Varm helg

En helg av värmande relationer, god mat och galna upptåg.

I fredags åkte sambon och jag till ett par kompisar där vi bland annat avnjöt underbar Ben och Jerry glass. De är sjukt beroendeframkallande, jag borde aldrig ha smakat dem :)

Direkt efter uppstigning på lördagen gav jag mig ut i skogen för en löprunda. Kroppen kändes tyvärr inte helt ok, och pulsen var lite konstig, så det blev bara 20 mintuers jogging och 20 minuters promenad.

Efter dusch och ompackning åkte jag in till Skövde och till en kompis jag inte träffat på ett tag, och där stannade jag tills jag blev hämtad av pojkvännen i eftermiddags. På lördagseftermiddagen avnjöt A och jag en underbar buffé på restaurangen Voda. Själv plockade jag ihop en sallad av isbergssallad, fetaost, lufttorkad skinka, krutonger, valnötter och en röra av soltorkade tomater. Helt fantastisk!

Lördagskvällen spenderades i goda vänners lag, och de galna händelsena var otaliga och ledde till massvis med skratt. Jag tror att Julia kommer att ge en rolig redogörelse av helgen så småningom om ni är intresserade.

Idag har jag bland annat fikat ihop med kompisar, vilket återigen gjorde mig lycklig och varm i bröstet. Dessutom fick jag en perfekt latte, ännu bätrre, =D

Imorgon ska jag prova på S-Challenge för första gången, någon form av cirkelträning om jag förstått det hela rätt. Spännande.

Ps. Jag vann denna omgången av Lina Likes, yay!

Jag tror att jag har tränat lite för mycket

Igår när jag skulle somna var jag egentligen jättetrött, men kunde verkligen ändå inte somna. Kroppen och framförallt pulsen kändes lite konstig. Dels slog pulsen ofta snabbare än den borde vid sängliggande, och dels sjönk den ibland ner till normalläge för att sedan skjuta iväg och bli snabbare igen. Och även fast kroppen rimligen borde vara helt slut efter all träning som skett den dagen var den inte det, bara pigg och redo för fler ansträngningar.

Hm.

Jag tror jag har tränat lite för mycket.

Den senaste tiden har jag tränat en eller två gånger om dagen, fem-sex dagar i veckan. Det kan exempelvis ha varit jogging på morgonen och styrka på dagen, eller powerwalk på morgonen och konditionsträning på kvällen. Soo faar so good. Ganska mycket träning, men med två vilodagar borde det funka. Men! Sedan har vi cyklingen till och från jobbet också. Jag har en dryg mil till jobbet, så varje dag blir det totalt 55 minuters cykling där jag har en puls på runt 67% av max. Den "träningen" är inte att underskatta! Ibland glömmer jag att räkna med den, eftersom jag inte byter om till träningskläder för att cykla till jobbet. Samtidigt är jag svettig då jag kommer fram, får tvätta av mig och byta tröja.

Om vi ser till igår som ett exempel på träningsdag. Då såg dagens pulshöjande aktiviteter ut som följer:

• Cykel tur och retur jobb, 55 min, 67% av max.
• Cykel tur och retur gym, 30 min, 65% av max.
• Styrketräning 30 min, puls kanske 55% av max.
• Body combat 50 min, 81% av max.

Alltså 165 minuter, eller 2 timmar och 45 minuter med en medelpuls på kanske 70% av max. Det är ganska freaking mycket, och ändå inte en helt ovanlig dag för mig. Inte konstigt att det märks på vilopuls och i kroppen.

När denna insikt slog mig igår bestämde jag mig för att sova lite längre idag, och sedan helvila kroppen genom att ta bilen till arbetet idag. Det är liksom inte ok att anse sig vila en dag då man cyklar 55 minuter med så hög puls. Fy på mig!

Hädanefter ska jag se till att ha vilodagar de dagar jag slipper cykla, och att bara träna en gång extra de dagar jag faktiskt cyklar. Punkt. Icke förhandlingsbart, hur roliga pass som än erbjuds.

Dominans på Combaten

Åh dagens Combat ihop med Julia var hur kul som helst! Det var så mycket roligare att träna när man var två, speciellt då man delade in sig i två led och stod mitt emot varandra och slogs. Eftersom vi båda är ganska grymma och väldigt envisa blev det fina strider och hög puls. Så härligt! Snacka om att vi dominerade ;) Julia är verkligen jätteduktig på Combat, måste se till att gå på något pass hon leder snart! 48 min 163/195(!) visade klockan.

Innan Combaten såg jag till att träna ryggen lite, för det blir ingen tid till det förrän i nästa vecka sen. Imorgon blir det ingen träning alls, och på lördag förmiddag ska vi hälsa på ett par kompisar på landet, så då går det ju inte att göra annat än att springa i skogen =)

Ni vet den där bloggkollsgrejen

Följ min blogg med bloggkoll

Nu får jag väl också återta kontrollen då. Följ gärna min blogg med bloggkoll ;)

Stelt

Det är förskräckligt vad stel jag är idag. Främst i benen, och så lite i ryggen. Cyklingen till jobbet gick så långsamt, och det brände i låren och rumpan hela vägen. De där tramsiga dansstegen chokade nog musklerna lite i alla fall.

Jag hoppas att stelheten ger med sig framåt dagen, för ikväll ska jag BodyCombata ihop med Julia, och då går det inte att hålla igen!

Man skulle förresten kunna hoppas på att all stelhet skulle göra att kroppen kändes hård, men idag känns det som motsatsen. Hela jag är en mjuk vätskeklump. Längtar tills på lördag då mina hormoner bör vara i normalare nivåer igen.

