Min mage

Stannade till vid gymmet efter jobbet och körde ett intensivt benpass. Hade 30 minuter på mig innan stängning, så det blev hårt och tungt. Nice. Blev så arg på mig själv för att jag inte tränat ben på evigheter, att jag höjde vikterna i alla övningar. Nu kan jag knappt gå...

Jag måste förresten bara få vara lite stolt. Min mage har alltid varit den kroppsdel jag varit minst nöjd med, den har liksom bara suttit där som en klump. Men nu när jag börjat träna mage lite mer händer det grejer. Kolla här:

Wohoo!

Renande djupa andetag

Skulle ni våga springa här?

Löpningen var obeskrivligt härlig och själavårdande igår. Jag hade haft en otroligt jobbig dag på arbetet, då en redan mentalt ostabil människa blev mer mentalt ostabil... Inget man som ensam personal vill ha ansvar för, men det löste sig till slut.

När jag väl stack från jobbet visste jag inte om all dagens stress skulle resultera i att min energi var slut, eller att jag faktiskt skulle må bra av att springa av mig. Turligt nog visade det sig att kroppen ville det senare.

Jag sprang i ett backigt men väldigt vackert skogslandskap, och jag njöt hela vägen. Det är så häftigt hur jag nu börjar springa på i den takt jag är van, och sedan på pulsklockan inser att det inte är alls ansträngande för mig längre. Den första biten sprang jag på i mitt invanda makliga tempo och andades djupa energigivande andetag.

Sen började backarna. Och det var inga dåliga backar, de var branta och långa. Ibland spurtade jag uppför dem, ibland gick jag. Ni förstår hur brant det var då jag genom att gående ta mig uppför dem höll en puls på 89% av max...

Backarna störde min rytm lite, för så branta som de var ville jag inte springa för fort nedför dem heller, så joggingen blev lite avbruten. Däremot höll sig pulsen hög hela tiden.

Jag passerade bland annat den läskiga bron på bilden ovan, en cirka 50 meter lång träbro som gjorde att jag sprang över sjön. Det var lite obehagligt men samtidigt väldigt, väldigt häftigt. Det var ganska otippat också, att springa på i lugn och ro vid sjökanten, och sedan behöva springa över sjön...

När jag väl kom tillbaka till stället där jag parkerat cykeln hade jag sprungit i 65 minuter med en medelpuls på 80 % av max. Då var det bara att bita ihop och cykla den dryga milen hem. Det blev en tur på 25 minuter, 76 % av max.

Jag somnade som en stock igår :)

2100 kcal

Vet ni hur många kcal jag har förbränt genom träning idag? Ja det vet ni ju, för jag avslöjar ju det i rubriken, men ändå, är det inte lite häftigt? Först 2 * 30 minuters cykling och sedan ikväll 65 minuters backig löpning. Gissa vem som ska lägga sig i soffan med djungelvrål nu...?

Mina okomplicerade knän får för lite uppmärksamhet

Ibland får jag väldigt ont i knäna. En molande värk som uppstår så fort jag står, går eller cyklar, och som sedan håller i sig länge. Det händer att värken släpper när jag sitter eller ligger, men ibland värker knäna på nätterna också. Och nu värker dem.

Det finns dock en väldigt enkel lösning på problemet. Så länge jag stryrketränar ben och rumpa en gång i veckan är jag helt smärt- och symptomfri. Redan då jag reser mig från första settet benpress ger värken med sig, och då jag timmen senare lämnar gymmet på stela ben är problemet löst.

Grejen är bara att jag skjuter upp den där benträningen ibland. Tror att det funkar att skjuta på den en vecka eller två. Låter omständigheter komma emellan.

Nu är det nog tre veckor sedan jag sist tränade benen, så jag har bara mig själv att skylla för värken. Och lite mitt gym också då, för när jag började få ont igår planerade jag att stanna till vid gymmet på vägen hem från jobbet idag, men då är gymmet visst stängt. Gym verkar tro att alla tränade människor ska ut och festa på lördagsnatten och stänger därför tidigt på lördagar. (Och gym verkar tro att alla tränande människor sover ruset av sig på söndagen och öppnar därför inte förrän framåt eftermiddagen på söndagen.)

