Löpning med en helt fantastisk kropp (pass 1, vecka 5)

Vet ni hur underbar min kropp är egentligen? På fem ynka veckor har den lyckats kapa av runt en minut i tid per kilometer, samtidigt som dess medelpuls har sänkts rejält. Och detta på ett ganska drastiskt energiunderskott (försöker få fram lite tydligare muskeldefinitioner). Hur coolt som helst!

Pass enligt schema:

5 kilomter lätt distans på 35-37 minuter.

Känsla innan passet: Jag har arbetat en extremt intensiv helg med nästan 50 timmars jobb, och dessutom ett ganska stressigt sådant. Behovet av att få komma ut i skogen direkt efter jobbet var stor, men med all stress hade jag inte höga förväntningar på att springa snabbt.

Min plan: Att få en avstressande och skön stund i skogen.

Känsla under passet: Oh så lätt det kändes att börja springa! Hela kroppen kändes superlätt och löpsteget helt bekvämt. Bara att tacka och ta emot alltså. Jag sprang på i en bekväm fart och njöt i fulla drag av känslan av vind mot min hud (det finns vissa nackdelar med att jobba på en sluten ungdomsanstalt - även personalen är ju instängd...). Mot slutet av passet gick det lite tyngre och pulsen var högre, så jag försökte sakta in för att göra passet till just lätt distans

Mitt pass:

5 kilometer på 36 minuter.

Medeltempo 7:12/km.

Medelpuls 79%.

(lägg väl märke till att jag plötsligt befinner mig inom programmets tidsintervall. Sucess!)

Krämpor: Två dagars löpvila och vader och benhinnor kändes som nya.

Inför nästa pass: Imorgon ska jag äntligen till favoritkiropraktorn för att knäcka till ryggen. Det ska bli så skönt att få andas djupt igen. Dessvärre medför besöket där att jag måste springa på förmiddagen imorgon, men jag hoppas att det inte bidrar till ömmande underben.

Tröttnade lite på mjölk och banan. Idag blev det syltmackor och mjölk som återhämtningsmål. Mums!