Tramsig Jam

Nej, dagens BodyJam var inget för mig. Instruktören, som såg ut att vara runt 17 år, avhöll sig snällt från att beskriva de rörelser hon utförde. Jag antar att hon trodde att vi skulle kunna ta till oss alla steg samtidigt som vi iaktog henne, spegelvände allt i huvudet och sedan själva snurrade på rätt håll. Det funkade sådär. Dessutom var passet väldigt fragmenterat med en låt här och en låt där med olika steg, vilket gjorde att man inte hann komma upp i puls. Värst var klapparna. I slutet gjorde vi inte annat än Step touch med klapp. Det kändes oerhört fånigt. Klapp... klapp... klapp... klappklappklapp... klapp... Boring!

Tacka vet jag vanliga danspass där stegen byggs på och man i slutet får ta ut sig genom att köra hela kombinationen massvis med gånger till medryckande musik och cool belysning.

Nu ska jag lägga mig i soffan och dricka vitt jordgubbste (och dricka vatten och äta mat).

(Pulsklockan funkade inte, men turligt nog har jag just börjat prenumerera på Fitness igen och hämtade ut pulsklockan från dem idag. Antagligen håller den i ett par månader som alla andra klockor man fått av dem, men det är ju alltid något).

Lugn morgonlöpning följd av intervju

Imorse skuttade jag ur sängen och i löparkläderna. Väl utanför dörren upptäckte jag att det regnade ganska bra, men kom på att jag inte skulle vara ute så långe och orkade inte hämta regnkläderna.

30 minuters lugn jogging (154/171) blev det, med det primära syftet att känna av läget med den stukade foten. Den före detta stukade foten visade det sig, för den gjorde inte ont alls, varken under eller efter joggingen.

Efter lunch var jag på intervju för ett timvikariat på en arbetsplats som jag väldigt gärna skulle vilja få in foten på. Och vet ni, jag gjorde succé!! Intervjun gick jättebra, cheferna ställde relevanta och intressanta frågor som det kändes som jag svarade bra på. Nu ska bara brevidgången avklaras och sedan är det bara att vänta på att någon blir sjuk... eller tar semester :)

Ikväll väntar ett pass BodyJam. Jag har inte tränat det sedan i våras så det ska bli spännande. Jag har varit ganska spänd och nervös idag på grund av intervjun, så det ska bli skönt att släppa allt och tvingas koncentrera sig på att dansa i rätt riktning.

Vet ni förresten hur mycket 1,5 morot blir om man river den? På talriken nedan har jag redan hunnit sluka hälften...

Vill du veta hur mycket kraft du har i benen?

Min storebror, som tävlar i Strongman, har kommit över en ny märklig styrketräningsmaskin. Såhär ser den ut:

En styrkemaskin med en stång och kedjor, och på stången sitter en våg som mäter hur hårt man drar/pressar. I maskinen kan man utföra runt tio basövningar som exempelvis marklyft, benpress och bänkpress.

Idén med maskinen är att man ska ta i så mycket man bara orkar, och maskinen registrerar med hur många kilon man tar i. I bilden nedan drar exempelvis Seb så hårt han kan med ryggen, och så registreras det hur många kilo han dragit med. Denna extrema belastning av musklerna ska kunna användas för muskeltillväxt.

Huruvida den funkar kan jag inte uttala mig om, men Seb har en kompis som bara tränar på detta sätt och för honom verkar det fungera.

Hursomhelt testade vi den igår, och på bilden nedan mättes magstyrka. Här kunde jag stolt konstatera att jag var starkare än både pojkvännen och brodern, så all min magträning har gjort nytta. Desstuom har jag träningsvärk idag, trots att jag alltså bara använde magmusklerna i ett par sekunder.


Nedan syns bicepsövning (ja, min bror har i princip alltid bar överkropp, gärna ända in på vintern...)


Benpressen var klart roligast. För att utföra den låg man på rygg med benen i luften och tryckte på en stång. Det är maskinen som syns till höger på översta bilden. Riktigt häftigt att se hur stor kapacitet ens ben egentligen har! Själv kan jag tydligen trycka med en kraft av runt 450 kg med låren, och nästan lika mycket med vaderna (vaderna var jag förresten också starkast på, trots att herrarna är tyngre än jag, hihi).


Utvärdering:
Häftig maskin som ger synligt kvitto på hur stark man är i olika muskelgruper. Att använda den till kontinuerlig träning vet jag inte riktigt om den är bra för - det känns som att den frestar en del på kroppen i och med den stora ansträngningen, men samtidigt borde just detta öka muskeltillväxten. Hur som helst en riktigt rolig grej att testa!


Bonus: Brodern ville gärna få visa när han lyfter stenar också. Som mest har han lyft en 160 kilos sten, alltså en sten av samma vikt som Magnus Samuelsson lyfte som tyngst på kvaltävlingen till världens starkaste man. Coolt.

Förresten, jag har märkt under dagen idag att det visst inte bara är i magen jag har träningsvärk. Jag är även trött i rygg, framsida och baksida lår samt vader. Häftigt.

Långpass på cykel

Dagens långpass fick bli på cykel istället för på löparskor. Min fot är visserligen mycket bättre idag och ömmar knappt alls, men jag ville inte ta några risker.

Såhär efter passet kan jag konstatera att det är svårt att komma upp i någon vidare puls då man cyklar på plana trafikerade cykelvägar. Jag ville ha hittat ut till någon landsväg (är tillbaka i Göteborg igen), men misslyckades.