Aja, jag får vänta med den smärtlindrande träningen tills imorgon helt enkelt. Och hoppas att knäna inte protesterar alltför mycket under kvällens löppass.

Min perfekta frukost...

... består för tillfället av:

• Rågflingsgröt
  
• Mellanmjölk
  
• Lingonsylt

Rågflingsgröt är så oerhört gott! Det är väldigt god variation till havregrynsgröten. Förutom min gröt består frukosten också av en grov macka med keso och kalkon/avokado och kalkon. Mums!

Nu är jag för övrigt nästan frisk. Jag har inte haft feber sedan i tisdags, men hostar gör jag fortfarande lite. Min hosta tenderar dock att hänga i ett bra tag, så imorgon tänkte jag börja träna igen. Egentligen var jag extremt sugen på att jogga lite innan frukost idag, men jag höll mig till tåls. Jag kommer åtminstone få ta del av några endorfiner då jag cyklar till och från jobbet senare idag.

Träningen den närmsta tiden tänkte jag skulle se ut ungefär såhär:
Fredag: Cykel 50 min (t.o.r. jobb, låg-medelintensivt)
Lördag: Cykel 50 min, lugn löpning 60 min
Söndag: Cykel 50 min

Måndag: Morgon - Simning 40 min, Kväll - BodyCombat
Tisdag: Styrka I (ben, mage), Cykel 50 min
Onsdag: Vila
Torsdag: Simning, Cykel 50 min
Fredag: Fartlek ca 10 km
Lördag: Lugn morgonjogg/simning
Söndag: Långpass/vila

Crawl

Sist jag var hos kiropraktorn rekomenderade han simning; crawl och ryggcrawl närmare bestämt. Han förklarade att jag bara kommer att märka skillnad i ryggen om jag simmar minst tre gånger i veckan, och sedan tillade han "men för dig som är så seriös med din träning blir det väl inga problem".

Något problem blir nog inte simningen, fast kanske lite bökig. Men nu när han sa så måste jag ju ge det en chans i alla fall. Vad som helst som resulterar i en mindre ömmande rygg.

Efter dagens sju timmar på en fabriksstol hade jag två val.

1. Att vara snäll mot ryggen genom att simma

eller

2. Att vara snäll mot förkylningen genom ytterligare vila

Jag valde det första. Lugn simning var planen. Crawl är dock inte lugn simning. Det är högintensiv träning. Crap.

Jag har för övrigt inte crawlat på 15 år. Inte sedan jag i lågstadiet under en period tävlade lite i simning. Det kändes därför lite nervöst att ge sig ner i bassängen och sätta igång, men själva simmandet flöt faktiskt på väldigt bra. Att crawla kanske är som att lära sig cykla, har man väl lärt sig glömmer man inte...

Vad jag dock hade problem med var andningen. Eftersom jag inte är 100% frisk än blev jag snabbt väldigt andfådd, och då kändes det som om den luft jag tog vart tredje simtag inte riktigt räckte. Och andades jag oftare hann jag inte blåsa ut all luft jag hade i lungorna. Därför fick jag stanna efter ett par längder och andas lite, alternativt byta till ryggcrawl då och då. Jag hoppas det löser sig då jag är helt frisk eller då jag fått in vanan lite.

Pulsklocka fungerar ju inte så bra att ha i vattnet, så jag mätte pulsen med hjälp av fingrar och 15 sekundersintervaller på simhallens klocka. Genom mina vetenskapliga mätningar gissar jag att min medelpuls låg på cirka 160 slag/min och max på strax över 180. Simning verkar vara en bra träningsform!

Spring i huvudet

Spring i benen kan jag inte säga att jag har. Benen är sega och resten av kroppen likaså. Är inne på min fjärde dag med måttlig feber, hosta och halsont. Och jag som så gärna vill springa! Mycket tankeverksamhet upptas av att planera perfekta löppass och fyllda träningsveckor.

