Den norska skogskatten Panter, som bor hos mina föräldrar men som fortfarande räknas som min, är ganska finurlig. Ibland ligger han så länge och lurpassar under fågelbordet att han efterlämnar en kal fläck där snön har smält bort...
Idag på morgonen var hans vattenskål tom. Jag rengjorde den och fyllde på med nytt vatten. Det dög visst inte, för rätt som det är ser jag att Panter står och fingrar (tassar?) på en vattenkanna som av någon anledning står på golvet.
Idag på morgonen var hans vattenskål tom. Jag rengjorde den och fyllde på med nytt vatten. Det dög visst inte, för rätt som det är ser jag att Panter står och fingrar (tassar?) på en vattenkanna som av någon anledning står på golvet.
Panter studerar kannan ingående och kikar sedan ner i den.
Panter sticker lite försiktigt ner tassen för att undersöka innehållet.
Panter sticker ner tassen ordentligt för att undersöka innehållet.
Panter tar mod till sig och välter kannan. Därefter följer en flera minter lång njutsam process där han slickar upp att utrunnet vatten från golvet.
Törsten är släckt! Mot nya äventyr...
6 kommentarer:
Åh vad söt han är! du får ta hit honom så jag kan få gosa med honom :)
Jaa han är så söt!! Det är det jobbiga med att bo i stan - inga djur :(
De kanske inte är så himla dumma ändå! :) Eller... joo! Det är de! Jag är mer hundmänniska tror jag...
Malin - Haha, och det vågar du berätta efter denna fina bildserie...? ;)
Åh! Han är helt underbar i sin fina päls! Så söt!!!
Sofia - Hihi, jaa det är han. Inte så konstigt att han blir törstig kanske... Nästan lika söt som Signe är han ;)
Skicka en kommentar