86 minuters cykel blev det i alla fall, med en medelpuls på 65% av max. Det är så mycket tråkigare att cykla än att springa! Dessutom inte alls skönt för ryggen, inte på min cykel åtminstone. Jag hann bli duktigt trött och stel i ryggen innan jag var hemma.

Nu sitter jag i soffan och har just ätit två portioner av min nya favoriträtt - Kikärtsbiffar med yoghurtspagetti. En rekonstruktion av den underbara middag Sofy bjöd Andréa, Emmelie och mig på under Bootcampen. Mm. Så fort jag fått lite mer energi ska jag berätta om det väldigt annorlunda gymbesök som jag var med om tidigare idag.

Kikärtsbiffar utan ägg faller sönder och får gratineras lite i ugnen

Imponerande ben, mindre bra fötter

Jag lånade en bok utgiven av Runners World i veckan, som heter "Spring snabbare". Där fanns många bra beskrivningar på hur man kan lägga upp variera de olika löppassen man springer. Fartlekar bara på känn (utan pulsklocka), backträning för sig eller i långrundor, intervaller på bana i tävlingsfart där man adderar ett antal sekunder. Det bästa för mig var dock att de gav förslag på vilka pulszoner man ska hålla sig inom på de olika passen. Jag har annars lätt för att springa för fort på distanspassen, och för sakta på tempopassen.

Efter lusläsning av boken, och en matladdning som hette duga (GI kycklingburgare på Max, chokladbrownie på McDonalds) gav jag mig på ett försökt till tempopass igår. Enligt boken ska man då ligga på 85 - 92% av sin maxpuls och springa i runt en halvtimme (som nybörjare). Pulszonen ska få en att ligga precis under mjölksyregränsen, så att man pushar sig så mycket som möjligt utan att få stela ben.

Här hos svärföräldrarna finns en superfin skogsrunda som är mellan fem och sex kilometer lång, vilket skulle bli perfekt för min tempoträning. Ösregnet höll dessvärre i sig, men jag tänkte att jag nog inte blir alltför blöt på en halvtimme. Efter uppvärmning satte jag iväg i ett tempo som var cirka 85 % av max och det kändes bra. Det var som segast i början faktiskt. Sen bara ökade jag.

Bitvis var jag uppe kring 90 % och snuddade, och enligt pulsklockan hade jag som max en puls på ett ynka slag från min riktiga maxpuls (så trött kände jag mig dock aldrig, så klockan kan ha överdrivit lite). Hursomhelt kände jag mig stark och smidig i benen hela rundan trots att jag var blöt och rimligen nära mjölksyregränsen.

Tillbaka på gården var jag efter 30:30, helt fantastiskt bra! När jag började jogga den där rundan för ett år sedan tog den minst 40 minuter. Wohoo!

Efter dusch märkte jag dock att min ankel ömmade och var svullen. Jag vet att jag snubblade lite en gång under passet, men märkte inte att den ömmade då. Under kvällen igår värkte den en del, men idag är svullnaden nere och värken borta. Puh! Idag är det för övrigt vilodag, vilket passar min fot bra. Det passar förresten benen bra också, för idag är de snarare stela än smidiga...

Update: Aj, riktigt bra i foten var jag visst inte. Och lite svullen kanske den är... Undrar vad man skulle kunna träna imorgon om den fortfarande ömmar? Aja, det blir ett senare problem. Nu ska pojkvännen och jag packa in oss i bilen för en lång mysig bilfärd i regnet, då jag ska dricka latte och läsa Stieg Larsson. Nice.

Snabbrapport

Tänkte bara upplysa om vad jag håller på med :) Igår förmiddag drog jag med pojkvännen till gymmet och tränade rygg och mage. Magträningen blev sådär eftersom jag hade grym träningsvärk bara efter plankan på vibrationsplattan som jag testat lite snabbt två dagar tidigare. Coolt. Därefter tog vi bilen ner till Skåne och svärföräldrarna. Igårkväll blev det en mysig skogspromenad med en lånad hund, och imorse tänkte jag ha sprungit. Vad som väckte mig imorse var dessvärre ösregn så motivationen försvann då insikten om ickeiexisterande regnkläder kom. Nu har jag intagit en stor frukost, ska sticka till Center Syd och kolla på lite kläder, och hoppas på att regnet lättar framåt dagen. Ha en fin helg!

How knew...?

Vem kunde ha vetat, sjöng Pink i början av spinningpasset. Om jag hade vetat hade jag inte besökt gymmet idag.

Som ni kanske kommer ihåg styrketränade jag ben och rumpa i tisdags, och avslutade passet med lite vibrationsträning. Träningsvärken efter passet har inte varit sådär brutal som benträningsvärk kan vara, jag har mest känt mig stel. Efter gårdagens vila bokade jag sedemera idag glatt in mig på ett RPM (spinning) pass.

Jag cyklade de 15 minutrarna till gymmet och satte mig någorlunda uppvärmd på cykeln. Så startade passet och jag konstaterade att jag började svetttas jättemycket direkt (det är obehagligt när man sitter på spinningcykeln och svettas, så det rinner från armhålorna ner för armarna).

Så kom låt nummer två, How knew med Pink, och en upptrappning av uppvärmningen. Och där satte mjölksyran i. Hårt. Sedan övergav den inte mig knappt förrän jag spinnat klart, cyklat hem, och satt mig i soffan.

Spinningpasset var plågsamt. Jag hade ingen styrka alls i de stumma benen, och jag orkade knappt ens stå upp! Usch. Jag hade redan iförväg bestämt mig för att ta det lite lugnare på passet, men kanske inte såhär lugnt. Jag kunde inte använda benen för att komma upp i någon puls alls. Men svettas gjorde jag...

