När veckan inleddes befann jag mig fortfarande i Småland. Glad över att befinna mig bland de vackra skogarna skuttade jag upp för att morgonjogga. Huvudet kändes oroväckande tungt men jag försökte. Efter lite jogging började huvudet bulta mer och jag bestämde mig för att gå istället. Efter lite gång tilltog huvudvärken än mer och jag vände hemåt i saktare mak.
Under eftermiddagen hostade jag en del, snörvlade och hade mig, men det utvecklades aldrig till att bli något värre än så, tacksam för detta!
Tisdag - Vila
Lite förkylningssymtom kvarstod och jag valde vila för att vara på den säkra sidan.
Onsdag - Morgonpromenad/jogg & Bodybalance
En ledig dag och en frisk kropp. Härligt! Jag inledde dagen och träningen lite lugnt genom att promenera 2 kilometer, jogga lugnt 2 kilometer och gå 2 kilometer. Det fungerade fint. Enligt milen på 60 minuter schemat var denna vecka passande nog återhämtningsvecka där ett av passen var 3 km LD. Eftersom min "långpass"runda har varit lite längre än programmet rekommenderat kunde detta minipass alltså ändå ses lite som ett träningstillfälle.
För att förstärka min dag som varit väldigt lugn och harmonisk avslutade jag den med ett pass BodyBalance. Ny instruktör och ny mysig och varm sal. Instruktören uppmanade oss att vid detta pass fokusera på att komma djupare in i positionerna, och jag hängde på detta. Jag försökte även att tänka på att aldrig bli bekväm i stretchposerna, vilket jag annars ofta blir. Det ömmar ordentligt de första sekunderna men när det släpper glömmer jag att trycka på någon millimeter till. Det gjorde jag på detta passet och det var, stelhetssmärtan till trots, väldigt skönt.
Det är också skönt men galet att den stora mängd mjölksyra som samlas i låren vid benlåten på något sätt istället för att ta kraft och energi ger mig mer. Hur det hänger ihop vet jag inte, men varje gång jag går från ett Balancepass känner jag mig starkare än någonsin.
Vem älskar inte den känslan?
Torsdag - Styrka
I torsdags vaknade jag upp med den vanliga Balance träningsvärken, det vill säga stelhet i benen och träningsvärk just på den där punkten mellan skulderbladen som jag har så svårt att få kontakt med i vanlig styrketräning. På gymmet adderade jag styrka för resten av ryggen, och rehab för knäet.
Fredag - Lättdistans
Pass enligt schema:
4 km LD på 28 minuter
Mitt pass:
4,8 km LD på 34 minuter
Av någon anledning gick det här passet riktigt tungt. Trots att jag inte kom upp i någon fart kändes det ordentligt ansträngt och det gick inte att hitta något flyt. Tur att det bara var fem kilometer!
Lördag - Långpass
Pass enligt schema:
9 kilometer långpass inklusive gång på 66 minuter
Mitt pass:
10,4 km på 72 minuter, 81%
Tack och lov var känslan i lördags en helt annan än den dagen innan. Kanske var det för att dagen och veckan trots allt jobbande skulle avslutas så bra. Jag kom till Skatås strax innan det började mörkna och kunde njuta av att se solen stå lågt över både Härlanda Tjärn och över Stora Delsjön. Fantastiskt vackert!
Allt flöt på precis som det skulle i löpningen och jag tog mig upp och ner för backarna utan att det någonsin blev speciellt jobbigt. Det är, trots att det går sakta, galet roligt att kunna vara full av energi och kraft efter att ha joggat en mil. I lördags kändes det verkligen som att jag skulle ha kunnat fortsätta ett varv till, minst. Perfekt avslutning på träningsveckan!
5 kommentarer:
Det är så skönt de passen allt bara stämmer, man känner det som att man kan springa hur länge som helst. :)
Trevlig blogg.. hit kommer jag definitivt komma tillbaka =)
Hur känns det nu efter sprutan? Mitt onda i armen har ej gått över ännu men det kunde ju varit värre ;)
Vilket schema kor du efter? Eget eller det pa marathon.se? Funkar det bra tycker du? Nar ska du springa maran?
Fitnesscoachen - Ja det är en helt fantastisk känsla!! Det bästa med att springa.
Elli - Tack! Vad roligt!
Marina - Armen är öm, fast det är tre dagar sedan nu. Kan inte sova på sidan :) Men det har gått bra att träna ändå, vilade första dagen bara.
Jennie - I våras började jag träna efter marathonschemat för 5-timmarsgruppen. Det gick fint och jag höll på med det i tre månader ungefär. Sedan var jag med på en långlöpardag med några kompisar och sprang 2,5 mil i extremt kuperad terräng, nästan dubbelt så långt som jag sprungit tidigare, och fick ont i knäet. Fick sluta med marathonprogrammet och börja träna upp knäet istället. Just nu fungerar det bra att springa igen, men inte så långt. Så jag fick skjuta marathonet på framtiden och springer nu istället mil-programmet.
Jag tycker att schemana där fungerar väldigt bra. När jag började med marathonprogrammet hade jag inte sprungit regelbundet förr och valde ett ganska "enkelt" schema, men det fungerade perfekt. Programmet gjorde att man ökade längd och hastighet i vettig takt utan att överanstränga sig och jag kunde springa snabbare och längre, precis enligt schemat. Rekommenderas!
Skicka en kommentar