Jag råkade visst sova lite för länge idag så när jag väl tagit mig ur sängen och i löparkläderna var jag redan rejält hungrig. Det var dessvärre inget jag kunde göra något åt; ändrade jobbplaner gjorde att jag var tvungen att springa på morgonen idag.
Ute i Skatås var skogen underbart svalt och svalkande. Enligt schemat skulle jag upprepa gårdagens pass, men då jag sprang på fastande mage och egentligen borde hålla mig kring 70% i puls fick jag sakta ner tempot lite och sprang runt 8 min/km istället för de planerade 7 min/km.
Det är lite jobbigt psykologiskt att springa så sakta när de flesta av er som bloggar springer så mycket snabbare, men jag försöker hålla kvar mina rationella tankar och inte stressa på. Jag behöver ta det lugnt i början och springa i rätt pulszoner, annars kommer det här säkert inte att fungera. Insikten att jag kan gå snabbt och hålla samma tempo är lite besvärande, men jag måste komma ihåg att ta det lugnt och vänja kropp och framför allt mina ben, senor och leder vid belastningen som löpsteget ger.
Dagens pass gav
2 km lugn jogg på 16 min
1 km gång på 10 min
2 km lugn jogg på 16 min
Medelpuls 73%
Som jag älskar känslan efter ett sånt här lugnt morgonpass! Det är som om jag går omkring hela den följande dagen med en egen liten hemlighet som gör att jag går och småler för mig själv. Jag har ju startat dagen på det bästa sättet man kan starta en dag på!
7 kommentarer:
åh vad jag älskar din nya utmaning! jag tycker att mycket av hungern försvinner när man tränar. men som vanligt är jag kanske lite tvärt om?
bra gjort! jag förstår precis vad du menar med att känna sig stressad.. jag tycker också att alla andra springer så mcyket snababre, men det är bara att vara stark och hålla sig till planen så blir det bäst i slutändan! Snart när du kommit igång lite mer kan vi kanske ta en tur ihop? i DITT tempo såklart!
Jag håller med dig, det är underbart att starta dagen med motion. Dessvärre har jag inte alls energi till att springa då. Trots att jag är morgon-människa! Men en timmes promenad är minst lika skönt! Att sätta sig med en rejäl frukost och en stor kopp kaffe smakar som allra bäst dessa morgnar! :)
Härligt! Håller med dig om att ta det lugnt i början, det känns mkt bättre så. Man kanske är ovan (jag på asfalt) och känns det lätt i början ökar självförtroendet att fortsätta :)
Ps. Jag började efter samma schema idag! :) Det var du som motiverade mig. Tack!
Nu kan vi stötta varann på riktigt!
Härligt pass - och kul att du är tillbaka. Din marathon utmaning låter jätte spännande! Lycka till!
Sara - Yay :) Ja min hunger brukar försvinna men igår var den väl extrem för den kom tillbaka lite då och då...
Andréa - Tack! Haha, roligt att man antagligen alltid kommer att känna så, lite synd egentligen. Man borde vara nöjd oftare istället. Yes, jag springer gärna ihop om någon vecka. Du kan ju kolla schemat och välja ut något pass ;)
Malin - Jag har ingen energi till att göra något snabbt pass, men att lufsa fram sakta går fint. Promenaderna gillar jag också, det är mindre prestationsångest i dem, haha.
Dessi - Spännande! Ska bli roligt det här :D
Snorkfröken - Tack, jag tycker också att det ska bli spännande. Undrar hur vägen till det där 4,2 mil långa passet i oktober kommer att gå :)
Skicka en kommentar