Efter 40 aktiva minutrar stod pulsklockan på 134/174 och jag kunde stappla av cykeln. Nu är jag så seg i benen att jag tror jag fuskar och tar bilen till jobbet istället för att cykla. Så illa är det.

Har Kellogs Frosties byggt Phelbes superkropp?

Det är i alla fall signalerna som sänds ut, nu när Pheleps tydligen börjat sponsras av Frosties. Kanske inte det mest givna sponsoravtalet... Läs mer här.

UPDATE: Hittade just den här hos Perez också, haha.

Magträning på plattan

Så var det efter knappt fyra veckor dags att besöka sjukgymnasten igen. Jag har blivit oerhört mycket bättre i ryggen sedan jag började gå till denna sjukgymnast/pt/kiropraktor. Fantastiskt skönt! Under dessa fyra veckor har jag knappt haft några besvär alls, och övningarna jag fått gör verkligen underverk. Lycka!

Efter lite korrigering och massage fick jag lite fler övningar av sjukgymnasten. Bland annat visade han mig väldigt sköna stretchövningar jag kunde göra på vibrationsplattan (de är visst mycket vibrationsträning i mitt liv just nu!). Då jag hade stela ben från gårdagens styrka var det helt härligt att exempelvs ställa sig och stretcha vaderna på vibrationsplattan.

Nu fick jag ju inte bara tips på stretch, utan även fler styrkeövningar. Bland annat visades plankan, fast med armbågarna på plattan. Vibrationerna ska angripa de djupa magmusklerna, och det kändes verkligen så också. Det sög ordentligt i magen... Dessutom ska jag göra övningen på bidlen nedan samtidigt som maskinen vibrerar oregelbundet och i vågor. Häftigt men svårt.

Det ska bli roligt att utforska vibrationsträningen i detta syftet också!

Vibrationsträning mot celluliter

Idag vaknade jag upp med fruktansvärd träningsvärk i baksida axel, och med ordentligt stela ben. Den där Combaten visste verkligen var den tog! Egentligen hade det varit skönt att vila idag, men då jag vet att det inte finns tid till träning imorgon besökte jag gymmet för benträning idag i alla fall.

Utgångsläget var alltså inte det bästa, men efter ordentlig uppvärmning kunde jag höja vikter i ett par övningar och var mer än nöjd.

Sedan slog det mig, om benen var stela redan innan styrkan, hur skulle de då kännas efteråt? Eller imorgon? Skulle jag ens kunna gå? Jag funderade en stund och fick sedan en briljant idé - Virbrationsplattan.

Denna underverkande träning som bland annat kan användas för att transportera bort slaggprodukter. Precis vad jag behövde!

Efter fem minuters skakande hade jag låtit maskinen behandla både lår, rumpa och vader - alla de muskler som jag tränat. Och det kändes riktigt bra. Stelheten försvann till stor del direkt, och har fortfarande inte (efter sex timmar) kommit tillbaka. Istället spred sig en värme i de berörda musklerna som kvarstått.

Då jag stod på maskinen kom jag på att jag läst om ytterligare en möjlig funktion hos apparaten, att den ska kunna motverka celluliter. Well, den ökar ju blodcirkulationen, så varför inte? Och det vore ju väldigt intressant. Celluliter, eller smilgropar som en kompis tränare fyndigt refererade till dem som, är ju annars ett ovälkommet inslag på kvinnokroppen som är svårt att få bort. Något jag dock har märkt faktiskt hjälper mig att forma rumpa och lår till nya former är BodyStep. Alla hopp upp och ner för brädan där sätter verkligen sina spår. Alltså måste kombinationen virbrationsträning och BodyStep göra mina lår sjukt fina ;)

Inspirerande Combat

Åh vad jag älskar Body Combat! Jag glömmer av det mellan passen ibland, men idag kom jag på det igen :)

Det är så medryckande och man känner sig så stark då man står och slåss, sparkar och ser sina muskler spela i spegeln. Dagens pass hölls till råga på allt av underbara Pernilla som är ett inspirerande energiknippe. Hon har verkligen drömkroppen (kolla själva, i denna och nästa Fitness).

Även då jag var sjukt trött och egentligen inte orkade mer lyckades hon rycka med mig och få mig att ha endorfinrus efter endorfinrus där i salen. Helt fantastiskt!

50 min, 164/185

En ordentlig frukost efter en hungrig natt

Jag somnade tidigt igår och var då lite obeslutsam kring om jag skulle gå morgonpromenad idag eller inte. När jag sedan vaknade av att solen sken in i sovrummet var valet inte så svårt längre. Dock hade jag lyckats glömma att jag vaknat några timmar tidigare och varit vrålhungrig, så jag knatade glatt iväg utan att ens inta en proteindrink.

Efter en kvarts gång var jag så hungrig att jag mådde illa, så jag kortade ned promenaden lite, 40 minuter blev det.

När jag kom hem gjorde jag iordning en stor frukost bestående av havregrynsgröt med banan och hackade valnötter, mackor med avokado och skinka, mjölk och vitt te. Så gott!

Nu ska jag strax sticka iväg till tjejen som ser "sjukt bra ut när hon cyklar", Andréa som lovat bjuda på fika, och kväll har jag bokat in mig på Body Combat med en annan vältränad tjej - Pernilla som var en av månadens modeller i Fitness.

You shall rise

Champione

Idag har varit en underbar dag. Som jag nämnde tidigare fick jag äntligen krama älsklingen igen, och därefter städades lägenheten. Det finns inte mycket bättre än att strosa omkring helt ledig i en ordnad lägenhet!

