fredag 21 augusti 2009

Intervaller genom mjölksyran + greppstyrka (marathonpass 2, vecka 15)

Pass enligt schema:
2 km uppvärmning
3*80 meter koordinationslopp
8*300 meter kort intervall, cirka 100 sekunder. 60 sekunders ståvila mellan varje.
2 km nedvarvning

Känsla innan passet:
Jag överlevde monsterarbetspasset, men det tärde. Lyckligtvis var det två ganska lugna dygn, men det kommer nog dröja innan jag bokar in två dygnspass efter varandra igen.

Min plan:
Det kändes som en evighet sedan jag sprang sist, och korta intervaller är lite av min grej, så det här skulle bli roligt!

Känsla under passet:
Idag var knäet inte lika medgörligt och värkte redan under uppvärmningen. Det var en av två saker som störde mig idag, den andra var den tryckande känslan i luften. Åska på ingång. Stundtals kändes luften så tjock att den var svår att få ner i lungorna. Det glömde jag dock av under intervallerna, även om det kanske påverkade mig ändå.

Efter uppvärmning och koordionationslopp kände jag att min energi nog inte var på topp idag. Tur då att det snarare var explosivitet än uthållighet som gällde, explosiviteten har jag ryggraden. Jag satte av på den första intervallen och den tog knappt 90 sekunder. Den första biten sprang jag i det tempot jag brukar hålla när jag springer en 30 sekunders intervall och det höll såklart inte. Mjölksyran brände och gjorde mig seg, pulsen låg kring 90%.

De följande fem intrevallerna lyckades jag hålla en jämnare fart intervallen igenom och sprang på ganska exakt 90 sekunder varje gång. Tekniken kändes bra, jag gillar att springa lite snabbare! Konditionsmässigt var det riktigt tungt, men det ska det ju vara i intervaller.

När det återstod två turer tryckte jag på för att få ta ut mig ordentligt, och sprang några sekunder snabbare; toppnoterade gjorde jag på 92%. Ganska slutkörd, men lycklig.

På nedjoggen hade jag samma problem som jag haft de senaste passen - pulsen vägrade sjunka, men jag ignorerade det och sprang på känsla. Ett ihärdigare regn hade börjat falla och jag välkomnade de svalkande dropparna mot min överhettade hud.

Mitt pass:
2 km uppvärmning, 14 minuter, 74% i medelpuls
Koordinationslopp
20 minuters intervallande, 81 % i medelpuls, 92 % i maxpuls
1,5 km nedvarvning, 10 minuter, 80 % i medelpuls.

Inför nästa pass:
Mitt långpass springs på söndag. Festen blir ikväll istället, och imorgon hoppas jag orka träna ben. Dessutom längtar jag efter ett bodybalancepass till, kanske på söndag kväll.


Bonus:
Brodern utmanade mig i greppstyrka, i något som hette Rolling Thunder. Övningen gick ut på att hålla kring ett stort rör, vilket i huvudsak aktiverar greppet och underarmarna. Detta är inget jag tränar medvetet, men hade nog lite gratis sedan allt gårdsarbete för jag lyckades hålla 67 kg, vilket nog klassas som bra. Skojig övning!

3 kommentarer:

Löpning & Livet sa...

cool grej :)

Min puls brukar också vilja stanna kvar där uppe efter intervaller och annat högintensivt. Särskilt nu på senare tid när det har varit fuktig luft.. vet inte om det beror på att min astma märks mer då eller om det bara är pga att man samlat på sig mjölksyra..

Malin sa...

Den kanske man skulle börja köra.. Är så himla klen i handlederna! :(

Susanna sa...

Andréa - I know. Sugen på att testa nu va :) ?

Aha, bra att få en möjlig förklaring. Låter ju vettigt.

Malin - Haha, ja kanske det :) Men annars får man nog med styrka där vid vanlig styrketräning också.