Under semestern då jag åt mycket mer kolhydrater än jag brukar märkte jag hur mycket lättare det gick att springa. Och väl hemma i Sverige lyckades jag under ett 60 minuter långt fartlekspass avverka en sträcka på ungefär 10 km utan att fokusera på annat än just fartlekar.

Träningen fungerar riktigt bra nu, och dessutom går jag på något märkligt sätt ner i vikt, trots allt socker jag sätter i mig. Det kan bero på att jag kollat i lite Bodytidningar och övergett GItänkandet "fett är ingen fara, begränsa kolydraterna under viktnedgång" för Bodybuildertänkandet "kolhydrater behövs för att prestera, fett från fisk och nötter är ok - i begränsade mängder".

Kroppens reaktion kan annars bero på den enorma mängd energi jag gör åt med då jag joggar. Löpning är verkligen en extremt effektiv träningsform. Som jag vill ge mig på igen, NU!

Semestern i bilder

Jag hör "Du är vad du äter"-rösten mala:

Otaliga glassar
Massor av kinderchoklad
2 kakor vit choklad
Hamburgare
Vitlöksbröd
Frukostbuffé med rostat bröd, smör, marmelad och ost. Bacon och bakverk.
2 Irish Coffees
Äppelpaj med glass
Rött vin

Men också:
3 löppass (60, 55 respektive 45 minuter)
3 powerwalks (65, 40 respektive 35 minuter)
2 st 30 minuters styrkepass (främst för att förebygga ryggont)
Frukostbuffé bestående av grovt bröd med kalkon, müsli med valnötter.
Kyckling och bakad potatis
Färsk tonfisk med ris
Kycklingsallad
Seafood sallad
Tonfisksallad
Sushi i världsklass

Här följer lite bilder från resan, utan inbördes ordning...

62 minuters fartlek

Ja ok Andréa, och jo visst Sofy, jag erkänner - jag är fast.

I måndags sprang jag längs medelhavets strand i 30 gradig värme. Igår sprang jag i en blöt svensk barrskog där temperaturen låg runt 15 grader. Båda turerna var underbara, men gårdagens var den första runda jag mer eller mindre hela tiden sprang i eufori.

Fartlek stod på schemat, och tanken var 10 minuters intervaller i olika pulszoner. Den första skulle vara 10 minuters lugn jogging, vilket har brukat resultera i att min puls skenar upp och stabiliserar sig runt 160 (med en max på 203). Jag är ju som bekant inte speciellt bra på att springa, och min kropp protesterar med sina pulsökningar så fort jag funderar på att ens ta mig framåt...

Igår var det annorlunda. Jag var uppfylld av ett stort lugn. Jag befann mig i en underbart stilla regendoftande skog, och jag njöt av varje sekund jag var där. Uppvärmningen startade, och jag glömde snart bort mig och upptäckte att jag sprang i mitt vanliga "vara ute och jogga tempo". Kastade en blick mot pulsklockan och förväntade mig se siffror uppåt 165, men upptäckte att pulsen i själva verket låg mellan 145 och 150, trots att jag sprang fort! Konstigt men väldigt häftigt.

När tio minuter var avklarade med lugn puls startade jag fartleksschemat jag gjort upp i huvudet:

10 min på ca 160 slag/minut (78 % av max)

10 min på ca 172 slag/minut (85 % av max)

5 min på ca 165 slag/minut (81 % av max)

10 min på ca 172 slag/minut (85 % av max)

5 min på ca 165 slag/minut (81 % av max)

10 min på ca 160 slag/minut (78 % av max)

När jag skulle öka till 160 slag/min märkte jag att jag kunde springa hur fort som helst innan jag nådde dit, och det var inte ens jobbigt! I samband med att jag skulle höja till 172 slag/min passerade jag min chefs hus (ja, han bor där ute i skogen) och då sprang jag så fort att jag inte ens behövde springa snabbare förbi huset för att visa hur duktig jag är (!).

Det var helt fantastiskt att inse hur fort jag kunde springa då jag höll pulsen runt 170. Jag tror aldrig att jag har sprungit så snabbt! Jag kände mig jättesnabb och jätteduktig, och det var jobbigt på ett väldigt skönt sätt. När jag skulle ner till 160 igen sprang jag i ren njutning, och drog långa djupa andetag av den friska luften.

