En skön känsla

Jag har en skön känsla i kroppen. Den har varit där under de senaste dagarna. När jag tränar känner jag mig starkt och uthållig, och när jag inte tränar känner jag mig härligt tillfreds och har en skönt förväntansfull känsla i kroppen. Vad det är jag går och hoppas på, vad kroppen signalerar till mig, vet jag inte. Kanske är det löpningen som håller på att lossna, kanske är det musklerna som bestämt sig för att växa och definieras. Hursomhelst tänker jag vila i känslan och behålla den så länge som det är möjligt.

Efter en bra dag på jobbet, där jag bland annat fick tillfälle att stressa av genom att baka kanelbullar, var jag faktiskt ändå inte helt sugen på träning. Challengedag till trots. Min sovande jour inatt innehöll inte många timmars kvalitetssömn, stormen utanför fick mig att vakna till och oroa mig för att det var ungdomarna som härjade omkring. Men Challenge är Challenge och jag gick till gymmet ändå. Jag tror jag börjar lära mig att skilja på träningsoviljan som kommer från en söndertränad kropp i behov av vila, och träningsoviljan som bottnar i att det mesta känns motigt för tillfället och som faktiskt försvinner genom träningen. Idag hade jag den senare.

En svettig timme bland olika styrke- och konditionsstationer senare hade jag tränat igenom i princip hela kroppen, men passade på att hoppa in på ett Corepass också. När jag ska vila flera dagar i rad (som i helgen då jag ska resa iväg till en kompis i Uppsala) blir jag ofta trött och öm i ryggen. Lite extra core sitter inte fel då.

Nu ska jag strax krypa ner under täcket och lär sjunka ner i härligt djup sömn. Redan imorgon är det final på den här träningsveckan, det sedvanliga "lång"passet. Hoppas benhinnorna är på min sida då!

Vecka 41

Dags att återberätta den galna veckan!

(Mina schematider till vänster)

Måndag - Sjukgymnast

I måndags kände jag mig lite sliten efter föregående veckas rejäla träningsmängd. Jag bestämde mig att "bara" träna med sjukgymnasten, och det blev ett bara eftersom jag hos henne oftast bara gör ett antal repetitioner av varje övning för att se utförande och teknik. Det var nu en månad sedan jag var hos sjukgymnasten sist och jag har sprungit en eller två gånger i veckan utan att få ont i knäet. Gällande övningarna jag fått av henne såg hon stora framsteg i min styrka i det svaga benet, och var såklart nöjd över att jag inte hade ont längre. Hon rekommenderar att jag fortsätter med övningarna 2-3 gånger i veckan samt uppmanade mig att öka löpmängden med måttlighet för att inte överansträninga. Lättare sagt än gjort, men jag ska försökta!

Tisdag - Löpning

Man måste ju testa knäet ja :) I tisdags var jag ganska stressad då jag fått reda på hur min kommande vecka skulle se ut. Över 90 timmar på jobbet (inkl 6*2 timmar sovande jour, förvisso). Jag hade ingen vidare bra känsla i kroppen innan passet och det blev heller inget vidare pass. Jag sprang min mil precis som jag hade tänkt, men det gick lite saktare än sist och det var med en ganska urpumpad kropp som jag tog mig runt.

Den största anledningen till min stress; att få ihop matlådor (från frukost till kvällsmat för sex dagar. Och sedan hålla reda på vilka som skulle med vilka dagar. Fick strukturera upp på två A4ark...)

Onsdag - Challenge + Core

Näst sista dagen som det var möjligt att klämma in träning, bäst att göra det ordentligt! Jag öppnade upp med en timmes Challenge, stationsbaserad styrka och kondition. Klassen var nästan full och alla deltagare, en kompis vid min sida och riktigt roliga och varierande övningar gjorde detta till ett höjdarpass! Jag älskar denna klassen, det är perfekt att kunna träna igenom nästan hela kroppen på en timme! Det enda jag inte riktigt tog ut mig i var magen, eftersom jag visste att jag skulle träna Core direkt efteråt.