Vid fyra cyklade jag till gymmet. Jag fick låna pojkvännes cykel eftersom min är på service, och det var en upplevelse! Den vinglade så jag trodde att däcken skulle flyga av när som. Plötsligt förstår jag varför mannen tvekat då jag uppmanat honom att ta cykeln till jobbet...

På gymmet började jag med styrketräning för ryggen. Övningarna känns riktigt bra, jag blir definitivt starkare och tycker mig dessutom ana ett par nya linjer på ryggen. Excellent. Då styrkan var klar hade jag en kvart på mig innan spinningen, så jag hann äta en banan och ta det lite lugnt.

Så var det dags för spinning 30 och core 30. Jag hade inte speciellt höga förväntningar på spinningen, för jag har hållt mig till RPM:en de senaste passen, men oj vad överraskad jag blev! Det här passet var perfekt! 30 intensiva minuter som flög iväg. Det var många backar och många olika positioner. Passet inleddes med en låt som innehöll frasen "I feel stronger now", vilket gav höga förväntningar.

Av från cykel, in i salen. Core. Ett riktigt riktigt bra core. Omväxlande magövningar med en hel del fokus på ryggen också. Sista uttömmande låten var Champione som på ett fantastiskt sätt fick en att ge allt med OS-bilder flimrande framför ögonen. Tills sist nedvarvades det till raderna You shall rise.

En underbar avslutning på dagen. Nu ska jag ligga på soffan i min nystädade lägenhet och äta naturgodis.

Battle of the Egos

Igår var jag med brodern och några kompisar i Lysekil och såg Battle of the Giants, en kvaltävling till världens starkaste man.


Klassiska strongmangrenar som stenlyft förekom, men också lite mer spektakulära grenar som kast av tunna. Det var riktigt stora killar som tävlade, och det var häftigt att se dem i verkligheten. Samuelsson vann till sist, vilket inte var helt oväntat då det var han som valt ut tävlingsgrenarna.

En man som utmärkte sig i mina ögon var Poundstone från Usa som var ohyggligt stor men ändå ganska deffad. Imponerande.

Idag har jag tagit sovmorgon ihop med älsklingen som jag inte träffat på fem dagar, lagat broccolisoppa och börjat städa lägenheten. Om ett par timmar ska jag cykla till gymmet där ryggen ska få sig en omgång, innan jag ger mig på spinning 30 och core.

Seg fartlek

Var ute på fartlek i eftermiddags. Det gick bra i början, jag värmde upp och tog mig sedan an lite olika övningar - indianhopp, springa åt sidan och baklänges, grodhopp, utfallsgång, sprinter, höga knän och så vidare. Men någonstans mitt på rundan tog energin slut, och antagligen vätskan i kroppen också, för jag blev väldigt törstig. Det var riktigt segt hem och jag kortade ner rundan med några minuter, men jag höll ut ok i alla fall.

Jag håller som bekant på att ta mig igenom Milennium serien av Stieg Larsson. Samtidigt besöker jag flitigt kändisskvallersidor och kan då inte slå bort tanken på att Lisbeth Salander skulle porträtteras perfekt av den här kvinnan:

Samantha och Salander - självständiga och coola (om de dumpar ciggen)

Ryck...ryck

Det har hållt på att rycka i mina muskler från och till hela dagen. Det är väldigt irriterande. Värst är det i högra låret. Det rycker till ett par gånger, jag byter sittställning, det lugnar ned sig, och allt börjar om. Undrar vad det beror på...

Kantareller!

Medans jag var ute och sprang i skogen var pappa ute och letade svamp i densamma. Och vilka fynd han gjorde =) Han kom hem med en stor kasse svamp, mestadels fylld av kantareller. Kvällsmaten bestod därför av underbara mackor med underbar svampstuvning på, och till det åt jag en påse babyspenat (de där påsarna är löjligt små - 70 gram, hur lite är inte det?). Nu väntar strax sängen, men först ska jag bläddra lite i alla de I Form tidningar jag lånade på biblioteket tidigare idag.

Långpass + Backintervaller

Långpass

Det var släktkalas igår. Massvis med god mat följt av många timmars socialiserande. Det hela började vid ett och planerades avslutas vid sex, men då klockan var tre och vi bara besökt ett av de tre ställen vi skulle till insåg jag att tidsplanen inte riktigt höll.

Jag hade planerat att springa mitt långpass efter att kalaset avslutats, men fick planera om. Och det var tur, de sista gästerna försvann i den mörka sommarkvällen kring klockan tio. Strax efter klockan fyra ursäktade jag mig således, bytte om och sprang iväg. Just som regnet kom. Inget lugnt och stilla regn heller, utan stora droppar. Men jag fick låna ett regnställ av mamma, och lyckades hålla mig torr åtminstone den första halvtimman...

Det kändes riktigt tungt att springa den första biten, mest tungt mentalt att veta hur lång sträcka och tid jag hade framför mig. Jag försökte dock att inte tänka på det utan istället leva in mig i min ljudbok, Flickan som lekte med elden - och vips hade jag sprungit i 42 minuter och skulle vända.

Hemvägen var stundtals lite seg eftersom jag vid det laget var rejält blöt och ben och knän hade börjat stelna lite. I de sista backarna tog jag löjligt små steg :)

Till sist var jag hemma på gården igen, efter 83 minuters löpning med en medelpuls på 79% av max (160). Då var det gott med en varm dusch och ännu mer god mat. Jag somnade såfort jag la huvudet på kudden igår!

