Bokmässan (och Raw Food, och träningsböcker)!

I fredags besökte jag den fantastiska bokmässan. En hel dag av strosande kring enorma bokhögar. Ljuvligt!

Vissa omslag var väldigt vackra.

Vissa montrar stod ut.

Här en monter där allt var gjort i wellpapp, till och med stolarna!

Lunchbuffén innehöll en stoor salladsbuffé :)

Tidningar fanns också, och när man handlade hos Pressbyrån fick man en latte på köpet!

Det allra bästa på mässan stötte jag på av en slump, en Raw Food uppvisning i Hälsas monter av Erica Palmcrantz. Jag var på väg att vandra förbi men så fångades jag upp av Ericas enorma utstrålning och övertygelse för den mat som fått henne att må så mycket bättre. Så där blev jag fast i nästan en halvtimme och fick se två rätter tillagas, av ekologiska och naturliga produkter där inget hettats upp över 40 grader. Erica var så övertygande om kostuppläggets hälsofördelar att jag gick därifrån med hennes bok, och efter att först ha bläddrat lite i den och senare läst den från pärm till pärm är jag mycket nöjd med mitt inköp. Raw Food innehåller till stor del den sortens mat som jag redan äter - frukt, grönt och nötter, men ger tips på spännande kombinationer och nya tankesätt. Livvstilen ger mig också en skjuts mot att handla fler ekologiska varor.

Jag kommer inte att gå över till en uteslutande Raw Food diet, men jag kommer definitivt att plocka in lite recept här och var. Jag har redan testat på ett par luncher och några sidorätter jag verkligen tyckt om. Dessutom finns recept på efterrätter innehållandes endast naturligt socker och fett - as good as it gets!

En annan bok jag köpte och som jag fastnat för är Prestera Mera av Jim Roslund. En riktig bra bok som jag återkommer till i ett senare inlägg.

Slutligen köpte jag Styrketräning för henne, av Elin Sundell. Jag har inte hunnit djupstudera boken än men den verkar fokusera mycket på balans mellan kroppen sidor och ge tips på många funktionella övningar. En riktigt snygg layout också, men seriöst Elin, hur mycket plastik är nog? Man känner inte igen henne! A shame, så snygg som hon var innan ankläpparna.

Förutom inköpen var jag lite lurig och letade upp böcker jag ville läsa, memorerade titlarna eller fotade dem, för att i höst leta upp dem på biblioteket. Mohaha!

Nya influenser, gamla träningsformer

Yes, gårdagen blev minsann härlig. Storhandling som resulterade i ett fullt kylskåp och styrketräning som resulterade i träningsvärk i rygg och mage.

Idag har det blivit ett par kortare promenader, och sedan tillkommer cykel till och från jobbet som dagens motion. Imorgon ska jag boka in mig på ett så efterlängtat BodyStep pass att jag inte vet var jag ska göra av all längtan. Jag verkligen älskar BodyStep, men har inte gått på gym som har erbjudit det på nästan ett år nu. Imorgon ska jag dock smita in på ett Sportlife i Kungälv och återigen få känna glädjen och den totala urladdningen som ett BodyStep pass erbjuder.

I eftermiddag kommer jag förhoppningsvis att hinna skriva en redogörelse från helgens bokmässa, och om två böcker jag köpte där som redan har påverkat mig mycket. Bilden ovan föreställer en sallad med persilja, avokado, rödlök, tomat och mald mandel som jag tagit ur en av böckerna. Den är så spännande! Mer om det senare - nu blir det lite Wii spelande, favoritspelat Zelda ska dammas av nu när det börjar gå mot höst och man får spela tv-spel igen!

Perfekt start på ledig dag

Ah, äntligen en ledig dag som är bara min! Inga måsten, bara aktivteter som jag väljer själv. Och vad passar då bättre än att börja dagen med träning, närmare bestämt ett spinningpass med Andréa!

Kvart över sju befann jag mig på gymmet där Andréa skulle instruera, med en proteindrink och ett päron i magen. Ombyte och intställningar och så var det dags. Redan under uppvärmningslåtarna kändes det att det skulle bli ett riktigt bra pass, låtarna var nämligen av typen pampiga upptaktslåtar som ger en hintar om att det är någonting stort på gång. Härlig känsla :)

Och stort blev det. Tre långa intervaller kring 85% av max. Alldeles lagom för ett morgonpass. Låtarna var medryckande och balansen mellan intervall och återhämtning fint sammansatt. Efteråt lämnade jag salen svettig med pigg och full av energi att möta dagen med.

På min lediga dag ska jag nu först se till att få lägenheten fin. Efter lunch ska sambon och jag åka och storhandla och även besöka gymmet där jag ska träna ryggen. Resten av eftermiddagen och kvällen ska till stor del spenderas i soffan, eller i köket lagandes någon smarrig maträtt.

Det här kommer att bli en bra dag!

Lösgörande intervaller och balansträning

Tidigare i veckan utförde jag min arm och axelstryketräning ståendes på en balansplatta. Jag valde den lättaste plattan (alltså den lägsta) och det gick riktigt bra. Jag kunde göra mina bicepscurl med 12,5 kilo ståendes på ett ben på den efter några uppvärmningsset. Det kändes verkligen att alla små leder och muskler i ben och knän fick jobba för att hålla mig stabil, det var häftigt!