Coren har jag inte längre något starkare minne ifrån så jag antar att det var halvbra. Bra kändes det i alla fall att ha fått träna igenom kroppen ordentligt innan ett par dagars totalvila inföll.

Torsdag - Spinning

Sista rycket - Andréas morgonklass i spinning. Perfekt start på morgonen och den mest extrema fasen i min jobbvecka (torsdag 9-24 + natt, fredag 6-10 +13-24, lördag 7.30-22, söndag 7.30-22, allt med en halvtimmes resväg till jobbet. Det här är inte en klagan, bara ett konstaterande, om ni undrar varför träningsveckan tog slut i torsdags, haha). Klassen var riktigt bra och jag måste säga att Andréas för mig annorlunda musiksmak passar perfekt i spinningsalen. Jag fick utmana konditionen ordentligt och kunde efteråt lyxa till det med en caféfrukost ute med älsklingen innan det bar av till jobbet.

Fredag, Lördag, Söndag

Ingen träning här nej och det kändes helt ok. Jag tränade hårt i början av veckan och kroppen mådde säkert väldigt bra av att få vila efter det. Behöver jag nämna att jag somnade som en stock varje kväll...?

Ps. På det rosa evenemanget ska jag cykla kl 04, 07, 08 samt BodyBalanca kl 09. Ses vi?

Challenge

Dagens lunch; macka med hummus. Väldigt god men lite oväntat så mäktig att jag inte orkade äta mer än ett bett av min muffin :(

Med mage och rygg full av träningsvärk sedan gårdagen, och med en väldigt mysig dag med sambon i bagaget infann jag mig i gruppträningssalen ikväll. Lite slö efter en varm dag, men det glömde jag snart bort. Det var en vikaire som ledde passet idag, och istället för att ha runt två konditonsstationer av tio hade vi idag ungefär hälften hälften. Rolig omväxling men svinjobbigt. Tur då att instruktören sprang runt som en energivind i salen och peppade och berömde. Allra bäst (eller värst) var det när hon kom med kommentarer som "jag ser att de där axlarna orkar hela vägen ut" eller sprang fram och hängde fram extra vikter på min stång. Upp till bevis, det går inte att fuska då, och vilken extra energikick man får. Så kul när instruktörer verkligen ser en och får en att krama ur det där sista.

Min sambo fyller år idag så nu ska vi snart äta trerätters. Först toast med rödlök, gräddfil och rom, sedan lövbiff med kryddsmör och hasselbackspotatis och slutligen min livs första hemmabakade gräddtårta. Mums!

Tårtan igårkväll innan garnering och så en nytagen bild på det dekorerade mästerverket.

Challenge och annan träning

Usch i eftermiddags kände jag lite "på väg att bli sjuk" symptom. Men nio gånger av tio baseras den känslan på inbillning och jag tränade ändå idag. Först ut var det underbara cirkelpasset. Så kul det är! Nästan obeskrivligt härligt att stå där och svettas och ta i järnet i muskelgrupp efter muskelgrupp i varv efter varv. Vi lämnar det vid att jag älskar den träningsformen och att det är ett riktigt bra komplement till löpningen där man tränar hela kroppen effektivt.

Efter Challengen var det meningen att jag skulle spinna men den blev till min stora besvikelse inställt. Damn! Försökte mig på att cykla lite i konditionsparken på gymmet men jag hade inget tålamod utan min mp3 och gav upp efter cirka 2 minuter.

Jag hade siktet inställt på att få ihop minst 90 träningsminutrar idag eftersom det var så länge mitt långpass skulle ha varat. Efter tråkcyklingen tog jag min riktiga cykel hem, hämtade mp3:n och promenerade i snabb takt tills jag samlat ihop mina minutrar.

