Functional Challenge

Ett vingligt flygplan

Igår var andra dagen jag gick bredvid på ett jobb som jag verkligen vill ha. Ett arbete på ungdomshem som verkar väldigt givande men ganska intensivt. Inga raster att äta på alltså. Nu hade jag tur nog att kunna smita iväg ett par gånger och försöka få i mig mat lite snabbt ändå, men ni kan ju tänka er hur enkelt det är att tugga i sig en supergrov macka på två minuter... (I vanliga fall äter man ihop med ungdomarna, men nu när det är så många livsmedel jag inte får äta gick inte det).

Anyhow, efter en rolig dag blev det ett snabbt ombyte och lite mellanmål innan ett pass Functional Challenge stod på schemat. En specialklass som jag såklart inte ville missa. Passet såg ut ungefär som jag förväntat mig (på promenaden på väg till gymmet gick jag och intalade mig att det är skönt att ta ut sig tills det gör ont). Väldigt mycket ben och rumpa som gav hög puls varvades med bålstärkande övningar på mattan.

De där låtarna med benböj och utfall omkring och på lådan höll på att ta kål på mig. Mitt dåliga energiintag under dagen gjorde att jag stundtals bars fram av endorfiner, och stundtals verkligen inte orkade mer. Tänk er typ skidhopp fast som utfall med ena foten på lådan, eller grenslande benböj följt av jämfota hopp upp på lådan, allt i en rasande fart. Resultatet? En maxnotering på 95% och ett leende på läpparna när låten var över.

När vi skulle ställa oss i den där yogaposen som är som ett flygplan var mitt största problem att låren skakade och gjorde ont. Det blev allt lite vingligt...

Functional Challenge var ett riktigt roligt pass som i kombination med lite för lite mat dock gjorde att jag faktiskt inte alls kunde motivera mig att styrketräna idag. Det blev en rask promenad istället. Styrketräna kan jag göra en annan dag. Kanske imorgon då jag arbetar pass tre på ungdomshemmet. Då kan jag träna biceps ihop med ungdomarna så att jag får lite extra respekt ;)