Igår spenderade jag 3 timmar i en bil, 5 timmar ståendes som publik på ett sportevent, och sedan 3 timmar i en bil igen. När vi kom hem hade det nästan börjat mörkna, och jag var extremt sugen på att springa. Problemet var mörkret och det dåliga matintaget under dagen som antagligen skulle dränera min energi ganska snabbt. Lösningen blev ett 25 minuter långt intervallpass med korta intervaller. Korta intervaller är my thing, explosivitet finns det gott om.

Efter 5 minuters skön jogging i den dunkla skogen satte jag av i en lugn 30 sekunders intervall. Därefter gick jag cirka 15 sekunder, joggade 15 och satte av i en 30 sekunders sprint igen. Jag körde mest på känsla, inte så mycket på puls eller tid, men sneglade ner på klockan ibland och noterade ett max på 195 (96%). Det blev en helt underbar löptur! Benen kändes lätta, luften var frisk och energigivande, och känslan av att få springa fort efter att ha suttit still så länge var fantastisk. Ett riktigt fint pass att minnas och plocka fram när det blir tungt.

Kollar förresten vad jag hittade på tävligen under dagen, typ en balansboll! En halv atlassten (som bland annat brodern tävlade i att lyfta upp). Väldigt vinglig...

Tack för den Murphy!

Igår gick det mesta som kunde gå fel - fel. Då jag vid fyra satte mig i bilen efter en väldigt stressig dag var huvudet helt tomt, och det kändes som om jag inte ville eller kunde göra annat än att somna där på fläcken. Men det skulle jag inte, jag skulle ta mig till Sportlife Backaplan och jag skulle möta upp Julia för ett RPM-pass. Vägen från jobbet till spinningcykeln var dock inte smidig. Det var allt från svåra vägbeskrivningar och felkörningar, till huvudvärk och väskebrist, till slut på toapapper och slutligen en pulsklocka som lade av (typ den femte i raden från Fitness, som denna gången har hållt imponerande 3 pass).

Anywho, efter snabb ryggrehab mötte jag Julia, som strålade som vanligt. Den nya RPM releasen föll mig mycket bättre i smaken än den förra, och Julia gjorde ett strålande jobb i instruktörssadeln. Min huvudvärk gav såklart med sig (träning rules!) och det blev ett kul och bra pass.

Idag jobbar jag imponerande 7.00 - 16.00 och 16.30 - 22.30, och det är imponerande just för att jag har ett jobb där man inte kan slappna av en sekund. Just nu sysslar jag nämligen med att ha koll på utåtagerande ungar, och det kan verkligen uppstå en brottningsmatch på en sekund.

Det är ett jobb där man måste fråga kollegorna "Hinner jag gå och kissa nu?". Haha, stressigt alltså, men roligt och givande. Lyckligtvis avhandlas de senare timmarna på ett mycket lugnare jobb, som tillåter mig att blogga!

Av förklarliga skäl blir det helvila idag och imorgon ska jag besöka Bokmässan. Det ska bli så mysigt! Jag älskar att strosa kring bland montrarna, bläddra i de nya fina böckerna, få gratispennor och bara njuta av miljön. Om jag inte är alltför trött när jag vaknar imorgon ska jag svänga förbi gymmet innan mässan för att stärka ryggen.

Just det, jag glömde ju säga, dagen slutade väldigt bra igår. Pojkvännen messade att han köpt hem 86% choklad och valnötter, samt att nya Fitness kommit. Yay!

Motiverad

Jag är inne i ett härligt motivationsrus just nu. Träningen är jätterolig och kosten fungerar fint. Det känns som att jag har en skön balans i träningen - styrka ett par dagar i veckan, cirkelträning istället för vanlig styrka lite då och då, lite cykel hit och dit, löpning nån gång och annan kondition en gång i veckan. Med maten känns det också bra. Jag har hittat massvis med nya spännande och nyttiga recept, jag för in mat och träning i Viktklubb på veckorna för att se över dels hur mycket jag får i mig (eller rättare sagt så att jag får i mig tillräckligt mycket) och var energin kommer ifrån. På helgerna släpper jag mattänket och äter mer vad jag känner för. Det känns så bra!

Snyggast.

Om ett par timmar ska jag träna favoritstyrkepasset - armar och axlar, och om jag vågar ska de flesta övningarna ståendes typ såhär. Hur mäktigt ser inte det ut?

Mat på en kvart

Jag låg och bläddrade i ett gammalt nummer av Fitness igårkväll och hittade en serie recept under rubriken "Mat på en kvart". Efter genomläsning fastnade jag för två recept som ska testas, idag och imorgon.

Laxwraps med pepparrotskräm

4 portioner

16 skivor kallrökt lax

8 bitar fullkornstunnbröd

2 finhackade rödlökar

hackad gräslök

2 burkar lättkesella

pepparrot efter smak

Riv pepparrot och blanda med kesella. Bred ut röran på tunnbrödet och sprinkal över löken. Lägg två skivor lax på varje bröd. Rulla ihop. Servera gärna med riven morot eller en sallad.

Näringsvärde per portion: 813 kcal, 29 g fett, 63 g protein, 74 g kolhydrater

Pastasallad med kyckling, valnötter och parmesan

4 portioner

4 dl kokt fullkorspasta

4 msk olivolja

1/2 dl grovhackade valnötter

1 pkt babyspenat

1 röd paprika

parmesanost

4 kycklingfiléer

olivolja

sambal oelek

soja

Dela kycklingen i bitar och marinera med en blandning av olivolja, sambal oelek och soja. Stek i en panna. Koka pastan. Hacka valnötter och riv parmesanost. Skölj grönsakerna och skiva paprikan. Blanda allt och salta och peppra efter smak.