Det blev en väldigt bra träningsdag idag trots alla omplaneringar. Nu kom jag inte upp i samma intensitet i mina träningsminutrar idag som om jag hade sprungit, men i gengäld tränade jag igenom hela kroppen. Jag insåg inte hur mycket jag saknat känslan av att vara så slut i armarna att man bävar för att lyfta vattenglaset!

Träning i veckan

Dags för en liten snabbgenomgång av vad jag har haft för mig i träningsväg i veckan.

Core och Challenge

Efter en vilodag i tisdags gick jag ut hårt i onsdags. Dagen började med 45 minuters core och jag måste säga att jag behärskar de flesta övningar ganska bra nu. Det är häftigt att ha gjort framsteg så snabb där! Vissa övningar är fortfarande sjukt tunga, och plankan besegrar mig alltid, men det går framåt där också!
På kvällen genomfördes ett Challengepass på 44 aktiva minutrar med 84% i medelpuls. Antar att jag inte behöver säga mer än att det var superjobbigt men samtidigt riktigt gott. Många roliga varianter på övningar; jag kunde göra olika övningar för varje muskelgrupp alla tre varven.

Combat

På Sportlife Ullevi fick jag en glad överraskning när jag såg att det var Julia som skulle hålla i Combaten i torsdags. Innan passet kände jag mig sliten och hade ont i magen, men det trollades bort när jag sveptes med i Combatglädjen. Jag har inte tränat Combat på flera månader och blev nykär. Inte verkade det skada ryggen heller, ja, förutom den grymma träningsvärken jag fick där vill säga :-D

S-Functional

Idag premiärtränade jag S-Functional. Det var ok. Antar att det inte blir så lätt att leva upp till normen då det var självaste Magnus Ringberg som instruerade det första funktionella pass jag tränade. Trots avsaknad av riktigt wow-känsla var det ändå ett bra pass som skulle passa utmärkt att träna en gång i veckan (och kanske inte då man har träningsvärk i hela kroppen som jag hade idag). Det var flera övningar jag kände igen från passet med Ringberg, det var styrka blandat med konditionsintervaller och det kändes verkligen som om hela kroppen fick en genomkörare. Negativt var dock att passet var superkort, vi var stretchade och klara efter 45 minuter, och att det gavs noll chanser till att dricka vatten under passet. Om man bara tänker till lite på hur dessa två faktorer kan kombineras löser det nog sig ganska smidigt.

Nu väntar en helg av lite jobb och lite socialiserande, och förhoppningsvis 90 minuter yoga på söndag. Det vore nice, eller som min sambo så skönt uttryckte det "Shit vad du kommer bli avslappnad!"

Challegehög

Oh, jag var på världens härligaste Challengepass igår! Det var alldeles för många veckor sedan jag var på passet sist, och framförallt för länge sedan jag var på just det här passet med den här intstruktören som är extra peppande och bra.

På grund av uppehållet var jag lite orolig för hur det skulle gå med vikter och ansträngdhetsgrad, men det hade jag visst inte behövt vara. Det gick suveränt. Jag hade samma eller mer vikter som tidigare med samma eller lägre puls. Nice. Ännu roligare var det gäng killar som besökte klassen för första gången och som kollade sig lite skeptiskt omkring på vikterna som lagts ut. De tar säkert bra mycket mer på ett pass på gymmet ja. Men på ett challengepass? Jag kunde ganska nöjt konstatera att jag tog mer än dem på nästan alla stationer. Sucess!

Övningarna flöt på. Jag kände mig stark och uthållig och när timmen var över hade jag byggt upp ett lyckorus som varade i flera timmar efteråt. Challenge är ganska fantastiskt! Det är inte fy skam att ha en instruktör som ställer sig jämte en och berättar hur grym man är stup i kvarten...