Backintervaller

Idag sprang jag intervaller i backe. Jag visste inte riktigt hur kroppen skulle kännas efter gårdagens prestation, så jag värmde upp ordentligt. Först promenerade jag i en halvtimme ihop med ett par släktingar, och sedan vek jag av från dem för att börja jogga. Jag tog mig fram till min backe, och provsprang en intervall. Det tog cirka 35 sekunder. Så var det bara att göra om samma sak 9 gånger till... Även här kändes det lite mentalt tungt, men det vara bara att springa på och strax inse att jag redan sprungit hälften.

Min puls sjuker för övrigt väldigt snabbt efter ansträngning nuförtiden. Trots att pulsen efter intervallerna var uppe runt 190 slag i minuten sjönk den redan efter 20 sekunder till runt 150. Ett bra formtecken!

De sista tre intervallerna sprang jag ännu kortare och kraftfullare steg och lyckades kapa ett par sekunder på tiden och dessutom få upp pulsen på 192 (94% av max). Efter den sista var jag till och med tvungen att sätta mig ner lite.

När jag var färdig hade jag en underbar stund i skogen där jag lunkade fram och lyssnade till den fina låten "Here I am to worship". Den allra sista biten stängde jag av musiken och gick bara och andades in den friska luften, lyssnade till gruset som knastrade under mina fötter och såg mig lyckligt omkring i den vackra skogen.

(Imorgon väntar, föga förvånande, vila)

Rygg och långpass

Sådär, då var veckans ryggstyrketräning avklarat, vilket alltid känns skönt. Efter de nya övningar jag fått av sjukgymnasten har ryggen börjat kännas så mycket bättre. Sitter nu med en återhämtningsshake i form av mjölk, fil, mango, banan och wheyprotein. Strax ska jag hoppa på tåget mot Småland där det står släktkalas på schemat. Ordentligt med mat ska intas, för ikväll blir det långpass :)

Shit vad svårt!

Jag registrerade mig på en gratis provvecka på halsovaken.se för att kolla upp hur många kcal jag egentligen äter, och såhär halvvägs genom dagen kan jag lugnt konstatera att mina misstankar varit rätt - jag äter för lite.

Just nu känns det ganska omöjligt att komma upp i det kaloriantal jag borde ligga på innan dagens slut, och då har jag ändå ätit en stor frukost, bra lunch, mellanmål och resterna av gårdagens äppelpaj. Det är ju sjukt svårt att få i sig nog med energi när man vill få den från bra och nyttig mat! Hur gör man egentligen? Jag kanske borde svänga förbi affären och köpa lite nötter...

Kaloriunderskott?

Trött, tröttare, Susanna.

Jag är trött idag. Jag var trött igår. I förrgår var jag trött. När jag tänker efter har jag varit riktigt trött nästan varje dag i ett par veckor. Sådär trött som jag blir om jag inte sover ordentligt, men kruxet är att jag har sovit ordentligt, minst åtta timmar nästan varje natt. Så vad kan annars inverka? Sjukdom? Nja, borde ha brutit ut vid det här laget i så fall. Återstående blir då för mycket träning i kombination med för lite mat.

Jag har tränat och varit aktiv väldigt mycket i sommar. Dels har jag cyklat till jobbet i genomsnitt fem dagar i veckan, vilket ger 55 minuters cykling med en medelpuls på cirka 130 slag i minuten. Därutöver har jag tränat en eller två gånger om dagen, fem eller sex dagar i veckan. Ett par morgonpromenader här och där, styrketräning, simning och diverse löppass. Samtidigt har jag ofta under dagarna befunnit mig på jobbet där det är svårt att få tag i bra mat, och då har mellanmålen fått bestå av antingen en slowproteindrink eller kesella. Inte många kalorier där inte. Huvudmålen har i och för sig varit bra, men ganska ofta bestått av kyckling vilket ju inte heller sjuder över av kaloriinnehåll.

Tur då att idag har varit en friätardag. Efter en morgonpromenad i ösregn och regnkläder åt pojkvännen och jag massvis med hotellfrukost. Därefter har det bland annat slunkit ner latte, lösgodis och nachos. Kvällsmaten bestod i och för sig av kyckling, men denna gången ihop med creme fraiche, vilket torde öka energiinehållet. Planer har också funnits på äppelpaj, men det blir nog inte av idag.

Kyckling med lök och sockerärtor

Mellan tröttattackerna idag klämde jag in ett axel, biceps och triceps-pass som gick riktigt bra. Jag ökade vikter och känner mig nu helt slut i musklerna. Kanske till och med kan hoppas på lite vanligtvis sällan förekommande axelträningsvärk imorgon!

Måste förresten bara slänga in en bild på innehållet i vårt kylskåp... Sambon var och handlade innan, och jag bad honom köpa kvarg. Hem kom han med inte mindre än sex förpackningar (av Willys billiga sådan, 6,9o kr/styck, samma smak, lite lösare i konsistensen). Vårt kylskåp ser roligt ut!

Idiotiska Sex and the City film!

Nej, nu överdrev jag, filmen i stort är inte idiotisk. Den är gripande, fantastiskt och helt underbar, men det finns två saker i filmen som stör mig något oerhört:

1. Carries exceptionella egoism
(Spoiler varning!)
Ok Carrie, din pojkvän lämnade dig. En riktigt jobbig situation, jag förstår, men han lämnade dig på grund av problem ni hade och inte beroende på någon eller något utomstående. För detta mår du oerhört dåligt en väldigt lång tid. Det är ok. Man får ta den tid som krävs… men vänta lite nu! Din bästa vän blev också dumpad av sin man. Och det var inte så att de ”bara” gjorde slut – han var dessutom otrogen mot henne. Uppbrott + otrohet, och ingen i vänskapskretsen lyfter på mer än ett ögonbryn för att stödja kvinnan. Jag tycker att det är fel!