Näringsvärde per portion: 505 kcal, 30 g fett, 35 g protein, 21 g kolhydrater

Lätta recept med få ingredienser, men som ändå låter väldigt goda - I like it! Om en halvtimme ska laxwrapsen testas!

Idag hade jag förresten tänkt ta en morgonjogg, men vaknade med en konstig hals. Tog på mig pulsbandet och konstaterade att pulsen var normal, den låg strax under 50, men var till och med nere på 43 och vände. Coolt! För att ta det säkra före det osäkra reviderades dock joggen till en promenad. Dagens övriga motion blir cykel tur och retur från jobbet, totalt 55 minuter.

Mat och träning

Sådär ja, då var denna träningsveckan officiellt avslutad. En bra vecka där mycket jobb resulterade i färre pass än normalt, men pass där jag ändå fick anstränga mig ordentligt. Idag tränade jag ryggen som bråkat duktigt de sista dagarna, jag ska försöka få tid hos sjukgymnasten snarast. Dagen har också inneburit en friare matdag som inleddes med färska frallor på balkongen. Mysigt och gott. Jag har också testat på Ben och Jerry's New York Super Fugde Chunk (som jag dock nästan tyckte var lite väl söt), och ikväll blir det en liten skål smågodis.

Något som jag inhandlade idag var Satsumas. Äntligen (fast väldigt tidigt)! Jag älskar dem när säsongen just börjat och de är sådär härligt sura.

En av veckans luncher blev favoriträtten lax och valnötspasta. Recept finns här. Gudomligt!

När min kompis var här förra helgen fixade vi ihop en smarrig efterrätt jag måste visa bild på :) Frukt i ugn med riven mörk choklad över. Den mörka chokladen innehöll bitar av pistagenötter, som gjorde att frukten fick en härlig crunch.

Nej, nu är det snart dags för en sen middag i form av fisksoppa och därefter tv-mys.

Hård fast inte så hård löpning

Häröver springer man när man springer runt stora Delsjön...

I fredags stod jag ombytt och klar på jobbet då jag blev avbytt. Planen var att springa en timme i det vackra delsjöområdet som ligger vid jobbet. Inget jättehårt pass och inga direkta kvalitativa inslag, bara 60 minuters löpning i behagliga 80 - 85 % av max.

Det visade sig dock snabbt att den vanligtvis härliga pulszonen inte alls var speciellt härlig i fredags. Det kändes som om jag fick kämpa riktigt mycket för att komma upp i önskad puls, och hela min kropp var obehagligt stel. Benen och framförallt vaderna var stumma, och ryggen kämdes hämmande låst. De 60 minuterna i det fagra området var stundtals riktigt plågsamma. De extrema backarna kring sjön gjorde det svårt att koppla bort hjärnan och komma in i ett bra lunk.

Lyckligtvis var envisheten större än lusten att vända hemåt, så jag fick ihop 64 minuters löpning i precis den pulszonen jag ville. Men hemma igen var jag helt slut. Väldigt mycket mer slut än jag borde varit efter ett pass av denna kalibern. Jag fick dricka en halv gainer, äta en banan och 4 sura remmar (Mmm) för att sluta känna mig skakis och för att kunna närma mig tanken att ta mig till duschen...

Jag tror inte att min återhämtning är optimal just nu. Ett nytt jobb har medfört många extratimmar och många dagar med stor psykisk trötthet. Kanske var inte mina ben riktigt återhämtade efter backintervallerna i onsdags, kanske berodde den höga ansträngningsgraden på något helt annat. Lyckligtvis blir nästa vecka lugnare. Istället för en sexdagarsvecka som denna blir det bara fyra dagars jobb följt av bokmässa och landetvistelse. Ska bli skönt och välbehövligt.

Backintervaller

Direkt efter att jag ställt ned jobbväskan i hallen 19.47 igår bytte jag om till löparkläder. Efter meckande med all utrustning jag börjat samla på mig låste jag lägenhetsdörren cirka fem minuter senare. Då var det mörk. Damn vad det mörknar tidigt nu!

Jag bestämde mig för att jogga till det backiga elljusspåret där jag skulle springa. Det är nog ungefär två kilometer dit, och jag brukar cykla, men så kom jag på att jag måste börja vänja mig vid att springa på asfalt ibland så jag joggade dit. En lagom uppvärmning, men jag blir lite stel i skenbenen och vaderna när jag joggar på så hårt underlag.

Det är inte ovanligt att jag är lite trött då jag börjar springa, men det brukar alltid ge med sig. Om inte annat försvinner det väldigt kvickt om jag börjar tänka på att springa snabbt uppför en lång backe. Tyvärr inte igår. Jag var nog inte bara lite slötrött utan riktigt genomtrött av lite för många intensiva arbetstimmar. Dessutom var det liksom mer mysigt än uppiggande att jogga fram i mörket...

Backen jag sett ut tog cirka två minuter att kämpa sig uppför. Jag hatar att springa så "långa" intervaller. De riktigt korta intervallerna på en halvminut är mycket bekvämare, för då slår inte den riktiga smärtan emot en förrän de sista metrarna, men i långa intervaller måste man kämpa sig genom den. Aj.