Förresten, en sak var mindre fantastisk igår. Att vi direkt efter en svinjobbig övning (alla satt på huk i en stor ring och skulle sedan hoppa uppåt och frammåt, runt runt till alla utom en av oss givit upp) fick lägga oss ner och stretcha. Min kropp blir inte avslappnad av sånt, den bara fortsätter att vara stressad och vänta på fler övningar. Så efter klassen pratade jag med instruktören om mina tankar, och hon berättade att hon funderat lite på att ändra avslutningen och lovade att hädanefter ha mer nedvarvning varje gång jag är med på passet :)

Grr

Min kropp måste ha listat ut att det vankades träning idag, för jag vaknade vid sextiden och var vrålhungrig. Sådär hungrig att jag var tvungen att gå upp och äta något, även fast jag egentligen inte behövt lämna sängen så tidigt. Jag tassade upp, åt havregrynsgröt med hallon och hackad mandel, och kröp ner i sängen igen. Egentligen var det bara bra att jag åt mitt första mål så tidigt, för då skulle jag hinna med ytterligare ett mål innan Challengepasset skulle börja vid 11.30.

Något Challengepass blev det dock inte för det freaking passet blev inställt!! Mycket irriterande för en planerande människa som mig, nu får jag ju planera om hela träningsveckan. Nästan i alla fall. Efter en hel del velande kom jag på att jag kunde byta ut dagens Challengepass mot ett pass BodyAttack (har aldrig testat det, ska bli spännande!) på onsdag. Och byta onsdagens spinning mot löpning idag istället. Ni hänger med va? Dock får jag ju inte springa hur långt som helst i mina nya inlägg än, så det får bli 5 kilometersslingan i Kungälv. Den går ju på ett mjukt underlag så jag hoppas att det kommer fungera.

Först ska jag dock avsluta lunchen och packa träningsväskan, för sedan blir det jobb mellan 15 och 22. Dag 8 av 10. Snart över!

Styrketräning med medelpuls på 83%?

Eftersom måndagens pass valdes bort befann jag mig istället på onsdgens nyinsatta version av S-Challenge i förrgår. Premiär för en ny dag, ny tid och ny instruktör. Jag gillar dock den gamla (och lyckligtvis kvarstående) versionen mycket bättre!

Uppvärmningen under de S-challengepass jag varit på har alltid varit dålig. Från att ha stått helt stilla i salen uppmanas vi springa runt, runt i salen. Efter cirka en halv minut ska vi dessutom alternera höga knän, spark i baken, indianhopp och nuddningar av handen i golvet. Vet ni vad det resulterar i för puls (på mig)? Cirka 80% av max. Under uppvärmningen... I onsdags drogs denna "uppvärmning" dessutom ut från de vanliga två-tre minutrarna till cirka fem. Därefter skulle vi två och två nudda varandras knän i över tre minuter, och instruktören konstaterade därefter nöjt "Nu var ni nästan uppe i maxpuls va?". Skulle det vara bra i det här läget, menar du?

Hursomhelst, uppvärmningen är kass och det visste jag redan. Det blev dags för styrke och konditionsstationer. Dessa var också lite sämre än de på måndagspasset. Färre övningar att välja mellan, lättare vikter vilket inte inspirerade till stordåd, och två riktigt tuffa konditonsstationer gjorde att träningsvärken såhär två dagar efteråt är obefintlig. Däremot lyckades jag under de 40 aktiva minuter jag tränade ha en medelpuls på 83% av max, så ett riktigt konditonspass fick jag ju istället. Inte ett behagligt sådant dock, eftersom kroppen var pressad från minut ett och inte vågade slappna av.

Nu var det dock instruktörens första pass och det klart att allt inte stämde, men jag förstår ändå inte hur man tänker när man direkt efter "idioten" ber oss lägga oss ner på mattan och viga flera minuter åt avslappning, när kroppen fortfarande pumpar runt på mjölksyra...

