilder kommer förhoppningsvis imorgon) kommer att vara en del i det projektet.

Stel fartlek

Igår genomförde jag ett ganska fantastiskt styrkepass där jag supersetade ben, rygg och magövningar i ganska exakt en timmes tid. Det var tydligen effektivt. Idag har jag träningsvärk i mage, rygg, lår, rumpa och vader. Inte helt lätt att tänka "lätta ben" under en löptur då...

Iklädd mina nya urläckra överdragskläder (som minneskortsproblem hindrat mig från att visa er... Förhoppningsvis funkar det imorgon!) satte jag mig på cykeln och trampade mig fram emot den grusväg som via hästhagar och sommarstugor leder mot Sisjöområdet. Lite lagom uppvärmd efter tio minuters cykling började jag jogga lätt. Visst var jag lite stel i låren, men det flöt på ganska bra ändå. När jag väl blivit ordentligt varm började jag variera tempot lite, jag skulle trots allt springa fartlek, men jag kan inte säga att jag var så jätteinspirerad till det idag. När jag försökte trycka på protesterade de stumma benen en del. Lite olika fart och tempon blev det ändå, och jag utnyttjade backarna till lite naturliga pulsskillnader. Ungefär 55 minuters jogging med ett medel av 80 % av max blev det innan jag trampade hemåt igen, väldigt nöjd med min insats.

Nu ska jag försöka behandla min ännu lite stelare kropp med "Yoga for women" som jag *ehum* "skaffat fram"... Därefter ska jag försöka para ihop mitt Garmin träningscenter med min dator -av någon anledning är den bara intresserad av pojkvännens sådana i nuläget... Jag vill ju ha grafer som jag kan överanalysera god damn it!!

lördag 3 januari 2009

Mitt i prick!

I tisdags sprang jag ett tempopass med min nya pulsklocka. En klocka som jag fullkomligt älskar, men som jag dock ännu inte lagt tid på att kalibera. Dessutom står det i instruktionsguiden att den inte är helt tillförlitlig vid löpning i terräng, vilket alltsomoftast är vad jag håller på med. Men, så i tisdags sprang jag på en uppmätt 5 kilometersslinga i Fontin i Kungälv, och vad upptäcker jag då? Jo, att när jag enligt markeringen ska ha sprungit 4 kilometer visar min fantastiska fotpod att jag sprungit 4,00 kilometer! Hur häftigt är inte det? Trots ickeexisterande kalibrering och terräng? Den är ganska fantastisk alltså...

Nu efter min lilla bloggpaus vet jag förresten inte riktigt hur jag ska fortsätta mitt bloggande. Det har hänt en hel del i helgerna som jag tänkt att jag ska skriva om, men så när jag väl sitter här i efterhand känns det såklart inte lika aktuellt och spännande längre.

Vad jag kan berätta är att det fungerar bättre med min Wake up light nu (tack för alla åsikter!). Kroppen behövde nog vänja sig och slappna av lite, för idag vaknade jag inte förrän vid kvittret.

Nej, nu ska jag göra mellanmål i form av havregrynsgröt med hallon och hackad mandel, innan ett nytt blogginlägg följer, med bland annat bilder på nya prylar och träningsutrustning, samt tankar om var fokus ska ligga år 2009.