onsdag 24 juni 2009

Medelhård distans (marathonpass 1, vecka 9)


Skönt att komma hem och fylla på fruktfatet!


Pass enligt schema:
6 kilometer medelhård distans på 39-42 minuter.

Känsla under passet:
Under dagen spenderade jag åtta timmar ihop med en lödkolv innuti en varm industrilokal. Snacka om att vara överhettad! Försökte att fylla på med vatten så ofta jag kunde men huvudvärken låg ändå och lurade i bakgrunden när jag klockan fyra i 25 gradig skuggtemperatur skulle ut och springa.

Min plan:
Rundan jag sprang består av två kilomters skogslöpning på löst grusunderlag, fullt av rötter och stenar att väja för - men med svalkande skugga, två kilomter på en större och mer hårdpackad grusväg - delvis i solen och sist två kilomters alsfaltslöpning - definitivt i solen. Lite lugn uppjogg i början, fullt röj i skogen och förhoppning om vissa krafter kvar till sollöpningen i slutet var planen.

Känsla under passet:
Jag satte av och förvånades över hur sval vinden kändes. Skogspartiet flöt på bra, det var lagom varmt och även fast det ibland kändes som om mitt löpsteg var så stelt och kort att jag inte kom någonstans passerade jag två kilomter på runt 14 minuter. Perfekt!

De två kilometrarna på grusvägen gick lite tyngre, här började det bli varmt och huvudet dunkade till av värmeprotester då och då. Pulsen var ansträngd och jag svettades som en tok. Vid fyra kilomter stod ändå klockan på knappt 28 minuter. Jag fattar verkligen inte hur jag kunde springa så pass snabbt i den värmen på de backiga vägarna!

Hursomhelst var det dags för asfaltssträckan. När jag kom ut där kom jag ihåg hur alfalt reflekterar värme men blev ändå chockad över hur sjukt varmt det var. Försökte hålla ett spänstigt löpsteg men kunde nu verkligen inte ta mig framåt utan att pulsen sprang iväg upp mot 90%. Det var för varmt helt enkelt.

Efter att jag sprungit klart kilomter fem, som i princip bara är en enda lång uppförsbacke och klockan ändå bara visade 34 minuter nöjde jag mig, stoppade pulsklockan och varvade lugn jogg och promenad den sista kilomtern hem.

Mitt pass:
5 kilometer på 34 minuter, medelpuls 82%.

Inför nästa pass:
6 kilometer lättdistans med några koordinationslopp står på dagens schema, men idag är jag ledig och tänker vänta med löpningen tills det svalnat av lite... Tills dess tänker jag bland annat underhålla mig med att tjattra ihop med
Andréa!


Titta vad jag hittade inne på ett helt vanligt men väldigt vackert Ica idag? Ska bli spännande att testa i gröten imorgon!!

5 kommentarer:

Träningsglädje sa...

vad snabbt du sprang trots värmen! och jag fattar inte varför solen alltid gassar på asfalt, finns det ingen asfalt som ligger i skuggan? jag tror inte det.

Malena sa...

Det låter väl klokt att stanna och vara nöjd efter de 5. Kanonbra jobbat i värmen!

Cizzi sa...

Kanonbra jobbat =) Värmen kan verkligen piska upp pulsen!

Dessi sa...

Det är inte att leka med att springa i den här värmen! Hur ska man lösa det egentligen? Antingen får man ju springa jättetidigt på morgonen eller på kvällen/natten när solen gått ner (runt kl 22). Men jag är som minst pepp då ju haha!

Bra sprunget trots värmen! :)

Susanna sa...

Sara - Ja det var ganska oväntat. Det där med asfalten är konstigt, trots att det är skugga på vissa partier är det ju sjukligt varmt ändå. Så är det inte i skogen! Där märker man ju temperaturskillnad i skuggan. Märkligt.

Malena - Tur att man kan vara klok ibland, hehe.

Cizzi - Ja det var helt galet hur pulsen bara steg och steg den där sista kilometern. Tänk de som springer i öknen!

Dessi - Nej det är ett stort problem det där. Har redan lite planeringsångest inför mitt långpass i helgen. Vill inte springa det på fastande mage så på morgonen går bort, samtidigt vill man inte springa för sent på lördagskvällen för då vill man ju hitta på andra saker... Det är nog lite för varmt för optimal löpning just nu, men skit samma, tiderna får vi kapa senare när det blir regnigt igen ;)