Nej, tacka vet jag måndagens pass som ges av en härlig instruktör som överöser en med komplimanger och peppningar :)

Måndag 24/11 - Challenge med fokus på baksidan

Det är alltid med skräckblandad förtjusning jag ser fram emot måndagens Challengepass. Jag vet ju att det kommer att bli oerhört jobbigt. Men ändå går jag dit, alla måndagar jag har tillfälle. För det är ju kul och utvecklande också.

Idag var det fokus på styrka, och främst på baksida lår och rumpa. Inte spyjobbigt för konditionen, men svidande för musklerna. Det hade ju suttit fint om det nu inte vore för den lilla detaljen att jag pressade mig till max i utfall igår. Jag hade stora problem med att ens motivera benen till att orka trampa mig framåt under cyklingen till gymmet. Ett olyckligt sammanträffande, men inte mycket att göra åt -bara att bita ihop och köra. När instruktören kom för att skälla på mig då jag bara tog den näst tyngsta stången i knäböjen lyckades jag pusta fram "Styrka för lår och rumpa igår. Ont!" varpå hon bara skrattade och sa "Vänta bara, det kommer mer".

Under de vanliga varven med stationer pressades triceps, framsida lår, biceps, rygg, mage, baksida lår, bröst, baksida lår igen (aj), och axlar. På axelstationen tränade jag för första gången i livet rotatorcuffen, och ojoj vad tung en 3 kiloshantel var i den övningen! Häftigt.

Och så när man trodde att det var slut beordrades vi lägga oss på mage med en träningskompis sittande på rumpan. Kompisen skulle trycka ner våra vrister i marken medan vi som låg på mage skulle pressa upp benen med hjälp av baksida lår. Puh vad jobbigt! I allra sista övningen piskades rumpan till smärtgränsen då vi stod på alla fyra jämte varandra och gjorde stora cirklar med benen mot varandra i runt, runt, ungefär som när man rullar tummarna.

Det var inte lätt att trampa igång cykeln efter passet, och det var ännu svårare att sätta kurs mot jobbet två timmar senare. Jag vill inte tänka på hur mycket musklerna hunnit stelna tills jag ska hem vid tio ikväll...

Tisdag 11/11: Rygg och sjukgymnast

Jag vaknade hungrig imorse, trots all mat jag jagad av Andréas piska stoppar i mig :) Den där S-challengen jag tränade igår är riktigt effektiv - det är så bra att träna igenom nästan alla muskler man har samtidigt som pulsen är så hög. På gårdagebs pass var mitt snitt 80% av max (inklusive uppvärmning) , och min toppnotering 92 % av max (den registrerades med största sannolikhet under "idioten"...). En riktig genomkörare!

Idag gjorde jag ett försök att träna ryggen (Men inte magmusklerna. De fick sitt under challengen). Men träningen gick segt. Jag fick jätteont i magen och gick mest runt och pustade.

Efter träningen träffade jag sjukgymnasten som gav mig underbar ryggmassage samt förslag till variation på ryggövningarna. Det behövdes verkligen för jag har kört samma ett bra tag nu och av någon anledning är jag helt kass på att komma på nya övningar för ryggen.

Kvällen spenderas på jobbet, det lugnare jobbet tack och lov, och framåt halv elva stegar jag bestämt mog cykeln, sätter på en ljudbok och beger mig hemåt.

Måndag 10/11: S-Challenge

Är just hemkommen från ett S-Challengepass. Det var lika underbart och spyjobbigt som vanligt. Jag har inte kunnat gå på passet (som bara ges måndagar 11.30) på fyra veckor nu, så det var verkligen en rolig omväxling till den vanliga styrketräningen. Dels blir ju allt så väldigt mycket tyngre när man inte får vila mellan seten, dels ger man sig på nya övningar som man sällan kör i gymmet, och dels är det peppande med en träningskompis vid sin sida. Det är heller inte helt fel med en instruktör som kommer förbi då och då och lägger en viktplatta på ens rygg då man står i plankan, eller bara ropar ut hur grym man är. Det var väldigt svårt att lyfta armarna för att få av det svettiga linnet när passet var över...