Det känns så bra att springa! Det känns i hela kroppen att man har ansträngt sig, och ansträngt mig hade jag - pulsklockan (som man iof inte ska ta på alltför stort allvar) visade på 1200 förbrända kalorier.

Löpningen har mig i ett starkt grepp.

Jag behöver Anna!

Precis hemkommen från en underbar semester. Det har varit en helt fantastisk vecka, och jag ska lägga upp en längre redogörelse med massor av bilder senare. En sak har dock varit mindre fantastisk... ryggen. Trots att jag fixade till den samma dag som jag åkte dröjde det bara halva veckan innan den började göra riktigt ont igen. Jag behöver en mer bestående lösning, kiropraktiken fungerar uppenbarligen inte för mig. Nu har jag hållt på och behandlats i ett år, allt från en gång i veckan till en gång i månaden men det har inte blivit bättre, trots att jag i enighet med kiropraktors rekomendationer tränat upp styrkan i både rygg och mage. Jag kan inte hålla på att ha så här ont, och att lägga så mycket pengar på en ohållbar quick fix.

Jag behöver en Anna. Om det är vad som krävs kommer jag att åka upp till Stockholm över dagen bara för att träffa någon som kan hjälpa mig. Allra bäst vore dock om hon kunde rekomendera någon i Göteborgstrakten jag kunde besöka. Skulle någon av er lyckliga människor som blivit hjälpta av henne vilja uppge hennes kontaktuppgifter?

Totalstopp

Min kropp är inte riktigt pigg alltså... Igår när jag cyklat hem från jobbet var planen att jag skulle springa intervaller. Men huvudet dunkade och ryggen värkte. Jag är i akut behov av att besöka kiropraktorn nämligen, och när ryggen krånglar strålar värken upp i nacken, axlarna och inte minst huvudet. Jag gick upp till lägenheten för att dricka vatten och sedan ge mig ut och springa, men det gick inte. Jag blev helt slut av att bara gå uppför trappan... Så jag planerade om och tänkte ta intervallerna imorse istället.

Senare på kvällen då jag skulle äta av den goda fiskrätten min kille lagat (lax, vit fisk och räkor) började jag må illa också, och fisk var inte det som lockade då. Ett par knäckemackor med Bregott slank ner istället, bra val va? ;)

Så imorse skulle jag efter en proteindrink avklara intervallerna. Det gick inte alls. Känslan av att börja jogga lugnt som uppvärmning var hemsk. Låren var stela, vaderna var stela, och när jag i backarna behövde ta hjälp av gluteus kändes det som om där inte längre fanns någon muskel. Varje steg kändes oerhört jobbigt, som att springa och skjuta en vägg framför sig typ.

Jag lyckades i alla fall lunka på i tio minuter som uppvärmning, och sprang sedan 5 intervaller på strax under 30 sek vardera. Det var en oerhörd prestation idag kan jag meddela, och det kändes som om jag knappt kom framåt fast jag ansträngde mig allt jag hade. Märkligt. Efter den femte intervallen gav jag upp och lufsade hemåt. Nu ska jag ÄTA, dricka och stretcha ordentligt. Sedan väntar ett efterlängtat kiropraktorbesök.

Just det, packa ska jag göra också.... I eftermiddag bär det äntligen av :) Ha en underbar vecka här hemma så hörs vi igen om en vecka!

Brickträning, typ

De senaste dagarna har minst sagt varit hektiska. I torsdags avverkade jag det sista momentet på min c-uppsats, så nu är den i princip helt klar - oerhört skönt.

Efter att skolan var klar satte jag mig på tåget till Småland, och lyckades klämma in ett bra benpass följt av 20 minuters cykling, innan kvällens festligheter började. Det är nämligen av tradition att fira "Nationaldagskvällen" där, alltså en fest kvällen innan nationaldagen. Vi var tjugotalet personer som samlades, vädret var fantastiskt, det grillades och dracks, och det var en sådan där kväll då livet är helt fantastiskt.

