Upp och ner

Julaktiveter som julkonserter och fackeltåg genom stan piggar upp, särskilt viktiga innan all den härliga snön kom.

Hej söta bloggläsare!

Jag har det ganska bra. Det där ruskigt jobbiga ordnar kanske upp sig.

Två arbetspass kvar tills jag är ledig en hel vecka och alla julklapparna är inhandlade.

Mindre kul är att jag låg däckad i magsjuka halva dagen i förrgår. Usch så hemskt det är mitt i illamåendeattackerna, man vill ju bara dö! Men det gick över, tack och lov.

Kvar dröjer sig dock känslan av orkeslöshet, och den är inte så bekväm den heller. Med tanke på hur lite mat jag lyckats få i mig de sista dagarna är det inte svårt att lista ut var den kommer ifrån och hur den kan försvinna, men det är svårt att äta när man inte har någon aptit alls.

Nyss var jag ute på en tvåminuterspromenad med killen och fick extrem mjölksyra i benen i världens minsta backe...

Löpningen då?

Jo, egentligen skulle jag ju vara i slutspurten nu då, med ganska exakt en vecka kvar till eldprovet på milen, och fram till magsjukan gick den planen bra. Jag sprang 6 kilometer i 6:15 fart i lördags och 10,4 km i 6:35 fart i måndags. Så blev jag sjuk i tisdags. För att inte bryta ner kroppen mer bör jag avvakta med träning några dagar till, kanske tills på lördag.

Nu har jag två alternativ:

1. Hoppa över ett antal kvalitativa pass (bland annat kortintervall och fartlek), köra korta lättdistanspass på lördag, måndag och onsdag och därefter springa milen som det var tänkt från början, på juldagen. Fördelen blir att jag hinner få till min planerade vilovecka innan träningen inför Varvet tar vid, nackdelen blir att jag missar pass och att kroppen kanske inte riktigt hängt med i svängarna det sista.

2. Låtsas att tiden varit på paus när jag varit sjuk och börja precis där jag slutade. Hinna springa alla mina pass med rätt antal dagars vila mellan och därmed skjuta på milen till nyårsveckan. Fördelen blir att kroppen verkligen hinner återhämta sig och dessutom förbereda sig inför milen på det sätt som Mr Marathon vill, nackdelen blir att det bara blir tre eller fyra dagars vila inför varvetträningen.

Vad tror ni blir bäst?
Jag lutar åt alternativ 2, känns bättre mot kroppen, och hoppas att den hinner få till sin vila på fyra dagars totalvila ändå. Träningen är ju ändå periodiserad under programmet med lättare och tyngre träningsveckor.

Nu ska jag dra mig tillbaka till soffan igen och kurera, kom jättegärna med synpunkter på frågan ovan och se till att ha det riktigt bra tills vi hörs igen!