Idag är sista dagen av fyra dagars ledighet. Igår lyckades jag vara supereffektiv - jag städade lägenheten, tvättade och handlade hem mat (och hann ändå se på två avsnitt av Deperate Housewives, ett Grey's Anotomy, ett Bonde söker fru och ett the Hills, haha). Alltså kan hela eftermiddagen avnjutas i en nystädad lägenhet görandes absolut ingenting. Amazing.

Challenge

Idag stod superhärlig Challenge på schemat. Eller, nja, superhärligt är det ju inte endast, det är supertufft och spyjobbigt också, i alla fall om man är envis och högpresterande som mig och alltid vill vara starkast, snabbast, uthålligast.

Lite övningar var utbytta, lite nya varianter fanns att tillgå och det var skitkul! De två konditonsstationerna som brukar finnas med i cirkeln var dock borttagna och tillagda i slutet i stället, efter att cirkelstyrkan var över. Inte en bra ändring om ni frågar mig, jag vill ha med dem i cirkeln! Utan dem är det fortfarande jobbigt för konditionen eftersom intensitet och tempo är högt, men det är lite lika "undrar om jag orkar en rep till eller om det börjar flimra för ögonen då"- jobbigt.

Konditionsdelen bestod idag av skottkärrekörning och idioten i två hemska minutrar, så visst fick konditionen sitt den också.

Nu tre timmar efter att passet slutat har jag ätit och druckit ordentligt men är fortfarande helt matt i kroppen. Nice.

Lugn dag

Idag blir en ganska stillsam dag på motionsfronten. Det känns i hela kroppen att jag cirkeltränade igår, det verkar vara en oerhört effektiv träningsform det där! I morse var jag ute på en liten och lugn morgonpromenad på en halvtimme, och senare blir det cykel till och från jobbet, totalt 55 minuter.

Snart ska jag gå och hämta ut ett paket innehållandes en Shock Absorber bh. Jag tröttnade på att aldrig hitta de mest dämpande Shock Absorber bh:arna i butik så jag beställde en från Timaco. Och i söndags då jag var inne i stan upptäcker jag att den nyöppnade träningsbutiken har varenda bh-sort. Great. Jaja, om den jag beställde nu inte skulle passa kan jag skicka tillbaka den och prova ut en perfekt sådan i butiken i stan.

Jag börjar bli lite stel i ryggen. Det är en dryg månad sedan någon knäckte till den åt mig nu. Jag skulle dock vilja vänta någon vecka till innan jag besöker sjukgymnasten, så jag funderar på att springa in en snabbsväng på gymmet innan jobbet bara för att göra de två övningar som brukar få värken att lätta. Det känns dock lite dumt att logga in på gymmet för att tio minuter senare gå därifrån igen... Äh, skit samma. En snabbvisit på gymmet får det bli!

"Du tjejen, med dina biceps..."

En Challenge? - Ja absolut.

Sportlife Challenge, cirkelträning med hög puls. Idag var andra gången jag gick på passet. Första gången var otroligt jobbigt, men idag var det ännu jobbigare.

10 stationer. 40 minuter runt, runt på dessa, en minut på varje. 10 sekunders byte.

Efter det: 5 minuters hinderbana, hoppandes över stepbrädor.

Efter det: Olika varianter av plankan i 3 minuter.

Det är sjukt jobbigt att inte få vila. Det är så jobbigt att varva konditonsövningar med uthållighetsstyrka att pulsen som max var uppe på 190 och som medel var 163 slag per minut (93 respektive 80%).

Ännu jobbigare blev det av komplimangerna. Instruktören var nämligen världens snällaste och mest peppande och överöste mig med komplimanger. Det var allt från "perfekt teknik" till "grymt snygga armar" till "du tjejen, med dina biceps får jag nog hämta fram tyngre vikter". När jag sedan lyckades utföra hyfsat stabila knäböj på typ en uppochnervänd Bosuboll i en minut fick jag så många komplimanger att jag var tvungen att avbryta övningen lite, le brett och tacka.