Fem intervaller uppför backen hade varit optimalt, men nu blev det bara tre. Varken lust eller ork fanns till fler. De jag genomförde var dock nog så jobbiga, så det blev ett helt ok pass ändå. Enligt pulsklockan var pulsen uppe kring 200 och vände, och visst var det helt helvetiskt jobbigt med illamående och smärta i lungor, men 200?

Anywho, backintervaller - check.

Resten av veckan är lika hektisk den också. Jobbsaker hela dagen idag medför att en dryg timmes cykling blir allt som orkas med. Imorgon ska jag på min lediga timme mellan jobb och sociala aktivieter springa en någorlunda snbb runda på 60 minuter. På lördag hinner jag inte träna, och på söndag blir det någon form av styrka, antagligen rygg. När jag hinner uppdatera bloggen nästa gång har jag dock ingen aning om :) Om inte annat får ni se till att ha en fantastik helg!

Lugn dag

Idag blir en ganska stillsam dag på motionsfronten. Det känns i hela kroppen att jag cirkeltränade igår, det verkar vara en oerhört effektiv träningsform det där! I morse var jag ute på en liten och lugn morgonpromenad på en halvtimme, och senare blir det cykel till och från jobbet, totalt 55 minuter.

Snart ska jag gå och hämta ut ett paket innehållandes en Shock Absorber bh. Jag tröttnade på att aldrig hitta de mest dämpande Shock Absorber bh:arna i butik så jag beställde en från Timaco. Och i söndags då jag var inne i stan upptäcker jag att den nyöppnade träningsbutiken har varenda bh-sort. Great. Jaja, om den jag beställde nu inte skulle passa kan jag skicka tillbaka den och prova ut en perfekt sådan i butiken i stan.

Jag börjar bli lite stel i ryggen. Det är en dryg månad sedan någon knäckte till den åt mig nu. Jag skulle dock vilja vänta någon vecka till innan jag besöker sjukgymnasten, så jag funderar på att springa in en snabbsväng på gymmet innan jobbet bara för att göra de två övningar som brukar få värken att lätta. Det känns dock lite dumt att logga in på gymmet för att tio minuter senare gå därifrån igen... Äh, skit samma. En snabbvisit på gymmet får det bli!

"Du tjejen, med dina biceps..."

En Challenge? - Ja absolut.

Sportlife Challenge, cirkelträning med hög puls. Idag var andra gången jag gick på passet. Första gången var otroligt jobbigt, men idag var det ännu jobbigare.

10 stationer. 40 minuter runt, runt på dessa, en minut på varje. 10 sekunders byte.

Efter det: 5 minuters hinderbana, hoppandes över stepbrädor.

Efter det: Olika varianter av plankan i 3 minuter.

Det är sjukt jobbigt att inte få vila. Det är så jobbigt att varva konditonsövningar med uthållighetsstyrka att pulsen som max var uppe på 190 och som medel var 163 slag per minut (93 respektive 80%).

Ännu jobbigare blev det av komplimangerna. Instruktören var nämligen världens snällaste och mest peppande och överöste mig med komplimanger. Det var allt från "perfekt teknik" till "grymt snygga armar" till "du tjejen, med dina biceps får jag nog hämta fram tyngre vikter". När jag sedan lyckades utföra hyfsat stabila knäböj på typ en uppochnervänd Bosuboll i en minut fick jag så många komplimanger att jag var tvungen att avbryta övningen lite, le brett och tacka.

Underbart roligt med självförtroendeboost, men samtidigt extremt jobbigt! Instruktören var på mig i nästan varje övning, hämtade tyngre vikter och peppade. Inget fusk där inte, jag kunde ju inte! 40 minuters spytuff styrka fick mig faktiskt att kasta blickar mot utgången och toaletterna, illamåendet stod mig upp i halsen.

Jag lyckades hålla ut, fråga mig inte hur, och nu är jag väldigt nöjd med min insats, och väldigt tacksam för grymma instruktörer.

Ett virrevarr av tankar, målbilder och dumdistrig stolthet

Jag sitter och läser om Sofy's satsning, Funrun's otroliga år och funderar över samtalet jag hade med Andréa igår, om hennes strävan efter att testa hur snabb hon kan bli.

Vad har jag för mål egentligen? Jag har aldrig varit speciellt noga med att uttala mina mål. Det är nog till stor del en fråga om stolthet från min sida. Min stolthet kan vara min dumhet ibland. Jag vågar inte uttala mål för vad händer om jag inte når dem? Svarta mörka hål som uppenbarar sig? Och borde inte jag lyckas nå precis dit jag vill utan att visualiera, konkretisera och göra allt det där andra som man ska göra för att lyckas? Fjanttankar Susanna! Våga!

Mitt mål är att ha en stark och funktionell kropp. Att vara vältränad och att se vältränad ut.

Just det här med att se vältränad ut är väldigt viktigt för mig av olika anledningar, men främst eftersom jag inte alls har anlag för att göra det, utan har kämpat mot övervikt sen jag var typ fyra år.

Jag vet att jag är hyfsat vältränad. Jag har en vilopuls på några slag under 50 och jag är stark och har en välfungerande kropp. Kanske borde det räcka. Men det gör inte det. Jag vill att andra ska kunna se det på mig också, jag vill faktiskt det. Och jag vill kunna se det själv.