Dagen efter skedde dock uppstigning redan vid åtta. Återigen satte jag mig på ett tåg, denna gången till Göteborg. På eftermiddagen skulle jag nämligen börja mitt nya jobb! Jag var lite nervös, speciellt eftersom jag skulle jobba själv och inte hade någon att fråga om saker, men det gick faktiskt riktigt, riktigt bra. Fredagens enda träning var förresten cykel till och från jobbet, totalt 50 minuter med en medelpuls på cirka 145.

Igår tog jag med löpkläderna till jobbet, eftersom jag fått nys om de fina grusade löpstigar som finns i området. Jag tycker nämligen inte om att springa på asfalt, och det kan ju bli lite problematiskt då man bor i stan... Jag hade blivit riktigt informerad, omgivningarna jag sprang i igår var oerhört vackra, och jag passerade både sjöar och hästhagar. Det enda som störde mig var att vägen var extremt backig hela tiden. Uppförsbackar gör mig inget, men det känns som att knäna får ta lite oförtjänt mycket stryk då jag springer nedför. Jag får se om jag hittar någon annan, planare stig i närheten. Det blev i alla fall 57 minuters löpning, 164/181, innan jag hämtade cykeln vid jobbet och direkt satte mig på den för att ta mig hem. Då var benen lite stela kan jag tala om! Kom att tänka på Nikes triathlet-träning, brickträning eller vad det kallas. Fast det är kanske tvärt om, när man cyklar först och springer sen? Hursomhelst blev det en del träning igår alltså, cykling och löpning. Sen somnade jag gott :)

Idag blev det såklart också cykel till jobbet, men mina ben var oerhört stela... Har planerat in ett intervallpass ikväll, och jag hoppas att benen har mjukant lite tills dess. Sedan blir det morgonpromenad imorgon, och 17.25 imrogon är det take off!!!

Powerspinning, Semester

Powerspinning

Igår eftermiddag dök jag laddad upp på gymmet precis i lagom tid för ett spinningpass. Trodde jag. Dessvärre hade jag missat att gymmet just bytt till sommarschema, och ingen spinning erbjöds inom min tidsram. Istället fick det bli ett improviserat styrkepass för armar, axlar och bröst. Klockan var dock kring 17.00 och det sprang omkring folk hit och dit. Som tur är gick det bra att koncentrera sig ändå.

Idag dubbelkollade jag schemat och fick mitt spinningpass. Powerspinning till och med. Det var väldigt jobbigt, nog ett av de jobbigaste spinningpass jag gått på. Musiken var stundtals fantastisk (Dirty med Christina, Yeah med Usher), men alldeles för hög. Jag fick ont i öronen. Om man nu har ett sådant där öra uppsatt på väggen för att mäta ljudnivån - varför bryr man sig inte då det lyser rött och blinkar "Varning"?! Anywho, fick till ett bra pass.

49 min, 162/186

Semester

Nästa vecka spenderar älsklingen och jag här; på Cypern! Det ska bli så skönt att komma iväg från all vardag, alla måsten och all pluggstress. När vi åker är vi båda i princip helt klara med var sin kandidatexamen, och det känns så skönt! (Jag ser för övrig så mycket fram emot att ha ett jobb, jobba, komma hem från jobbet, och vara ledig. Nu har jag istället i tre år haft ett ständigt dåligt samvete för om jag borde plugga mer, vilket har gjort det svårt att känna sig ledig. )

Vi åker med Fritidsresor till ett Blue Couples hotell, vilket innebär att det inte finns några barnfamiljer på hotellet. Kan vara ganska skönt att slippa det tills det är dags själv... Hotellrummen ser för övrigt inte alls ut som charterhotellrum, lyxigt!

En av de saker jag ser fram emot mest är hotellfrukosten. Åh vad jag älskar frukostbufféer! Det kommer dock att bli morgonpromenader/morgonjogging de flesta dagar, för här ska inte hållas tillbaka på kolhydraterna :)

Gym finns visst också, men det tänker jag inte stänga in mig i. Styrketräningen får göra ett litet uppehåll.