Det äcklar mig faktiskt att se statushierarkin mellan de fyra kvinnorna i filmen. Då Carrie mår dåligt kryper alla på knäna för att hjälpa, men då Mirandas liv tog samma vändning (eller värre) ges det ingen airtime. Kanske har det att göra med att Carrie faktiskt är huvudpersonen, men fundera då också lite över hur Carrie beskyller Miranda för att ha förstört hennes hela äktenskap på grund av en enda mening. Äckligt. Äckligt hur mycket Miranda får be om ursäkt. Äckligt.

2. Samanthas övervikt
Samanthas karaktär lägger på sig 15 pounds (6,8 kg). Hur lång är kvinnan, runt 1,80? Och vad vägde hon innan, runt 60 kg? Och manusförfattarna har mage att låta kvinnorna poängtera ”how big she has gotten” och vilken drastisk utseendemässig skillnad det gjort. Härligt ideal va?

Hon som går upp 6,8 kilo och blir "så stor"

Ok, nu har jag skrivit av mig. I övrigt älskar jag filmen =p

N.E.R.D., jag vill också

Pharell är i stan.

N.E.R.D. spelar om två timmar. Jag slutar jobbet om tre timmar. Det är skit.

Ingen konsert för min del alltså, men två av mina kompisar ska dit, och ikväll ska jag möta upp dem på stan och förhoppningsvis få se lite bilder och videoklipp från spelningen. Jag får hålla tillgodo med vanliga musikvideos så länge... suck.

Ordningsfreak

Jag har ett lite mer än hälsosamt behov av att saker och ting ska vara ordnade. Lägenheten ska vara städad, inga onödiga saker ska finnas framme, och det ska såklart alltid vara diskat.

Dammtussar och diskberg gör mig okoncentrerad och stressad, medan prydliga och städade utrymmen gör mig lugn och avslappnad. So faar, so good. Det är nog ganska många som håller med mig om att de själva känner likadant, medan en mängd andra människor inte skulle kunna bry sig mindre om hur många prylar som ligger framme i lägenheten.

Stressande

Men ibland går min längtan efter ordning lite för långt. Som i veckan, då jag hade ett par viktiga samtal att ringa - då kände jag att jag inte riktigt kunde koncentrera mig på dem förrän jag städat undan på tv-rumsbordet. Eller som i fredags, då jag var jättehungrig och just lagat mat - då var jag liksom bara tvungen att diska kastrull och stekpanna innan jag kunde äta.

Nu kanske det inte är riktigt lika många personer som håller med mig längre. Och lite onödigt kanske det är, att diska innan man äter, men det är helt enkelt då jag mår som bäst. Sedan är vår lägenhet så skönt konstruerad att man inte ser diskbänken då man sitter och äter, så därför väntar jag för pojkvännens skull med disken ett tag... i alla fall tills han just svalt sista tuggan och skjutit ifrån sig talriken :)

5 km tempo på löpband

De fem kilometrarna som var planerade att avverkas på löpbandet idag blev bara en. Först var vaderna oerhört stela, men det gick att uthärda. Sen tog benhinnorna över. Båda två värkte ordentligt, och då lediga crosstrainers fanns i närheten tyckte jag inte det var värt att fortsätta på bandet. Totalt blev det istället 35 minuters crossträning med puls på 165/174.

Anledningen till att jag ville springa på bandet istället för utomhus idag var att jag kände för att ha koll på hur långt jag sprang. Det gick ju sådär. Jaja, när grusstigarna är både finare och skonsammare är det inte svårt att välja bort bandet.

Imorgon ska jag ha hel vila. Inte ens cykel till jobbet blir det, jag känner att jag verkligen behöver vila helt en dag. På söndag ska jag och älsklingen ut på morgonpromenad i de fina naturområdena jag hittat, och när vi tittat oss mätta ska vi bege oss till Scandic för en riktigt ordentlig hotellfrukost. Längtar!

Roliga lekar...

...bidrar till roliga poser.

Bilder från lördagens festligheter.

(jag till vänster)

(Visste inte riktigt vilka som ville vara med på bild, så jag sprejade lite...)

85 minuter morgonpromenad

Efter 10 (!) timmars välbehövlig sömn gav jag mig ut på morgonpromenad. Jag fortsatte min vandring i det fina naturområdet jag hittat, följde utkanten av ett villaområde och befann mig plötsligt vid en golfbana. Jag gav mig in i skogen kring banan och fann ytterligare stigar som lätt går att använda till motionsspår, även om de bitvis mer bestod av rötter än av grus...

Jag är så glad att jag börjat hitta till lite naturområden som inte ligger alltför långt bort från lägenheten. Det är så avstressande att gå eller jogga inne i skogen där allt är lugnt och tyst, och där inga andra människor befinner sig i närheten.

Villaområdet jag passerade ligger alltså precis jämte dessa djupa skogsområden och jag blev såklart oerhört sugen på att flytta dit. Pojkvännen och jag har planer på att flytta, men han vill nog snarare inåt Göteborg till än utåt skogen och med tanke på att planen är att bo i Göteborgstrakten i 3-4 år (enligt hans önskemål) och sedan ute på landet resten av livet (enligt mina önskemål) får jag väl bita ihop...

I did it!

Jag sprang ändå! Gott.

Motivationen tröt en hel del och i huvudet hade jag diverse ursäkter till varför jag skulle få stanna hemma. Sova kunde jag inte, har en fantastisk egenskap i sömnsvårigheter när jag vet att tidsschemat är pressat. Och just som jag gick ur lägenheten började det regna.