Det känns dock som om jag famlat i mörkret under våren och sommaren. Funderat över och testat olika sätt att äta och träna, analyserat när jag varit som mest vältränad tidigare, vad jag gjort rätt och var jag gjort fel. Jag har mina idéer, men jag vet inte. Inte heller vågar jag hålla fast vi något tillräckligt länge för att veta vad det är som gör skillnad.

Nu får det vara slut på velandet! Jag ger mig själv en chans till, en månad. En månad av lagom mycket träning, och mat som jag tror fungerar för mig. Om jag inte den 15 oktober kan se skillnaden hoppas jag att min ekonomiska situation tillåter mig att ta hjälp av tjejen som är vätränad och som ser vältränad ut, Andréa, och hennes företag Premera.

Så nu var det bestämt. Då kör vi! (Om en timme börjar cirkelträningen).

Runners Nerd på långpass

Långpass a la Susanna igår. Jag joggar för pinsamt sakta för att berätta hur kort sträcka jag tog mig, men jag sprang i alla fall i en timma och 40 minuter, vilket är rekord för min del. Jag sprang nästan hela tiden, gick i vissa tuffa backar, och under dessa 100 minutrar lyckades jag hålla en medelpuls på runt 160 slag/minut vilket är 78 % av max. Kanske borde man springa lugnare på så långa pass, men i så fall skulle jag liksom inte komma framåt... I och för sig ska jag väl inte vara alltför hård mot mig själv heller, jag springer ju uteslutande i kuperad skog och aldrig på plan asfalt, men det går ändå otroligt sakta. Well, det kan bara bli bättre nu :)

Jag invigde mitt vätskebälte igår och det kändes bra. Något som inte kändes bra var pulsklockan som tappade kontakten med bandet hela tiden, vilket störde mycket och ledde till många irreterande stop. I övrigt var det en väldigt behaglig tur i fantastiskt miljö med frisk och härlig höstluft. Jag hann dock bli duktigt stel i ben och knän innan jag tog mig i mål, och huvudvärken höll i sig många timmar igår, trots riktligt med vatten, salt och mat.

Sambon pikade mig förresten friskt innan jag skulle ge mig iväg, över vilken löparnörd jag har blivit med all utrustning. Själv tycker jag mest att jag ser cool ut, så det så ;)

Roligare styrketräning och mitt första vätskebälte

Vid det här laget är det nog ingen hemlighet att jag gillar att styrketräna. Jag älskar känslan av muskelkontakt och pump, att träna med fria vikter framför spegeln och se de muskler jag kämpat för spela under huden. Mest av allt gillar jag att styrketräna helt själv, med stillhet runtomkring mig men musik i öronen. Meditativt.

Vad jag dock inte gillar är andra människor som tränar, speciellt inte dem som pustar och stånkar från repetion ett till och med set fyra. De stör mig. De stör min koncentration och mitt fokus. Bäst av allt trivs jag alltså i gymmet hemma på föräldragården, där jag faktiskt kan vara helt själv. I brist på detta får jag försöka besöka gymmet under de tider då det inte är mycket folk där. Tur för mig att jag inte bara jobbar dagtid, alltså.

Min förkärlek för fria vikter gör att ryggen är den del av kroppen som jag tycker minst om att träna. Dessvärre är den för mig just nu den viktigaste, vilket gör att styrketräningen inte har varit riktigt lika rolig på sistone. Men nu ska det bli ändring på det! Idag ska jag besöka gymmet under "lågtrafik" och på schemat står biceps, triceps, axlar och bröst. Underbart! Jag ser så fram emot att ställa mig framför speglarna och greppa ett par hantlar - och så bara nöta. Ska bara hämta upp mitt sista lass tvätt, ladda mp3:n, och sedan blir det åka av!

Vätskebälte

Igår köpte jag mitt livs första vätskebälte. Jag är så stolt och så förtjust! När jag kom hem med det igår satt jag i flera minuter och beundrade alla genomtänkta finesser. Praktiska flaskor som är smidiga att dricka ur, reflexer, tre fickor med dragkejda och två fickor med kardborre där mp3:n lätt för plats. Very nice. Pro Touch är märket och det köptes på Intersport för 199 kr. Gissa vem som ska springa långpass imorgon!

Styrketräning för rygg och mage

Åh vad jag somnade gott igår! Sov över tio timmar och vaknade med en vrålande mage.

Efter lunch stack jag till gymmet och tränade (surprise!) mage och rygg. Övningarna går finfint och ryggen är så mycket bättre. Sucess! Jag ändrade om lite i övningsordningen idag och lade bland annat chinsen i mitten istället för först, och det var nog bra. Jag har haft lite svårt att få ordentligt kontakt i övningen annars på något konstigt sätt, men idag kändes det i hela ryggen och då blev det mycket lättare att ta i. Ska nog göra så i fortsättningen också.

I övrigt var passet inget särskillt förutom att jag nöjt konstaterade att 2 * 30 sekunders planka på vibrationsplattan inte är särskillt svårt längre. Nästa gång blir det 2 * 40!