Underbart roligt med självförtroendeboost, men samtidigt extremt jobbigt! Instruktören var på mig i nästan varje övning, hämtade tyngre vikter och peppade. Inget fusk där inte, jag kunde ju inte! 40 minuters spytuff styrka fick mig faktiskt att kasta blickar mot utgången och toaletterna, illamåendet stod mig upp i halsen.

Jag lyckades hålla ut, fråga mig inte hur, och nu är jag väldigt nöjd med min insats, och väldigt tacksam för grymma instruktörer.

Maxpuls 237

S -Challange, cirkelträning med hög puls

Idag testade jag för första gången en höstnyhet på Sportlife, S-challenge. Vi var ett tjugotal personer som var nyfikna på klassen, och jag blev inte besviken.

När vi kom in i salen var nio stationer uppställda längs med väggarna i salen. Efter en snabb genomgång fick vi veta att de skulle angripa vader och konditon, lår, biceps, rygg, kondition, bröst, baksida lår, axlar och triceps. Ganska allsidigt alltså. För varje station fanns ett antal alternativ på övningar, med olika svårighetsgrader och vikter.

Jag såg mig om i rummet och konstaterade att det var skönt att det var så få stationer som koncentrerade sig på konditionen, men det var fel tänkt skulle det senare visa sig. Uppvärmningen bestod i att springa runt i lokalen och utföra diverse hopp och löpvarianter. Inte den mest skonsamma uppvärmningen om ni frågar mig, denna uppvärmningen handlade om att börja springa snabbt direkt, men pulsen fick man ju upp i alla fall. Och uppe stannade den.

Vi parades ihop två och två och satte igång. 60 sek på varje station, 10 sekunders vila/byte, och så runt så i drygt 30 minuter. Inte ens en vattenpaus erbjöds. Det var tugnt, det var skakigt och det var antagligen högst effektivt. Jag vet inte om det berodde på det höga tempot eller på mitt extremt dåliga matintag dagen före (bakisdag med choklad istället för riktig middag), men jag var väldigt mycket svagare än jag brukar. I biceps curlar jag exempelvis vanligen lätt med 12 kilos hantlarna, men nu var det jobbigt att använda stången med 12 kilo på. Antagligen såg jag väl ut att vara starkare än vad jag lyckades prestera, för vid två tillfällen kom instruktören fram och slängde på extravikter åt mig. Det såg nog lättare ut än det kändes... Pulsen höll sig på samma nivå som under uppvärmningen, och inte ens på de övningar som bara ansträngde små delar av kroppen, som just bicepscurl, sjönk den. Pust!

Varv efter varv avklarades, och mjölksyran brände. Ändå var det väldigt roligt. Det var kul att kämpa två och två, och skönt att veta att man inte behövde vara så lång tid på varje station.

Då det var en kvart kvar av passet bröt vi och skulle börja springa från sida till sida i lokalen samtidigt som vår partner försökte hålla kvar oss. Roligt men väldigt jobbigt! Sist men inte minst plågades vi med upphopp, grodhopp och plankor.

50 minuters pulshöjande styrketräning blev det, vilket bevisades av pulsklockans 158/187 (maxpulsen enligt klockan var dock 237, vilket är fysiskt omöjligt för mig, så jag kör på min högsta noterade puls istället, som alltså var 187).

Nu efter passet är jag skönt trött i nästan hela kroppen, och det känns verkligen att musklerna fått sig en ordentlig genomkörare. Denna sortens träning känns väldigt effektiv, och jag skulle önska att jag kunde träna såhär 1-2 gånger i veckan. Dessvärre erbjuds passet i nuläget bara en gång/vecka - måndagar kl 11.30. Kanske ingen tid man alltid kan passa, men jag ska definitivt försöka att vara där så ofta det går!