Det var faktiskt Stieg Larsson som räddade mig. Jag är mitt inne i Män som hatar kvinnor som ljudbok, och har gjort upp med mig själv att jag bara ska lyssna på den när jag går/springer/cyklar. Väldigt motiverande eftersom den är oerhört spännande.

Första tio minutrarna av joggingen gick väldigt segt, och mina vader kändes helt blodfyllda och stela. Sedan släppte det succesivt och till slut hade jag sprunit i klart godkända 38 minuter med puls på 161/187. Jag kortade ner passet lite eftersom jag cyklar så mycket nu (2*25 min till jobbet varje dag).

Nu sitter jag i soffan med en välsmakande återhämtningsdryck gjord på vaniljprotein, banan, fryst mango och mjölk. Mums!

Sömnbrist och övertid är ingen bra kombination

Jag sitter på jobbet, sitter ner för första gången på flera timmar. Låren bränner gott efter måndagens styrketräning och ryggen känns redan stel efter gårdagens träning. Enligt planen står ett fartleks/backintervallspass på schemat (tänkte fartlekar men insåg att det är sjukt backigt där jag ska springa, så det blir lite mer intervallbetonat). Men jag vet inte om jag orkar springa.

Igårkväll kom jag hem från jobbet kvart i elva. Kvart i sju dagen efter skulle jag lämna lägenheten för att åka till jobbet igen. Och jag kunde inte sova. Jag tror att klockan var närmare halv två när sömnen till sist infann sig.

Att jag sov så lite gjorde egentligen inte alltför mycket, för jag skulle bara jobba fram till tolvtiden idag. Nu blev det inte så. Avbytaren är sjuk och jag blir kvar här till halv fem. Addera en halvtimmes cykelsträcka hem och jag når lägenheten vid fem.

Om jag ska ha någon ork alls att springa måste jag nog powernapa innan turen, och frågan är om jag kommer att orka då... Hoppas det.

Muskulös eller snabb?

Halfway there, typ

I torsdagskväll sprang jag en skogsrunda på runt åtta kilometer. Det var roligt, hjärtat fick jobba men tiden var usel. Inte usel för mig kanske, men om man jämför med andra. Jag är inte bra på att springa snabbt.

I fredags stod jag själv i hemmagymmet. Jag lyfte vikt efter vikt, såg musklerna spela under huden och mådde fantastiskt.

Det hela fick mig att fundera på vilka mål jag har med min träning. Ibland när jag sprungit en runda snabbare än jag någonsin sprungit den tidigare, känner jag mig ändå inte riktigt nöjd, för jag vet att om jag skulle få tiden bedömd av någon löpare skulle denna antagligen fnysa åt mig. Jag är inte bra på att springa snabbt. Jag har kul när jag springer, men jag har inte en kropp som är gjord för uthållighet utan för explosivitet.

Så satt jag i fredags och funderade över om jag egentligen är ledsen över att jag nog aldrig kommer att springa milen speciellt mycket snabbare än på 60 minuter. Nej, jag är inte det. Mitt mål och vad jag strävar efter är ändå inte en slimmad löparkropp, utan snarare en kropp som den här...

Muskler är mitt mål. Och muskler är jag turligt nog duktig på att bygga. Vad som kan vara lite svårare för mig är att minska kroppsfettet tillräckligt för att musklerna ska synas ordentligt. Men vet ni vad som kan hjälpa mig på den fronten? Just det - löpningen. Löpningen är mitt verktyg, inte mitt mål.

Jag tycker om att springa, men jag älskar att styrketräna.

Bilder från fredagens pass

Födelsedagen

I fredags fyllde jag år. Det var trevligt :)

Dagen började med frukost (och tårta) på sängen, och med uppvaktningen följde paket. Jag fick bland annat en ny mobiltelefon med stegräknare som dessutom sägs kunna mäta hastighet vid löpning (jag ställer mig lätt skeptisk till detta), protein, en prenumeration på Fitness och Pilatesdvd:er.

Nyvaken men glad

Av en kompis fick jag perfekta löparsockar och en massageboll till ryggen :)

Ett par andra kompisar gav mig de här snygga salt, peppar och sockerkaren.

Efter släktmiddagen kvällen innan min födelsedag gav jag mig förresten ut på en ordentlig löprunda. Det var första gången jag sprang så sent på kvällen, och det gick väldigt bra - det kändes som om jag hade en hel del energi att göra av med. Dock var det lite för sent, mörkret föll snabbt, och ljudboken jag hade i öronen berättade om mord, vilket var läskigt men som i och för sig fick upp puls och snabbhet... I fredags blev det styrka för armar och axlar och i lördags var planen att jag skulle springa intervaller. Då var benen dock inte alls med på noterna, de var så stela, så stela. 20 minuter plågade jag mig igenom - ibland kändes det som om jag knappt kom framåt fast jag skulle springa mitt snabbaste... Well, så kan det gå ibland. Idag gick det i alla fall bättre på gymmet, benträningen var kul och därefter klarade jag av 15 minuters intervaller på crosstrainern.

Frukost

Min frukost bestod idag av en smootie gjord på fil, mjölk, banan, mango, havregryn och vaniljprotein. Till det blev det en macka med philadelfiaost och gurka, och en med avokado och paprika. Tillbaka i vardagen igen efter diverse matutsvävningar känns det skönt att börja äta nyttigare igen.

Egentligen skulle det ha blivit en morgonjogg idag, men jag vaknade inatt av att jag mådde illa så jag valde att sova ut istället. Senare blir det dock benträning på gymmet, kanske följt av intervaller. Jag tittade igenom en gammal Fitness Magazine och hittade förslag på lite nya, funktionella, benövningar. Spännande!