För att jag älskar det här

Det hade varit så lätt att strunta i träningen idag. Ett 28 timmar långt arbetspass varav fem timmar sovande jour lämnade mig gråtfärdigt trött. Ingen egentid, dåligt med mat, ingen tid för mellanmål, visserligen mycket frisk luft men alldeles för höga ljud. Ståendes i hallen haglade argumenten hit och dit i hjärnan, och tungt vägde rösten som sa att jag inte behöver träna en dag som denna. Då det slog det mig - det klart att jag inte behöver träna. Det klart att jag lika gärna får sätta mig i soffan och slumra till redan nu. Men så kommer det inte att bli. Jag kommer att ge mig ut i löpspåret, och det kommer jag att göra för att jag älskar det och för att jag behöver det.

Enligt schema - intervallpass.
Enligt min kompromissande och sönderanvända hjärna - kvantitet framför kvalitet en dag som denna.

20 minuter är ok.

30 minuter är bra.

40 minuter är väldigt bra.

3o minuter blev det, löpning med lite fokus på backar. Satsningen var att springa lika snabbt uppför som på plan mark, vilket faktiskt gjorde att passet liknade ett intervallpass, fast utan att jag behövde anstränga hjärnan med tider. Optimalt, eller vad?

Och när jag sprang såg jag ut över ett regnigt Göteborg med stolthet. Träningen är jag nu. Träningen är inte något jag planerar in vid sidan av och som jag väljer bort då livet blir hektiskt.

Jag gör det för att må bra.

Jag gör det för att jag älskar träningen.

Morgonpromenad

Idag var det återigen dags att utforska omgivningarna och hoppas på att hitta fler fina och närliggande skogspartier. Denna gången gick det inte lika bra. Jag gick upp på ett mindre berg som såg grönt och fint ut bara för att upptäcka att det låg fullt med villor överallt. Dessutom fick jag skoskav redan efter 20 minuter. Inte världens mest behagliga promenad, alltså.

Nej tacka vet jag den lilla rundan jag ramlade över för några veckor sedan. Lite för kort och väldigt backig, men oerhört vacker. Se bara hur inbjudande den ser ut trots att bilderna är tagna i ösregn:

Morgonens raska promenad blir dagens enda träning. Vid tolv bär det av till jobbet, där jag sover över och jobbar morgondagen också. Imorgon eftermiddag tänker jag ge mig ut och springa, det kommer nog vara välbehövligt att rensa huvudet då också :)

Älskade idiotiska Christina;

Man behöver inte se ut som om man rymt ur en lågbugetfilm med S&M innehåll för att få uppmärksamhet, och speciellt inte om man är en sångerska i världsklass. Lite självrespekt och lite skärpning tack! (Eller som en kompis nyligen uttryckte sig över en liknande grej "Hallå vakna tjejer, det är 2008, ni behöver inte förnedra er längre!". A du är underbar!)

http://www.mtv.com/overdrive/?id=1518072&vid=272682

Body Combat - kickar rent huvudet

Idag var första dagen för mig på ett nytt jobb. En väldigt rolig dag men med alldeles för många intryck och för mycket information. Då var det väldigt skönt att köra direkt från jobbet till gymmet och ge sig in i en Body Combat med världens snyggaste Pernilla.

Dagens matintag var inte det bästa - avsaknaden av raster gjorde det svårt att hinna äta. På förmiddagen stack jag iväg och försökte tvinga i mig ett par skedar naturell keso vilket orsakade kväljningar. Till lunch fick vi förvisso väldigt god kyckling, dock med snabbt försvinnande energi i form av vit pasta. Eftermiddagens kanelbulle kompletterades dock med en burk kesella och ett päron och ett äpple.

Inne i Combatsalen sprudlade Pernilla som vanligt med sin energi och fick mig snart att längta hett efter att ta ut mig till max. Att ha coola Julia jämte sig gjode inte heller passet sämre. Jag fick dock kämpa en hel del med min vilja, för min ork var inte den bästa och pulsen var väldigt hög, men när motivationen tröt var det bara att kasta en blick upp mot scenen och få kraft.

Efter Combat och lite snabb ryggträning stod pulsklockan på 56 minuter och 163/196. Nu ska jag hugga in på sambons goda tacopaj.

Female fighter. Het!

Experiment i köket - ni måste också testa!

Igårkväll mådde jag dåligt igen, huvudvärk och öm i halsen. Lade mig tidigt. Sov gott. Imorse vaknade jag pigg. Sådär har det ju hållt på i över en vecka nu, vilket är väldigt tröttsamt. Jag hade nog kunnat ge mig ut på en liten löptur idag, men regnet öser ner och det känns som det vore att pusha min luck att göra det. Istället vilar jag idag och imorgon (det är kräftskiva ikväll), och sätter igång med träningen igen på måndag. Eftersom jag har tränat lite mycket de senaste veckorna gör det nog ändå bara gott med lite extra vila, oavsett om jag är någon infektion i kroppen eller ej.

Experimentet

För några veckor sedan hittade jag en bild på ett häftigt bröd i en veckotidning som jag dessvärre inte kommer ihåg namnet på nu. Efter uppstigning idag satte jag igång med att försöka baka ett likadant själv.

Det blev lite pusslande med brödbitar

Såhär såg den komplicerade ritningen ut.

Ser ni vad det ska föreställa nu? Ett kräftbröd! Hur coolt som helst, och roligt att ge bort till värdparet på kvällens kräftskiva.

Efter jäsning nummer två

Brödet tillverkades genom att forma tre bullar till kropp och en större till huvud. Avlånga brödbitar till klorna, som jag skar veck i. Stjärtfenan formades av ett halvcirkelformat bröd med streck i. Till ögon använde jag russin, men jag tror det rekomenderades svarta oliver i grundreceptet.