Den träning som sker kommer istället att förläggas hit. Mm, strand... På dagarna ska jag ligga här (mest i skuggan, blir bara bränd av solen) läsandes en avkopplande bok.

Åh vad jag längtar! Först väntar dock en jobbhelg med 12 timmarsdagar. Men det kommer nog gå snabbt.

Excellent

Hihi, efter gårdagens spinning och core (som för övrigt gick hur bra som helst) lyckades jag komma över ett respass (till). Jag befinner mig nämligen i Lund för opponering av uppsatsen, och här finns också det underbara gymmet. Ett respass innebär att jag kan träna där gratis! Oh, gissa om jag ska gå på världens bästa spinning ikväll...?

Morgonpromenad och Tvshops pilates

Oj vad trött jag var i morse! Var så nära att hoppa över den inplanerade promenaden, men sambon hade varit omtänksam nog att göra kaffe åt mig när han gick upp, och så fort jag hällt i mig det piggnade jag till.

Morgonpromenader är alltid värda att bekämpa tröttheten. De är ju helt fantastiska när man väl kommit ut. Och för att inte tala om hur gott gröten smakar efteråt.

När jag satt och drack mitt kaffe slökollade jag på Tvshop. De gjorde reklam för pilatesdvd:er; Winsor Pilates Sculpting Cirkle. Nya pilatesdvder alltså, fast med någon form av metallcirkel som redskap i övningarna. Vet inte hur mycket jag tror på just metallgrejen, men övningarna är antagligen bra. För ett par år sedan köpte jag föregångarna till dessa dvd:er, gjorda av samma kvinna. De innehöll riktigt bra magövningar, men är tyvärr nu så slitna att det inte kan köras längre. Jag har ju fått rekomenderat att köra mycket mag och ryggträning, och kan ibland ha svårt att motivera mig till att göra det på gymmet, så jag funderar på att köpa de här dvd:erna.

Någon som testat?

8 heta kilometrar

Trots gårdagens extrema värme ville jag springa, och jag hade inte tillfälle att göra det på morgonen. Klockan tre fick jag ge mig iväg. Då var det 26 grader i skuggan. Jag sprang i solen.

Jag hade höftat lite på kartan och sett hur långt jag skulle springa på skogsvägarna för att få ihop mellan 8 och 9 kilometer. Det är lite tråkigt att ta tid på dessa sträckor dock, eftersom de är riktigt kuperade och ojämna (rötter och stenar på stigarna). Men jag ville inte testa milen på asfalt igen eftersom jag haft ordentliga känningar i benhinnorna. Dock hittade jag någon form av liniment hemma som jag masserade in på benhinnorna innan jag sprang iväg. Det värmde gott.

De första två kilometrarna gick hur bra som helst. Jag äter en lite mer normal mängd kolhydrater nu, och det är fantastiskt vilken ork man får då! Jag sprang snabbt och lätt, fast ändå med ganska låg puls. Sedan kom jag in i solen. Då kom huvudvärken. Pulsen steg och huvudet bankade. Munnen var kruttorr och jag var klistrig ända ut på läpparna.

Jag försökte att tänka att jag faktiskt bara skulle genomlida knappt en fjärdedel av sträckan marathonlöparna sprang samtidigt. Men det hjälpte tyvärr inte. Steget blev tyngre och flåset värre. Jag bestämde mig för att vända efter fyra kilometer, för det kändes som det enda rätta att göra då kroppen var så död. Vissa partier och vissa backar fick jag gå på hemvägen. Men jag tog mig hem i alla fall...

Några timmar senare verkade som om kroppen inte kunde få nog med mat eller vatten. Jag drack så mycket jag orkade, och åt flera gånger. Ändå var jag lite trött och hade lite huvudvärk. Jag antar att det tog mer på kroppen än jag trott att springa i en sådan värme. Men det var skönt att känna att det bortsett från värmen kändes så bra att springa. Och det allra bästa var att jag för första gången sedan jag började springa oftare inte fick ont i benhinnorna. Liniment rules!