Det färdiga kräftbrödet! Så gulligt!

Närbild på huvud och klor

Och på stjärtfenan

Vad tycks?

Jag hade som sagt inte det riktiga receptet till kräftbrödet, så jag använde mig av "Bröllopsbullar" från Bonniers nya kokbok. Med lite modifikationer blev mitt recept som följer:

50 g jäst
2,5 dl mjölk
2 dl lingonsylt
1,5 tsk salt
5 dl rågmjöl
3 dl fint dinkelmjöl
2 dl vetemjöl

Degen rördes ihop som vanligt, med fingervarm mjölk och jäst, sedan resten av intredienserna. Jäsa 40 minuter, forma brödet, jäsa 20 minuter till, grädda i 225 grader i cirka 25 minuter.

Inte riktigt 100

Nu är det sådär svårt igen. Planen var att efter gårdagens vila springa fartlek idag och styrketräna benen imorgon (och vila igen på söndag). Men det känns kanske lite som om någonting är på gång i kroppen. Har satt på pulsklockan för att kolla läget, och visst sjunker pulsen ner strax under 50 om jag ligger still, precis som den brukar och ska, men sen sticker den upp högt igen när jag börjar röra mig. Högre än den ska. Samtidigt har jag gått och dragits med denna känslan i flera veckor nu, och kunnat träna utan att någonting hänt. Kanske är det mer inbillning och rädsla för att bli sjuk än faktiska symptom? Nu vet jag inte hur jag ska göra.

Jag skulle kunna ta styrkan idag och skjuta konditionen tills imorgon då jag kanske fått fler ledtrådar om vad som är på gång. Samtidigt är ju benstyrketräning ganska påfrestande för konditionen det också, och löpningen blir väldigt mycket mer obekväm om den genomförs med stela ben imorgon.

Åh, hur ska jag göra?

Update:

Det blev styrketräning, följd av åtta minuters väldigt lugn joggning. Kanske kan det sistnämnda göra så att träningsvärken inte är alltför hemsk imorgon... Hursomhelst kändes det helt som vanligt att träna, och direkt efter det åkte familjen och jag och åt på restaurang. Där fyllde jag bland annat på med massvis av vitaminer och annat välgörande i salladsbuffén. Mental återhämtning sägs ju hjälpa kroppen så den har jag jobbat på också, dels vandrat omkring lite i skogen och njutit av stillheten, och dels cyklat och hälsat på ett par sällskapliga arbetshästar som en granne har (bild kommer senare, glömde telefonsladden i Gbg). Nu bär det av till besök hos Mormor, och senare min faster som lägligt nog råkar vara massör. Ha en underbar fredag!

Dagens mat: Kålsoppa med frikadeller

Det är läskigt att laga mat som man knappt vet vad det är, och än mindre vet hur det ska smaka. Ännu läskigare är att laga sådan mat för första gången när tio personer ska äta av den. Dessvärre var inte matlistan på jobbet nådig idag:

Torsdag: Kålsoppa med frikadeller

Efter två timmar av kokboksletande, receptsurfande och inte minst matlagning står jag nu med rätten färdig, och jag måste säga att det smakar bättre än det låter. Nu ska det bli gott med lunch!

Jag använde mig bland annat av det här receptet. Dessvärre inte speciellt informativt för en nybörjare, men det blev som sagt ok till sist.

Nytt mellanmålsförslag

De där äppelbitarna jag gjorde i ugnen igår blev aldrig uppätna. Idag stod de lägligt nog längst fram i kylen då jag letade efter någonting att blanda keson med. Hur gott som helst! Saftiga äppelbitar med en smak av kardemumma och kanel. Mums!

Nu kan jag andas igen

Sökte på bilder på "ryggmuskler", men fick bara upp artiklar om hästar som behövde bygga ryggmuskler. Denna var så söt att jag gav upp letandet efter människomuskler och tog med den istället!

Det var verkligen en märklig kväll igår. Det måste ha varit något fel på mina hormoner, för jag kände mig verkligen lika on egde som jag kan känna dagarna innan mens. Saken var bara att jag just haft den. Weird. Jag gick till sängs tidigt (mycket för att skona pojkvännen från mitt ickesoliga humör) och sov ut imorse. Då jag vaknade vid halv nio kändes allt bra igen. Kanske behövde jag bara vila lite.

Efter underbar frukost i sängen ihop med älsklingen bar det av till gymmet. Rygg och mage stod på schemat. Det är så häftigt hur de övningar jag fått av min nuvarande sjukgymnast/kiropraktor kan ersätta de kiropraktorsbehandlingar jag var tvungen att få var och varannan vecka. När jag nu börjar få ont i ryggen (vilket var ytterligare en faktor som jag var gnällig över igårkväll...) är det bara att sticka till gymmet och träna igenom övningsschemat. En timme senare kan jag andas igen.

När mig rygg låser sig minskar den nämligen min lungkapacitet med någon procent. Antaglien inte alltför många procent, men det känns ändå. Ni vet som ibland när man vill ta ett sånt där riktigt djupt andetag... men så går det inte. Men nu, efter gymbesöket kan jag andas igen.

I eftermiddag väntar Ikea besök, latte på något mysigt café samt drömmande på en husutställning.

Kvällsplan

Ingen träning ikväll. Bara seminyttig mat.

Mangoglass

Frusen mango mixad med en matsked turkisk yoghurt

Äppelbitar i ugn med kanel och kardemumma, antagligen serverade med en klick turkisk yoghurt (fast nu när jag redan satt in dem i ugnen är jag inte sugen längre, crap)

För övrigt väldigt smart val att stanna hemma ikväll. Jag är helt orkeslös och virrig. Antingen håller jag på att bli sjuk eller så håller jag på att bli något annat hemskt.

Jajaja, jag lyssnar, jag lyssnar!

Idag var planen att gå på ett pass Afro Power dance. Jag har bara gått på afro en gång tidigare, och då tyckte jag att det var väldigt kul, så jag såg fram emot kvällens pass. Kroppen var dock lite stel efter gårdagens cirkelträning (och cykel tur och retur till jobbet), men på träningsschemat inför kommande dagar stod bara ryggstyrka imorgon, och vila på torsdag, så jag tänkte att jag nog överlever.

Jag satte mig på cykeln hem från jobbet och upptäckte en stark motvind. Pust och stön, men jag hade i alla fall Amy Winehouse i lurarna vilket gjorde färden lite lättare. 25 minuter senare stod jag svettig i hallen och tog av mig ryggsäcken.

Plötsligt kändes det oerhört ansträngande att packa om ryggsäcken från jobb- till träningsväska. Och kroppen kändes inte speciellt pigg på ett nytt konditionspass två timmar och fem minuter senare. Jag tänkte i någon minut på hur jag nog tränat lite för mycket på sistone och bestämde mig för att avboka afropasset. Klockan var då 16.28. Om jag inte avbokade passet innnan 16.30 skulle jag få böta 50 kr. Turligt nog var pojkvännens dator påslagen så jag slängde mig över den och hann avboka med en hel minut till godo :)

Nu i efterhand känns beslutet att stanna hemma ikväll väldigt moget och dessutom välbehövligt att lyssna på kroppen. Jag ska bara sitta i soffan ikväll, wohoo!

Cirka 45 sekunder in i klippet kommer de underbara citaten

Maxpuls 237

S -Challange, cirkelträning med hög puls

Idag testade jag för första gången en höstnyhet på Sportlife, S-challenge. Vi var ett tjugotal personer som var nyfikna på klassen, och jag blev inte besviken.

När vi kom in i salen var nio stationer uppställda längs med väggarna i salen. Efter en snabb genomgång fick vi veta att de skulle angripa vader och konditon, lår, biceps, rygg, kondition, bröst, baksida lår, axlar och triceps. Ganska allsidigt alltså. För varje station fanns ett antal alternativ på övningar, med olika svårighetsgrader och vikter.

Jag såg mig om i rummet och konstaterade att det var skönt att det var så få stationer som koncentrerade sig på konditionen, men det var fel tänkt skulle det senare visa sig. Uppvärmningen bestod i att springa runt i lokalen och utföra diverse hopp och löpvarianter. Inte den mest skonsamma uppvärmningen om ni frågar mig, denna uppvärmningen handlade om att börja springa snabbt direkt, men pulsen fick man ju upp i alla fall. Och uppe stannade den.

Vi parades ihop två och två och satte igång. 60 sek på varje station, 10 sekunders vila/byte, och så runt så i drygt 30 minuter. Inte ens en vattenpaus erbjöds. Det var tugnt, det var skakigt och det var antagligen högst effektivt. Jag vet inte om det berodde på det höga tempot eller på mitt extremt dåliga matintag dagen före (bakisdag med choklad istället för riktig middag), men jag var väldigt mycket svagare än jag brukar. I biceps curlar jag exempelvis vanligen lätt med 12 kilos hantlarna, men nu var det jobbigt att använda stången med 12 kilo på. Antagligen såg jag väl ut att vara starkare än vad jag lyckades prestera, för vid två tillfällen kom instruktören fram och slängde på extravikter åt mig. Det såg nog lättare ut än det kändes... Pulsen höll sig på samma nivå som under uppvärmningen, och inte ens på de övningar som bara ansträngde små delar av kroppen, som just bicepscurl, sjönk den. Pust!

Varv efter varv avklarades, och mjölksyran brände. Ändå var det väldigt roligt. Det var kul att kämpa två och två, och skönt att veta att man inte behövde vara så lång tid på varje station.

Då det var en kvart kvar av passet bröt vi och skulle börja springa från sida till sida i lokalen samtidigt som vår partner försökte hålla kvar oss. Roligt men väldigt jobbigt! Sist men inte minst plågades vi med upphopp, grodhopp och plankor.

50 minuters pulshöjande styrketräning blev det, vilket bevisades av pulsklockans 158/187 (maxpulsen enligt klockan var dock 237, vilket är fysiskt omöjligt för mig, så jag kör på min högsta noterade puls istället, som alltså var 187).

Nu efter passet är jag skönt trött i nästan hela kroppen, och det känns verkligen att musklerna fått sig en ordentlig genomkörare. Denna sortens träning känns väldigt effektiv, och jag skulle önska att jag kunde träna såhär 1-2 gånger i veckan. Dessvärre erbjuds passet i nuläget bara en gång/vecka - måndagar kl 11.30. Kanske ingen tid man alltid kan passa, men jag ska definitivt försöka att vara där så ofta det går!